Transkribering av #134: Hur fungerar mRNA-vaccin?

ANDREAS - 00:10:25

Ali Mirazimi är adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet. I sin forskning undersöker han sjukdomsmekanismerna bakom virala zoonoser. Alltså sjukdomar som sprids från djur via virus, som exempelvis krim-kongo blödarfeber och ebola. Forskargruppen arbetar även med att ta fram antiviral behandling och med att utveckla vaccin mot SARS-Covid 2 och krim-kongo blödarfeber. Ali Mirazimi arbetar också på Statens veterinärmedicinska anstalt och Folkhälsomyndigheten. Och din första fråga till honom löd: Kan du förklara vad det var som årets Nobelpristagare i medicin eller fysiologi upptäckte som var så viktigt?

BUMP

ALI - 00:11:12

Ja, det de egentligen upptäckte var att hur kan vi ändra mRNA så att när det kommer in i kroppen känns som kroppsegen och inte som ett främmande ämne? Och för att vår kropp är byggd så att så fort det kommer något främmande då agerar vi mot det och sen ger vi inflammation och immunsvar, vilket gör att det blir svårt för den molekylen som har tagit sig in att göra det de ska göra. Så deras upptäckter i stort sett kunde möjliggöra att använda mRNA för att behandla patienter.

CECILIA - 00:11:47

Men du, vad är mRNA då?

ALI - 00:11:49

Ja, mRNA är en molekyl som helt enkelt berättar hur proteinerna ska byggas. Så informationen finns i våra DNA. DNA omvandlas till mRNA och mRNA tar sig dit proteinerna byggs. Och det är helt enkelt en kod som exakt instruerar kroppen och cellen hur proteinerna ska byggas.

CECILIA - 00:12:13

Och de upptäckte det här. Kan man prata om vad var och en gjorde?

ALI - 00:12:20

Katalin har jobbat med RNA sedan många år. Så det var hennes fokusområde och hon var inne på att använda RNA för olika funktioner. Och sen träffade hon Drew Weissman som är en immunolog i grunden och jobbade mycket med HIV. Så när de träffades då föddes idén att kan vi använda RNA för att bekämpa infektionssjukdomar bland annat, eller andra typer av sjukdomar som finns. Och just då kom de fram till att när de använder mRNA då får de inte det förväntade resultatet. Och sen såg de att aha, mRNA som de stoppar i cellerna skiljer sig från mRNA som produceras inne i våra celler. Och då tittade de och hittade vad skillnaden var. Vilket gjorde att de kunde gå in och ändra mRNA som byggs utanför cellen. Att se likadant ut som det som byggs i cellerna och därmed kan göra det som det är planerat att göra.

CECILIA - 00:13:19

Känner du någon av de här pristagarna?

ALI - 00:13:21

Jag känner båda två men mestadels Drew Weissman. Sen 2017 har vi samarbetat kring mRNA-vacciner men mot andra sjukdomar och inte covid-19.

CECILIA - 00:13:36

Kan du berätta något om Drew Weissman?

ALI - 00:13:39

Han är en väldigt noggrann forskare som man kan tänka sig. Ganska torr kanske som person. Men väldigt saklig, noggrann och otroligt samarbetsvillig. Samarbetar med alla som behöver hans expertis och kunskap. Och det är så vårt samarbete började 2017 med ett brev av mig där jag undrade om han kunde tänka sig och titta på våra frågor. Och sen bokade vi en tid och sen dess har vi träffats ganska ofta.

CECILIA - 00:14:14

Okej, så han har varit viktig för dig i din forskning?

ALI - 00:14:17

Absolut. Han hjälpte faktiskt oss med att komma in i det här med mRNA-branschen. Jag har jobbat med mRNA-vacciner sedan början av 2000-talet men redan där möttes vi av de problemen som fanns. Man får inte det svar man har förväntat sig för att mRNA känns som något främmande när vi använder det för att immunisera möss. Och det var inte stabilt. Och sen någonstans i början av 2000-talet gav jag upp för att det inte gick framåt. Vi hade andra projekt så vi släppte det. Och sen apropå det här så följde jag hans publikationer de senare åren. Och då visade det sig att de hade hittat vad det var som var felet. Och sen kunde vi ta kontakt med honom och lösa vårt problem. Introducera oss i ämnet igen.

