Skip to main content

Medicinvetarna #2: ”Utan snus i två dagar försmäkta vi på denna ö”

Det svenska snusets farlighet har diskuterats länge, men eftersom det nästan bara finns just här i lilla Sverige är forskningsläget mycket mer oklart än när det gäller andra typer av tobak.

Professor Cecilia Magnusson. Foto: Cecilia Odlind.
Professor Cecilia Magnusson. Foto: Cecilia Odlind.

Det svenska snuset är faktiskt väldigt svenskt. Fram till början av 1800-talet var snus liktydigt med torrt tobakspulver som drogs upp i näsan. Bruket var knutet till överklassen men föll ur mode efter franska revolutionen. Någon gång runt år 1800 uppfanns den svenska varianten där man blandar tobak med salt och vatten och hettar upp blandningen.

När kunskapen om cigaretternas farlighet spred sig på 60- och 70-talen blev det svenska snuset populärt igen i breda folklager, och idag snusar cirka en miljon svenskar. Men kunskapen om hälsoriskerna med snus har varit bristfällig och omdiskuterad, liksom snusets roll som ersättning för cigaretter.

I avsnitt 2 av Medicinvetarna intervjuas folkhälsoforskaren Cecilia Magnusson, professor vid institutionen för global folkhälsa, om snus och dess farlighet. Hon har tagit reda på vilka risker som snusande innebär och besvarar frågan om man kan dö av snus.

I programmet medverkar även Ylva Ginsberg, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, och svarar på lyssnarfrågan: Kan motion göra att barn och unga med adhd kan dra ner på sin medicinering?