Transkribering av #78: Sitter vettet i bettet?

Andreas Andersson: Mats Trulsson är övertandläkare och professor vid Institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet. Hans forskning handlar om hur tuggförmågan hänger ihop med förmågan att tillägna sig näring, men också kopplingen till kognition och livskvalitet. Och första frågan till honom blev, hur har egentligen tandhälsan utvecklats i Sverige historiskt?

Mats Trulsson: Det här är egentligen en väldigt exceptionell resa som Sverige har gjort inom tandvård. Vi började egentligen, om man ser på 1800-talet, då var det ju smederna som drog ut tänder och det gjorde man för att man fick så fruktansvärt ont så man var tvungen att ta bort tänderna helt enkelt. Och sedan själva tandläkarutbildningarna kom egentligen inte i gång förrän precis i slutet av 1800-talet och utvecklades under början av 1900-talet. Och då kom också sockerkonsumtionen i gång väldigt mycket. Så kariessituationen var katastrofal i början på 1900-talet. Och det här gjorde också att rent politiskt såg man att det här var en fara för samhället. Skolungdomarna kunde inte sitta i skolan för att de hade ont i tänderna. Rekryterna som skulle in i militären kunde inte vara funktionella eftersom de hade ont i tänderna, så någonting var man tvungen att göra. Och då tog man en del beslut som har haft väldigt stor effekt. Så jag skulle säga att den här politiska insikten har varit väldigt viktig och sedan har man gjort väldigt många saker. Man har startat i gång stora forskningsprojekt, den här Vipeholmsstudien till exempel som är ganska känd. Men etiskt ifrågasatt förstås, där man fick mentalpatienter att äta klibbigt godis. Men det lärde man sig också att det är sockertiden som är det viktiga för kariesutvecklingen. Ju längre tid man har socker i munnen, desto värre är det. Och sedan startade man i gång Folktandvården. Man startade i gång fluorprojekt med fluortanter, fluoridering av tandkräm och sådana här saker. Lördagsgodis, man förstod att det var bättre att äta lördagsgodis så att man inte åt hela veckan och sådana här saker. Och att alla skulle borsta tänderna två gånger om dagen. Sådana där saker har haft en enorm betydelse.

Cecilia Odlind: Nya vanor och nya rutiner alltså?

Mats Trulsson: Ja precis. tänk dig bara det, att få en hel befolkning att borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm. Det är en ganska stor förändring.

Cecilia Odlind: Men verkligen.

Mats Trulsson: Om man tänker på det, det är en stor sak. Och idag, om du ser på Asien till exempel, är det inte alls så vanligt att folk faktiskt borstar tänderna två gånger om dagen. Det är faktiskt ganska ovanligt, och därför ser man också att de har mer tandköttsinflammationer och sådana saker, och tandlossning.

Cecilia Odlind: Så vi är bäst i världen eller?

Mats Trulsson: Ja, vi är absolut bland de bästa i världen. WHO ställde upp ett mål att alla skulle försöka med att man skulle ha i snitt 20 tänder kvar som 80-åring. I Sverige har 90-åringarna 20 tänder kvar, vilket är ganska fantastiskt. Och det är inget annat land som har det. Japan har jobbat i flera decennier med att komma upp till att man ska ha 20 tänder kvar hos 80-åringar, men de har inte lyckats med det. Så Sverige sticker ut.

Cecilia Odlind: Så vad var det som gjorde att vi lyckades så bra?

Mats Trulsson: En politisk insikt, byggandet utav folkhemmet med Folktandvården och kloka beslut, skulle jag säga. Och bra tandvårdsutbildning. Bra tandvårdsteam som har jobbat hårt, bra forskning. Sverige har varit ledande under många år inom tandvård, om man ser på fluoridering utav tandkräm till exempel, det är en svensk uppfinning. Yngve Ericsson vid Karolinska Institutet som kom på hur man gjorde det. Det är en stor grej.