CECILIA - 00:15:07

De upptäckte hur man kan förändra mRNA-molekylen så att den inte upplevs som främmande och kan tas upp i cellerna och producera det man vill. I det här fallet vaccin mot covid-19. Hur många liv har den här metoden räddat?

ALI - 00:15:25

Det är svårt att sätta siffror på saker och ting men definitivt miljoner liv har räddats. För vi kunde komma in och vaccinera folk ganska tidigt efter upptäckten av sjukdomen. Så just det här vaccinet möjliggjorde att kunna ta fram vaccin mycket snabbt. Och mycket bra vaccin till och med. Så många liv har räddats men det är svårt att säga exakt, men flera miljoner. Men det är svårt att säga 20 eller 30.

BUMP

CECILIA - 00:15:55

Kan du förklara lite mer hur det funkar just med fallet covid-19?

ALI - 00:16:04

Hur vaccinet funkar? Jo, man ska tänka sig att för att vi ska kunna bekämpa covid-19-viruset i kroppen måste kroppen känna igen att det här är ett främmande ämne och det ska bort. Det ska försvinna ur kroppen. Och då har vi vårt immunsvar. Och det är ju tränat på att känna igen främmande ämnen och bygga ett svar eller ett immunförsvar. Och vad det här vaccinet gör helt enkelt är att det producerar bara en liten del av själva viruset, i det här fallet spike-proteinet, i vårt cell. Så den gör våra celler till en vaccinfabrik. Så produceras just det här proteinet i vår kropp och presenteras som ett främmande ämne. Utan att det finns själva viruset som är farligt, men proteinet per se är inte farligt. Och då bygger kroppen ett immunförsvar och sen nästa gång när viruset kommer in, då har vi helt enkelt byggt upp ett starkt försvar som kan bekämpa själva infektionen. Så funkar i stort sett alla vacciner, att träna kroppen mot ett främmande ämne. Men här är det ju smartare att den gör kroppen till vaccinfabrik.

CECILIA - 00:17:18

För man ger det här mRNAt så att det kommer in i cellen. Vad händer sen?

ALI - 00:017:24

Ja precis, att kroppen tar in mRNA in i cellerna, det är en svår process. Det är inget enkelt. Utan det är en upptäckt som gjordes för också för ett antal år sedan, att man faktiskt kan packa in sakerna i små vesiklar som är byggda av fettmolekyler. Med hjälp av dem kan man ta in vad som helst in i cellerna. Det är i kombinationen av just det här att det är ett modifierat mRNA, en ändrad mRNA som känns som kroppseget och sen användningen av de här fettknopparna tillsammans gör att helt enkelt mRNA tar sig in i cellerna. Och mRNAs jobb är bara att producera protein och då produceras det här proteinet och sen presenteras det utanför cellerna som ett främmande ämne och det byggs helt enkelt ett försvar.

CECILIA - 00:18:11

Så när det kommer in i cellen så åker det iväg till proteinfabrikerna. Och sen då, försvinner det eller har man kvar det där mRNAt?

ALI - 00:18:19

mRNA är ju en väldigt ostabil molekyl, så efter ett tag så försvinner den. Den bryts ner av kroppens eller cellernas eget system. Så ingenting stannar kvar utan allt försvinner. Men den är ju väldigt aggressiv i sitt sätt att vara. Den producerar jättemycket proteiner, sen bryts den ner.

CECILIA - 00:18:39

Och när du säger ganska snabbt, snackar vi dagar eller månader?

ALI - 00:18:44

Nej, det är dagar man pratar om. Några veckor kanske, sen är den borta.

CECILIA - 00:18:50

Så de som säger att det verkar lite läskigt att få i sig mRNA och som tror att det här stannar kvar i ens eget DNA, de har fel.

