Skip to main content

Medicinvetarna #22: Ger adhd superkrafter?

Personer med diagnosen adhd kan ha svårare att stå ut med tristess, drabbas oftare av ångest och har på gruppnivå svårare att behålla nära relationer. Men diagnosen kan också innebära att man är mer kreativ. Allra viktigast är att förstå att alla med adhd är olika varandra, menar psykologen och forskaren Tatja Hirvikoski.

Missing ALT text.
Tatja Hirvikoski. Foto: Andreas Andersson.

Adhd innebär uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som leder till problem i vardagen inom minst två livsområden. Ungefär fem procent av alla svenska barn har adhd och diagnosen har ökat på senare tid, särskilt bland vuxna. Viss överdiagnosticering sker, samtidigt som många med svåra problem – som skulle vara behjälpta av en diagnos – missas. Det menar Tatja Hirvikoski, psykolog och specialist i neuropsykologi och gäst i avsnitt 22 av Medicinvetarna.

Hon är forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och leder en forskargrupp vid KIND, ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I sin forskning har hon bland annat sett att det saknas stödprogram för föräldrar med egen adhd-diagnos, och har tagit fram ett sådant: IPSA (improving parenting skills adult adhd).

Tatja Hirvikoski arbetar också som chef vid Forskning och utveckling vid Habilitering & Hjälpmedel, Region Stockholm, som ger hälso- och sjukvård för personer med långvariga funktionsnedsättningar.

I Medicinvetarna dödar hon myter, efterfrågar mer forskning om hur det är att leva med adhd och manar till öppenhet kring varje individs egna upplevelser av att leva med diagnosen.

  • Lyssna på avsnittet via Acast istället
  • Hitta Medicinvetarna i iTunes

Läs mer om adhd