Cecilia Odlind: Men också en befolkning som har lyssnat på och gjort som man har sagt åt dem, eller?

Mats Trulsson: Ja, det är nog också en bidragande orsak. Att man i Sverige är van vid att lita på myndigheterna och är vana vid att göra som de rekommenderar, och det har funkat. Men vi ska tänka på den utveckling som har skett. Som jag sa var det smederna som drog ut tänderna på 1800-talet. Sedan kom tandvården i gång, men från början på 1900-talet var det katastrofalt läge, där man i vissa fall faktiskt drog ut tänderna på ungdomarna preventivt. För att man visste att det skulle bli så dåliga tänder och det skulle bli så stora kostnader sedan. Det finns faktiskt en film som beskriver det här på ett ganska ruggigt sätt som heter "Guds tänder". Det är en kortfilm från Finland som utspelar sig på 30-talet. Där får alltså ungdomarna vid konfirmationen en bibel och löständer.

Cecilia Odlind: Nej?

Mats Trulsson: Och då kommer alltså tandvårdsbussen och så drar man ut tänderna på dem, i samband med konfirmationen. Och så får de en protest som förstås inte passar dem heller. Vilket gör det hela ännu mer läskigt.

Cecilia Odlind: Fy.

Mats Trulsson: Jag har ju själv träffat personer som har råkat ut för det här, så det var sådant som hände på den tiden. Och har man en enorm kariesutveckling, då gör man så. Då drar man bort händerna för att minska det här. Sedan utvecklades teknikerna på 50- och 60-talet, och då gjorde man mycket amalgamfyllningar. Och pratade man om det här, ”extension for prevention". Där man gjorde stora fyllningar, man borrade upp hela fissursystemen, för annars skulle man få karies där året efter.

Cecilia Odlind: Jaha.

Mats Trulsson: Och sedan när kariessituationen blev bättre och bättre, idag pratar man om "minimal invasive dentistry", där man gör så lite som möjligt. Man tar det lilla kariesangreppet och så gör man ingenting mer. För att bevara tänderna så mycket som möjligt, det är så långt man har kommit idag. Och därför får vi också behålla våra tänder idag.

Cecilia Odlind: Men har vi då några kvarstående munhälsoproblem i Sverige?

Mats Trulsson: Ja absolut, visst är det så. Det är lätt att tro att vi har klarat av karieskrisen, men det har vi egentligen inte. Man kan säga att den vuxna aktiva befolkningen klara sig hyggligt, så att säga. Men det är fortfarande så att bland barnen, och speciellt socioekonomiskt utsatta grupper, så är det problematiskt. Och sedan har vi den här intressanta tandborstparadoxen med de äldre, att de inte har proteser som de kan lägga i ett glas på kvällen längre, utan de har sina egna tänder. Och så blir de multisjuka, de kanske får dåligt med salivsekretion och så helt plötsligt händer det saker med tänderna. Så den åldrade befolkningen har idag stora tandvårdsbehov. Och det kan vara problematiskt, det är någonting som kommer att kräva mycket mer resurser i framtiden. Förr hade man inga tänder att få problem med, men nu har man det.

Cecilia Odlind: Jag vet att forskningen har identifierat en rad riskfaktorer för karies, vilka är det?

Mats Trulsson: Ja, det är egentligen de riskfaktorer som är riskfaktorer för alla andra folksjukdomar, så att säga. Låg utbildning, låg inkomst, utlandsfödda föräldrar och sådana saker. Där man kanske har en annan kultur och kanske inte följer med riktigt så som man gör annars.

Cecilia Odlind: Men hur kan man använda den kunskapen för att ytterligare minska förekomsten av karies?