ALI - 00:19:01

Det finns inget bevis på att mRNA kan ta sig in i vår arvsmassa, i DNA och sätta sig där. Utan mRNA är en ganska ostabil molekyl som inte tar sig in i våra cellkärnor. Och i stort sett allt försvinner inom en kort tid. Sen kan några enstaka molekyler stanna kvar en längre tid, men även de försvinner så småningom. Så risken att en mRNA tas in i vår arvsmassa och packas in där är ytterst liten.

CECILIA - 00:19:32

Du var inne på att det här är ett slags vaccin. Det finns många olika slags vacciner. Vad skulle du säga är fördelar och nackdelar med just mRNA-vaccin?

ALI - 00:19:43

Fördelarna är just det här att du kan producera mRNA-vaccin ganska mycket, ganska snabbt. I stort sett i vilken fabrik som helst. Det är just styrkan med mRNA. Och sen kan det ändras väldigt snabbt. Du kan ändra i själva koderna. Genom att sitta framför en dator och bara koda och ändra proteinets form. Vilket gjorde att vi snabbt kunde ta fram mot olika varianter. Eller ta fram mot influensa. Så metoden är väldigt flexibel, väldigt effektiv, väldigt snabb. Sen, som du säger, alla metoder har nackdelar och lite svårigheter. Och mRNA, som jag nämnde, är en extremt ostabil molekyl. Så den, för att kunna klara sig, behöver behållas väldigt, väldigt kallt. Och då behöver man minus 80 grader för att kunna bevara den under en längre tid. Kommer den upp i rumstemperatur så bryts den ganska fort. Så det är därför det är en ostabil molekyl. Och det är nackdelen, om man tänker sig, kanske i rika länder är det inga större problem. För vi har tillgång till de här avancerade frysarna. Men däremot kanske i fattigare länder, där blir det ett problem. Man måste ha en infrastruktur för att först kunna transportera molekylerna dit, sen kunna bevara dem. Men nu har WHO tagit väldigt strategiska steg, där de försöker bygga de här mRNA-fabrikerna i 12 olika enheter runt om i Afrika. Så molekylerna kan produceras i Afrika. Och Drew Weissman är en av dem som har hjälpt till att bygga de här fabrikerna och sätta upp dem där, så att de kan producera själva. Vilket gör att själva transportdelen försvinner. Sen har de fortfarande problematiken med att hålla dem kalla.

CECILIA - 00:21:33

Ja, när de ska till patienterna..

ALI - 00:21:36

Ja, exakt. Tills de kommer till patienterna. Och det är varma länder, där i Afrika. Och från fabriken till patientens arm kan det ta flera timmar. Och då hoppas vi att nu när vi vet att vaccinet funkar, så kanske tekniken utvecklas så att man kan göra de här molekylerna även mer stabila.

CECILIA - 00:22:00

Det är en tydlig nackdel, absolut. Men som du säger, i många länder, till exempel Sverige så är det ganska lätt ordnat ändå. Kommer mRNA-vaccinet ta över alla andra vaccin framöver, tror du? I typ Sverige?

ALI - 00:22:18

Det är en vaccinplattform som är på frammarsch. Det går framåt. Att den tar allt och alla har jag svårt att se. Utan det finns många vacciner som funkar väldigt bra idag. De här mot papilloma, de funkar jättebra. Ger väldigt bra skydd. Poliovaccinet ger väldigt bra skydd. Så varför ska man ändra när man har ett system som fungerar? Men däremot några som kanske ska ändras varje år, influensavaccinet är ett sånt. Vi måste ändra influensavaccinet varje år, för att det kommer nya influensor. Så där kan man tänka sig kanske att man använder ett sånt system. Eller RS- virus som vi har. Det kommer nu något vaccin, så där kanske mRNA-vaccin kan vara en plattform för just det. Så det beror lite grann på, men att allt ska ändras - Korta svaret: nej.  Kanske lång tid framåt att man kan börja titta på det. Det vet vi inte. Vi vet fördelarna med mRNA-vaccin som du säger, som vi har diskuterat. Det är ett väldigt bra vaccin, det är lätt att producera. Vi har använt mRNA-vaccin nu i bara två, tre år mot just covid-19. Vi vet inte hur skyddet är hos andra sjukdomar. Kommer skyddet vara lika bra som med de traditionella vaccinerna? Kommer det sitta i lika länge som de traditionella vaccinerna? Där har vi inte den kunskapen. Så vi får avvakta och se. Men vi ser fram emot att kunna använda tekniken som en väldigt flexibel och snabb metod.

CECILIA - 00:23:56

Tror du att vi hade haft det här vaccinet på plats om det inte hade kommit en pandemi?

ALI - 00:24:03

Jag tror det, för att man ska komma ihåg innan Covid kom, så fanns ju just mot Zikaviruset. Och vi kommer ihåg Zika, det var ju ett problem där det gav upphov till mikrocefali hos barn. Foster föddes med små huvuden. Zikavirus och flera andra såna här zoonoser, sjukdomar som går från djur till människa. Flera av de här vaccinerna var på kliniska prövningar. Så mRNA var där och knackade på dörren. Men just när det kom Covid, då blev det ju väldigt bråttom. Så immuntekniken var där och den var väldigt snabb och visade vilken kraft den hade. Hade vi inte haft Covid så skulle det ta längre tid, för att det ska provas på en sjukdom. Och sen ska man validera. Och de här sjukdomarna som vi använder för att ta fram vaccin, de är inte så jättestora sjukdomar. Så kliniska prövningar mot dem skulle kunna ta flera år för att få ett riktigt shot på benen och visa hur vaccinet funkar. Så pandemin hjälpte till med att det skulle gå lite fortare. 

CECILIA - 00:25:07

Nobelkommittén hoppas ju att det faktum att de delar ut priset till den här vaccintekniken också ska göra folk mer vaccinationsbenägna. Tror du att det kommer påverkas alls?

ALI - 00:25:25

Sverige är ju väldigt positiva mot vaccinationer. Så här tror jag inte vi har några större problem. De som inte vaccinerar sig gör det av någon anledning. Och där är det svårt med ett Nobelpris i sig att kunna argumentera. Men däremot tittar vi på helheten i världsbanan, så absolut när man lyfter en plattform eller en metod och berättar hur pass bra den är och får ett så här prestigefullt pris, så att det på något sätt accepteras av de sakkunniga runt om i världen. Vilket kanske hjälper till att folk skulle vilja vaccinera sig. Just kanske med mRNA-plattform som är på frammarsch.

CECILIA - 00:26:09

Och blev du glad då när du hörde om det här priset?

ALI - 00:26:14

Absolut, jag satt där och väntade. Jag hade hoppats året innan, så jag tror jag var på SVT någon gång första året eller andra året efter pandemin och satt där och hoppades på Drew och Katalin. Men det blev någon annan. Så i år blev det och det var jätteroligt.

BUMP

CECILIA - 00:26:36

Kan mRNA-vaccin användas för att behandla andra sjukdomar än covid-19?

ALI - 00:26:41

Ja, själva plattformen att använda mRNA för att behandla sjukdomar, absolut. Det kan användas för att träna kroppen och få ett immunförsvar mot någon sjukdom, eller något virus eller bakterier som kommer in i kroppen. Eller helt enkelt bekämpa en cancer som vi har i kroppen. Eller andra typer av genetiska sjukdomar som vi besväras av. Och den här molekylen kan ta sig dit och helt enkelt hjälpa och ta fram det som saknas för att kunna bekämpa den sjukdomen. Så idag används den mot flera olika typer av cancersjukdomar i kliniska prövningar, både i England, Tyskland och Europa.

CECILIA - 00:27:19

Ja, och du håller ju själv på att utveckla ett mRNA-vaccin mot krim-kongo-blödarfeber. Vad är krim-kongo-blödarfeber?