Mats Trulsson: Det används ju förstås för uppsökande verksamhet och sådana saker. Vi har ett projekt som pågår i Stockholm nu med ett samarbete mellan KI och Folktandvården. Där man jobbar med "Stop Caries Stockholm”, där man uppsöker just familjer i socioekonomiskt utsatta grupper och försöker hjälpa dem och ge dem mer profilax, helt enkelt. Mer stödbehandling för att slippa kariesutvecklingen.

Cecilia Odlind: Och när vi skrev om det här i Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning, då tror jag att vi konstaterade att karies är världens vanligaste sjukdom.

Mats Trulsson: Ja, man kan nog säga att det är världens vanligaste icke smittsamma sjukdom, i alla fall.

Cecilia Odlind: Men kan vi utrota karies, tror du?

Mats Trulsson: Alltså karies, vet du, är så jädrans vanligt. Var tredje person i världen sägs ha ett aktivt kariesangrepp. Det är ju otroligt mycket. Vi pratar tre miljarder människor ungefär.

Cecilia Odlind: Okej, som just nu har hål i tänderna just nu alltså?

Mats Trulsson: Precis. Just nu har tre miljarder människor hål i tänderna. Tänk på det. Det är häftigt.

Cecilia Odlind: Ni har mycket att göra, tandläkare.

Mats Trulsson: Ja, så är det. Och att man ska kunna utrota det, det tror jag faktiskt inte. Däremot kommer, tror jag, förfinade diagnosmetoder att kunna göra det möjligt att säga vilka som är riskpatienter i framtiden på ett bättre sätt. Och därför kunna fokusera kraften på dem i stället. Men vi vet ju idag att det kan vara två personer som beter sig precis likadant, de äter likadant, borstar tänderna och är duktiga, så att säga, men den ena får karies, den andra får det inte. Vad beror det på? Det är antagligen genetiska skillnader. I Umeå har man kartlagt de här sakerna under de senaste åren och visar vilka gener som har betydelse. Och jag tror att det där kan ha betydelse i framtiden. Man kanske kan göra att ett spottprov och göra en analys och se vilka som har högre risk för kariesutveckling och så.

Cecilia Odlind: Och då får de extra hårda restriktioner eller råd?

Mats Trulsson: Ja någonting sådant.

Cecilia Odlind: Man följer dem tätare.

Mats Trulsson: Precis. Det blir sådan här "personalized medicine".

Cecilia Odlind: Det är exakt vad jag tänkte på, det blir en slags "tandläkarnas precisionsmedicin".

Mats Trulsson: Ja, precis.

Cecilia Odlind: Men du nämnde det här med amalgam. Det är förbjudet sedan 2009.

Mats Trulsson: Ja, det är det.

Cecilia Odlind: Jag till exempel har en del amalgam i tänderna. Amalgamlagningar.

Mats Trulsson: Ja det har jag också.

Cecilia Odlind: För jag var en sådan som hade många håll när jag var liten. Hade du också det?

Mats Trulsson: Jag hade också hål, det hade jag.

Cecilia Odlind: Är det något problem med det?

Mats Trulsson: Alltså, jag skulle nog säga att om man inte har något problem med det så ska man inte göra något problem utav det. Utan då låter man dem vara. Jag tycker att den principen är bra att man ska göra så lite som möjligt, egentligen. Varje gång man borrar i en tand eller en fyllning förlorar man tandsubstans och det är inte bra helt enkelt. Så man låter det vara tills det behöver göras om. Amalgamfyllningar är såklart ingenting som man skulle på att använda idag, i och med att det innehåller kvicksilver och så, det skulle man inte göra. Men de är väldigt mekaniskt hållfasta, det måste man säga. Jag själv har fyllning som har suttit i 40 år. Det är ganska fantastiskt. Tänk dig en bil som är 40 år idag. Den håller inte ihop så bra. Om man inte renoverar den.

Cecilia Odlind: Nej. Men hur vanligt är det att folk ljuger hos tandläkaren och säger att de har använt tandtråd regelbundet eller att de minsann borsta tänderna morgon och kväll?