ALI - 00:27:30

Det är också ett virus, ett SARS-coronavirus, men det här viruset skiljer sig lite grann. Det sprids med fästingar. Och en annan skillnad mot SARS-coronavirus 2 är att det här är betydligt mycket farligare. Så mortaliteten, alltså dödlighetsgraden, kan vara upp till 40 procent. Så vi pratar om att kanske en av två går bort från sjukdomen. Ett av symtomen är att man börjar blöda från alla kroppsöppningar. Så därmed blödarfeber, och hög feber. Och det är en sjukdom som vi har i Europa. Vi har den i södra Europa, senaste åren har vi sett den i Spanien, nästan varje år. Och senaste året har man även hittat viruset i södra Frankrike. Och det sprids med fästingar. Och fästingarna har vi sett lite varsom i Europa. Och de är på väg uppåt. Så det är en sjukdom som vi har haft i Balkanområdet i Östeuropa, vi har haft den i Grekland, vi har mycket i Turkiet. Men nu börjar det komma till väst och även Nord-Europa så småningom kanske. Och då har vi väldigt kort tid på oss, vi har ett fönster att ta fram vaccin. För det är ingen sjukdom som vi vill ha. Med tanke på att fästingar är ju väldigt svåra att skydda sig från, speciellt om man lever i ett land där man rör sig mycket i naturen. Så då är det väldigt bra med att ta fram ett vaccin, och därmed har Europa tyckt att det här är en prioriterad sjukdom att ta fram vaccin mot.

CECILIA - 00:28:59

Det låter väldigt klokt. Men jag bara undrar om de här utbrotten, hur många är det som har blivit smittade och hur har man fått stopp på dem?

ALI - 00:29:13

Alltså då ska vi veta, med allt som är hemskt jämfört med coronavirus, så finns det några fördelar för människor med just den här sjukdomen. Den smittar inte så lätt som SARS-coronaviruset gjorde. SARS-coronavirus kan smitta om du och jag sitter och pratar så här, om jag hostar så kan jag smitta dig. Men det här kräver att du och jag kommer ännu närmare varandra, så vi kommer i kontakt med kroppsvätskor. Det är då det smittar. Så de utbrotten som sker är inte stora. De är väldigt få och få personer som drabbas. Men det är väldigt dramatiska utgångar för de som blir sjuka. Så just den här sjukdomen i sig är ju inte jämförbar med de här lätt smittande sjukdomarna. Men effekterna ger i slutändan samma kontenta. När vi vet att man kan bli så där sjuk, då blir man kanske rädd att ta sig ut. Du går inte ut i naturen. Det här är ju en sjukdom som även kan smitta djur. Djuren kan smitta människor. Då kan man tänka sig slakterier, veterinärer. Det blir en annan sorts rädsla och effekt i samhället jämfört med en respiratorisk infektion, en sjukdom som sprids genom luften.

CECILIA - 00:30:38

De här fästingarna som sprider krim-kongo-blödarfeber, visst är det en särskild typ av fästingar?

ALI - 00:30:45

Ja, precis. De kallas för jägarfästingar. Det är hårda fästingar, men de är inte alls lika de fästingar som vi har här uppe i Norden. De är väldigt aktiva. De jagar det de ska bita. De kan springa upp till 400 meter kanske, för att kunna få fatt på dig och bita.

CECILIA - 00:31:05

Det är väldigt läskigt.

ALI - 00:31:06

Ja, alltså de är ju otroliga. Vi har varit i just de områdena som är endemiska och tittat och haft workshops och tränat folk. Och vi ser bara vi står där i fem minuter och hoppar upp och ner, så ser vi hur de kommer. De bara springer.

CECILIA - 00:31:20

Hur funkar det? Vad är det de känner av?

ALI - 00:31:24

Det finns olika teorier, men framför allt vibrationerna gör att de märker att det är någonting som händer. De springer mot vibrationer. Sen finns det några fästingforskare som säger att det kan finnas andra typer av, kanske att lukt också bidrar till det. Men det är lite diskussion kring det bland fästingbiologer. Men vibration definitivt är något av de saker som leder till att de tar sig runt just där du rör dig.

CECILIA - 00:31:50

Hur stora är de då?

ALI - 00:31:51

De är betydligt större än vad vi är vana vid. Du kan se dem med ögat, men några millimeter är de. Så de syns väldigt tydligt. De har två olika faser; när de är i nymf, när de föds. Då biter de små gnagare, råttor, kaniner, sorkar. Och sen då blir de vuxna och ramlar av. Och när de ramlar av som vuxna, då biter de större djur som kossor, får och även människor som kommer i närheten av dem. Och när de biter så sprider de viruset. En hona kan lägga tusentals ägg och i stort sett alla ägg kan vara smittade om honan är smittad. Så det går från hona till ägg. Och även fästing till fästing kan smitta varandra.

CECILIA - 00:32:44

Och om man då får en sådan där fästing, smittas man direkt?

ALI - 00:32:49

Kunskapen kring det är inte heller jätteutforskad. Men definitivt, sannolikheten är stor att du blir smittad, så får du viruset. Men det finns ju faktiskt ett läkemedel som rekommenderas av WHO för användning och det är ett ganska dåligt läkemedel som sådant om man inte administrerar det väldigt nära inpå själva smittillfället.

CECILIA - 00:33:15

Alltså kort tid efter att man blivit smittad?

ALI - 00:33:16

Efter att man blivit smittad, och då pratar vi om väldigt kort tid. Så man kan inte vänta tills symtomen kommer. Kommer symtomen då är det för sent. Turkiet har de flesta fallen av sjukdomen och där har vi sett att många läkare har slutat använda det. För att de ser att det ger ingen effekt för att de flesta patienter kommer när de har symtom och då är det för sent. Men kommer du väldigt tidigt eller vet du att du har varit exponerad då är det ett läkemedel som man kan använda. Så därmed finns det ett stort behov även att ta fram ett läkemedel. Och som sagt i Europa vi har fortfarande några år på oss ett fönster att ta fram både läkemedel och vaccin och det är det forskarna i Europa gör vad de kan för att kunna komma dit.

CECILIA - 00:33:58

För visst är det så att den sprider sig norrut, och det i sin tur hänger väl ihop med att fästingarna blir vanligare på grund av klimatförändringar?

ALI - 00:34:09

Ja absolut, just de här fästingarna vandrar inte från Turkiet till Sverige utan vad de gör är helt enkelt att de tar sig uppåt med hjälp av flyttfåglar. Så flyttfåglar brukar vila emellanåt i olika länder och på olika platser. Och är det ett bra klimat just den stunden då de landar och finns det rätt miljö, och rätt miljö för små fästingar är att de vill ha de här små gnagarna och suga blod och så. Så hittar de rätt klimat och rätt miljö så stannar de och koloniseras, då etablerar de sig. Och då vet vi att då är det för sent, då kommer vi ha de fästingarna. Men då krävs det lite torra somrar, torra och längre somrar. Med det sagt så har SVA tittat på de här fästingarna och för något år sedan så har de faktiskt hittat vuxna sådana fästingar. Och vuxna betyder att de har tagit sig hit, de har kunnat överleva och blivit vuxna. Så det finns ju en viss risk att fästingarna redan finns här i Sverige.

CECILIA - 00:35:17

Okej, det är bråttom?

ALI - 00:35:19

Ja, det är bråttom. Generellt är det bråttom med alla de här infektionssjukdomarna. Vi ser hur de sprider sig fort i och med klimatförändringarna, torra, varma somrar, vilket vi människor ju gillar. Baksidan är ju att en massa andra äckliga sjukdomar kan ta sig.

CECILIA - 00:35:35

Jag bara tänkte på den här sjukdomen, hur har den fått sitt namn? Krim-Kongo-blödarfeber.

ALI - 00:35:41

Ja, precis. Det är två helt olika delar av världen. Sjukdomen beskrevs först på 1940-talet någon gång, där 200 ryska soldater faktiskt blev fästingbitna just på Krim-halvön. Men då kunde de inte isolera viruset och då visste de inte vad det var. Så kallade de det för Krim- fästingburen sjukdom. Sen tio år efter ungefär så var det en liten pojke i Kongo som blev smittad av ett fästingbett. Där fanns det en belgisk forskargrupp och då kunde de faktiskt isolera viruset. Och då kallade de den för Kongo-blödarfeber. Sen någon gång på slutet av 60-talet så var det en rysk forskare som kunde först och främst visa att det de hade hittat på 1940-talet var ett virus. Sen kunde han senare visa att det är exakt samma virus som de hade hittat senare i Kongo. Och därmed kom namnet Krim-Kongo eller Kongo-Krim. Så det beror på vem som har upptäckt själva viruset först. Så därmed namnet.