Mats Trulsson: Ja, det finns egentligen ingen forskning som visar det, men man som tandläkare kan man nog gissa att folk är lite överpositiva ibland med sin förmåga att borsta tänderna. Och det kan man faktiskt se ibland när de har skinande rena tänder, men ändå har tandköttsinflammation. Då tyder det på att man kanske inte har skinande tänder varje dag, om man säger så.

Cecilia Odlind: Så det avslöjar sig?

Mats Trulsson: Det avslöjar sig, absolut.

Cecilia Odlind: Hänger det ihop med tandlossning?

Mats Trulsson: Ja, det gör det. För tandlossning är egentligen att man får ansamling av plack på tänderna. Du får en inflammation i tandköttet och den här informationen påverkar tandens upphängningsaparat och så försvinner benfästet för tanden och den börjar bli lös och till slut lossnar, då. Så det är en inflammatorisk process runt tänderna.

Cecilia Odlind: Så man förebygger genom att borsta tänderna?

Mats Trulsson: Japp, så är det.

Cecilia Odlind: Och tandtråd?

Mats Trulsson: Och tandtråd. Borsta tänderna två gånger om dagen och använd tandtråd en gång om dagen. Det är ett bra recept.

Cecilia Odlind: Men det har under ganska många år kommit mycket forskning som visar att munhälsan också är starkt kopplad till andra systemiska sjukdomar som drabbar andra delar av kroppen. Vilka sjukdomar är det?

Mats Trulsson: Ja, det är framför allt sådana inflammatoriska sjukdomar som reumatoid retreat, du har även diabetes, du har hjärt-kärlsjukdomar som kopplas mot just tandlossning. Man ska tänka på att tandlossning är en kronisk inflammation som hela tiden ligger runt tänderna. Under många, många år, alltså i flera decennier. Det är klart att det är inte är så himla märkligt att tänka sig att det faktiskt påverkar informationssvaret i resten av kroppen. Och det har man sett nu i en ganska stor studie som har gjorts här i Stockholm, parokrank-studien, att det finns en relation mellan paradontit, alltså tandlossning, och hjärt-kärlsjukdomar. Har man tandlossning har man en större risk att utveckla hjärtinfarkt, helt enkelt.

Cecilia Odlind: Vilken mekanism är det som förklarar det?

Mats Trulsson: Ja, det vet jag faktiskt inte. Det är nog så att de påverkar varandra. I och med att det är en påverkan på informationssvaret kan jag tänka mig att tandlossningen påverkar hjärt-kärlsystemet och vice versa. Så det finns anledning tror jag, för tandläkarna att prata mer med läkarna i det här fallet, och läkarna att prata mer med tandläkaren också. Och där skulle jag säga att det väl kanske är det som jag förväntar mig kommer mer i framtiden. Att man integrera tandvården mer i den andra sjukvården.

Cecilia Odlind: För jag tycker man har hört om det här ganska mycket, men finns det fortfarande kunskap som saknas inom det fältet så att säga, hur resten av kroppen hänger ihop med munhälsan?

Mats Trulsson: Jo, tyvärr så har vi bara precis startat i det kunskapsfältet så det finns väldigt mycket mer att hämta där.

Cecilia Odlind: För jag tänker att man som tandvårdspatient eller som människa kanske inte riktigt tänker på det där. Man tänker inte på att kroppen är en kropp, att den hänger ihop och att om man inte sköter sin munhälsa så kan det få helt andra konsekvenser, inte bara hål i tänderna.

Mats Trulsson: Nej, det är väl som du säger. Det har blivit en historisk sak det här att munnen inte tillhör resten av kroppen, vilket är jättekonstigt, för den sitter faktiskt i kroppen. Och det förstår väl alla, att det måste vara så egentligen. Men rent historiskt sett, yrkesmässigt, ekonomiskt, så gör det faktiskt inte det.

Cecilia Odlind: Nej, varför är det så?