CECILIA - 00:36:48

Är det någon därifrån som har klagat eller?

ALI - 00:36:53

På hur namnet ska vara?

CECILIA - 00:36:54

Jag menar, det är inte så kul att bli förknippad med en sådan dödlig och läskig sjukdom.

ALI - 00:37:00

Nej, men det är det normala att de här ställena namnger, var man har hittat viruset.

CECILIA - 00:37:07

Är det så med alla virus?

ALI - 00:37:08

Ja, Ebola virus till exempel har man hittat i en flod i Kongo faktiskt, som heter Ebola.

CECILIA - 00:37:13

Jaha, det är så.

ALI - 00:37:14

Ja, så är det. Många gånger är det så. Sen har det ändrats med tiden och man vill inte ge ett namn. Så jag tror att Corona var en typ som skulle vi kalla det Kina eller inte Kina. Men på den tiden var det ju lite så att när man hittade så var det ganska enkelt att ge namnet. Och då var det lite fajt faktiskt, på 70-talet, om det ska heta Kongo-Krim. För Kongo tyckte att de hade hittat viruset först. Ryssarna tyckte att de hade hittat samma virus. Så det var lite fajt om det skulle vara Krim eller Kongo först.

CECILIA - 00:37:47

Okej, så det var snarare att de ville.

ALI - 00:37:49

Ja, det var lite olika olika tider.

BUMP

CECILIA - 00:37:56

Okej, så ni håller på att ta fram ett vaccin. Hur går det?

ALI - 00:37:59

Det går bra. Vi har använt oss av olika plattformar för att ta fram vaccin. Vi håller på att göra en studie på ett DNA-vaccin. Det gör vi med hjälp av samarbete med Matti Sellberg som har varit gäst här förut. Den ska in i en studie just i Stockholm. Då ska vi se hur det fungerar. Men nu fick vi faktiskt ett stort EU-bidrag med just Drew Weissman som samarbetspartner, att ta fram en mRNA-vaccin och pusha den framåt som ett vaccinkoncept för just Krim-kongo. Där diskuterar vi om att göra kliniska studier i Indien såväl som i Turkiet. Indien har också viruset och de är väldigt bekymrade att det här kan skapa stora problem. Så det går bra. Vi vet vilka delar av viruset vi ska använda för att göra vaccinet. Vi har teknikerna, både DNA och mRNA-teknikerna i våra händer. Så det handlar helt enkelt om att pusha det framåt och sen något senare även hitta finansiärer för att det kostar väldigt mycket att göra kliniska studier. Små kliniska studier, det kanske går med forskningsanslag. Men de här stora studierna, då krävs det lite större muskler och det är i form av företag. Då ska de se anledningen till varför de vill lägga pengar på just den sjukdomen.

CECILIA - 00:39:25

Men som du beskrev det här med mRNA-vaccin tidigare, så låter det som att det ska vara ganska enkelt. Du bara stoppar in någon liten bit från det här, Krim-kongoviruset.

ALI - 00:39:36

Exakt så är det. Vi vet exakt vilken del vi ska använda. Vi har gjort olika djurstudier och vi ser att det funkar. Det skyddar djuren väldigt bra. Så vi har kommit så långt som att vi vet att det funkar. Nu ska vi bara förfina det hela lite grann. Under de här fyra åren som kommer så ska vi försöka hitta några företag som kanske är intresserade av att ta det här ett steg vidare.

CECILIA - 00:40:01

Hur mycket kommer du att vara inblandad då?

ALI - 00:40:03

Jag är koordinator, så jag leder det här projektet som börjar nu 2024, med mål att verkligen ta fram vaccinet till användning. Men någonstans i mitten hoppas jag att ett företag tar över det här. Så vi kan lämna det med gott samvete och veta att det kommer att komma en produkt. Det är det Europa vill och jag tror att våra makthavare också vill. Att vi tar fram ett verktyg som eventuellt kan vara behjälpligt när hoten på riktigt är här.

CECILIA - 00:40:38

Men du sa att ni har gjort djurförsök med det här viruset. Då har ni det här viruset och jobbar med det?

ALI - 00:40:53

Ja, precis. Viruset kan vi jobba med i väldigt speciella laboratorier, säkerhetslaboratorier. Det finns inte många sådana laboratorier. Där kan man använda och testa, och det är därför man måste ha de här supersäkra labben för att kunna arbeta med det.

CECILIA - 00:41:11

Så att ingen blir smittad?

ALI - 00:41:13

Ingen blir smittad. Och sedan ska de vara säkra så att ingen kommer åt viruset heller.

CECILIA - 00:41:18

Nej, precis. Sen nämnde du att ni parallellt med att försöka ta fram ett mRNA-vaccin också försöker ta fram ett DNA-vaccin mot krim-kongo-blödarfeber. Så ni gör de här båda sakerna samtidigt. Varför gör ni så?

ALI - 00:41:33

Jo, för det första är det att man vet aldrig om det ena kommer att kunna gå hela vägen eller inte. Så det är alltid bra att ha plan A och plan B. Så lite åt det hållet. Sen lär man sig av ena för att kunna förbättra den andra. Så därför har vi valt att gå med båda. Sen är DNA baserat på ett tidigare projekt där vi testade alla vaccinkoncept som fanns. Från de väldigt traditionella till mRNA och DNA. De två vaccinplattformar som var mest lovande var just DNA-plattformen och mRNA-plattformen. DNA valde vi att ta in i fas 1. mRNA tyckte vi var ett så pass bra vaccin så vi behövde få ett ytterligare projekt för att kunna pusha den riktigt framåt. Därför är det det nya projektet som bara fokuserar på mRNA.

CECILIA - 00:42:26

Men kort bara, hur funkar DNA-vaccin då?

ALI - 00:42:30

Exakt samma sak. Det är bara ett steg innan mRNA. Så vad som händer är helt enkelt att DNA tar sig in i cellerna, sen blir det mRNA, sen blir det protein. Så det är ett steg innan mRNA. Fördelarna är ju att den inte är så temperaturkänslig. Den kan du ha i rumstemperatur under en längre tid. Och det är lika effektivt att producera. Det är jättelätt att ändra det. Så det har alla fördelar som vi pratar om som mRNA. Det är bara att den är i form av DNA, och sen har det inte just den här känsligheten för temperatur. Sen finns det nackdelar så klart som med allt annat. Det är just det här att med mRNA har vi lärt oss att den har ganska lätt att ta sig in i cellerna med hjälp av de här fettknopparna. Med DNA måste man ge en elektrisk liten puls. Så man sprutar in i muskeln och sen ger man en elektrisk puls. Och det är ju svårt, då måste det vara speciella maskiner och då är det jättesvårt att göra det i Afrika. Det måste vara lite avancerade sjukhus som har tillgång till de här maskinerna. Så med allt annat, fördelar och nackdelar.

CECILIA - 00:43:44

Här skulle man ju igen kunna få den här tanken att man ger DNA. Att det skulle kunna sätta sig i vårt eget DNA.

ALI - 00:43:54

Ja, precis. Den frågan har varit uppe just kring själva DNA. mRNA-frågan var lite mindre aktuell i och med att är steget innan. Sannolikheten att den blir DNA är ytterst liten. DNA så klart, då blir det lite närmare i och med att det är en DNA-molekyl. Men för att den ska kunna sätta sig in i vår arvsmassa, då måste den helt enkelt kunna blanda sig in i vår arvsmassa. Och den egenskapen har inte de här DNA-vaccinerna som vi ger till människor. Så den saknar just den här koden för att kunna ta sig in i arvsmassan och sätta sig där. Så sannolikheten är där också ytterst, ytterst liten att den tar sig in. Men det är så klart, det kommer lite närmare frågan då när man pratar om DNA-vaccin.