Mats Trulsson: Jag tror att det är av historiska skäl. Från början var det smederna som drog ut tänder och på den vägen är det, och det sågs nog mer som ett hantverk från början, att dra ut eländet.

Cecilia Odlind: Tandsten då?

Mats Trulsson: Ja, tandsten ja. Man kan säga att tandsten egentligen är förkalkade bakteriebeläggningar, och de ska man ha hjälp med att ta bort. Sedan finns det egentligen två olika typer av tandsten. Det man kan se med blotta ögat som ofta lägger sig vid underkäks-framtänderna, på insidan där, och skaver lite grann mot tungan. Och sedan finns det den som sätter sig under tandköttskanten, och den ser man inte. Och den är egentligen värre, för det är den som i förlängningen gör att man tappar tänderna, alltså får tandlossning. Så tandsten ska man ha professionell hjälp med att ta bort.

Cecilia Odlind: Men om man är duktig och sköter sig så kanske det inte ens blir någon tandsten, eller?

Mats Trulsson: Ja, alltså så enkelt är det inte. Om man är duktigt och sköter sig bör man inte få tandsten under tandköttskanten förhoppningsvis. Men den andra tandstenen som sätter sig på tänderna, den synliga tandstenen, den kan man nog få ändå. Och det ska man nog inte vara riktigt ledsen för, för det är en utfällning av mineraler. Och utfällningar av mineraler innebär att det är mycket mineraler i saliven, vilket kan vara bra för mineralbalansen i saliv och tand så att man inte får karies. För det är en demineralisering utav tänderna. Där mineralerna går ur tänderna och ut i saliven i stället. Så att ha mineraler i saliven är bra.

Cecilia Odlind: Och så får man gå på regelbunden tandstensborttagning.

Mats Trulsson: Ja, det är bra.

Cecilia Odlind: Men vi har fått en lyssnarfråga också, varför har man visdomständer?

Mats Trulsson: Ja, man har nog dem av samma anledning som man har alla andra tänder egentligen. Och det är nog så att visdomständer ibland kommer upp, ibland kommer de inte upp. De får ofta inte plats, vissa har dem inte alls, medan andra har dem. Så de är lite luriga på det sättet. Men det är nog egentligen ett resultat av en lång evolutionsprocess, skulle jag tro. Om vi ser mjuk mat som vi käkar idag, det har vi inte gjort under en så himla lång tid. Jag menar, jordbrukssamhället, hur länge har det funnits? Det är väl max tiotusen år eller något sådant. Mänskliga varelser har det funnits många mer år än så. Hundratusentals år egentligen. Och under den tiden käkar man mycket hårdare föda än vad man gör idag. Och då tillväxte käkarna säkert mycket mer och tänderna fick plats. Idag när vi knappt använder käkarna och tänderna så blir käkarna mindre och tänderna får helt enkelt inte plats.

Cecilia Odlind: Då främjas ett utseende där inte så många tänder får plats, helt enkelt, evolutionärt.

Mats Trulsson: Så kan det vara. Det finns en del som tror att det är just därför som vi har mycket mer trångställning med tänderna idag, att käkarna inte tillväxer tillräckligt för vi använder dem inte. Och så får man trångställning i stället.

Cecilia Odlind: Ja, för det är många som måste ha tandställning.

Mats Trulsson: Ja, så är det, precis.

Cecilia Odlind: Får man ofta tandställning av estetiska skäl, eller finns det också skäl till att man får en bättre användning av tänderna om man använder tandställning?

Mats Trulsson: Ska staten vara med och betala, då vill man att det ska vara en funktionell orsak till att man får sin tandställning. Och det finns många grava tandställningsfel som man verkligen behöver rätta till, för man kan helt enkelt inte tugga eller äta. Man kan inte bita av en smörgås eller en korv eller någonting, för tänderna inte tar ihop. Då behöver man hjälp, och det ska man få. Vad det gäller den mer estetiska vården, det får man nog stå för själv i så fall. Sedan kan jag nog tycka att man kanske inte behöver vara alltför rädd för att ha lite asymmetriska tänder eller att de står lite knepigt. Jag tycker att det kan vara ganska charmigt.

Cecilia Odlind: Just det, det ger personlighet.

Mats Trulsson: Jamen absolut. Det finns faktiskt en ganska rolig studie som visar att personer som är asymmetriska i ansiktet har fler sexuella kontakter än andra. Jag vet inte om det stämmer, men det låter lite roligt. Tänk till exempel på han Tom Cruise.

Cecilia Odlind: Är han asymmetrisk?

Mats Trulsson: Men titta på en bild på honom, då kommer du att se att han har en framtand som sitter mitt i ansiktet. Han är asymmetrisk, och det går ju ganska bra för honom.

Cecilia Odlind: Nu sitter jag och funderar här, för jag tror att jag hade så men jag fick ha räls ganska länge. Så nu, du kan se på mig att jag är väldigt symmetrisk. Vilket dumt val!

Mats Trulsson: Ja, vilken otur, skulle jag säga.

Cecilia Odlind: Jag hade levt ett helt annat liv.

Mats Trulsson: Du hade antagligen umgåtts med Tom Cruise och de grabbarna.

Cecilia Odlind: Attans. Vilken teknologisk utveckling tror du vi kan se inom tandvården? Kommer vi att se AI?

Mats Trulsson: Jamen absolut. Det förekommer redan flera projekt där man jobbar med AI. Framför allt för diagnos av cancer och sådana saker men även röntgenbilder. Att diagnostisera karies och sådana saker på röntgenbilder är AI perfekt för att göra. Och det kommer säkert att komma andra applikationer också. Jag vet att man i Asien jobbar med robotar för att laga tänder, till exempel och AI för att styra de här robotarna. Så diagnos och terapi med AI tror jag kommer att komma mer. Utan tvekan.

Cecilia Odlind: Du var inne på det att vi har vant oss vid att behöva betala för tandvård till skillnad från annan vård.

Mats Trulsson: Ja.

Cecilia Odlind: Hur kommer det sig?

Mats Trulsson: Återigen tror jag att det går tillbaka till de här smederna, det vart en uppdelning redan från början mellan tandvård och medicin. Och man såg det mer som ett separat hantverk som inte hörde till någonting annat. Vilket sedan har visat sig att det blir helt fel. Speciellt nu när vi vet att det finns så många sjukdomar som relaterar till varandra mer, framför allt med tandlossning, men sedan också sådant som vi håller på att titta på med tuggfunktion och påverkan på kognitiva effekter och sådana här saker.

Cecilia Odlind: Så borde man egentligen göra om systemet?

Mats Trulsson: Ja, jag tycker att egentligen borde man fundera på det. Men det är klart att det blir kostsamt.

Cecilia Odlind: Det skulle vara en väldigt stor förändring.

Mats Trulsson: Det skulle absolut bli en stor förändring, men det är ju så idag att man kan fråga sig om det är jämlik tandvård, och det får man nog säga att det inte är. För det kostar ganska mycket. Har man otur och råkar ha dåliga gener så att man får tandlossning i tidig ålder så kostar det pengar, ganska mycket pengar.

Cecilia Odlind: Och har man inga pengar eller dåligt med pengar hamnar man väldigt dåligt till hälsomässigt.

Mats Trulsson: Men så är det. Och att gå omkring med en lösprotes idag är inte så himla roligt.

Cecilia Odlind: Någon sa att de tyckte att tandläkare har blivit väldigt säljiga. Finns det någonting i det? Får de någon provision om de till exempel prånglar ut en viss tandkräm?

Mats Trulsson: Nej, så tror jag inte att det är. Jag tror inte att tandläkare är med säljare än andra. Det kanske snarare är någon sorts trend i samhället i stort som kanske uppfattas så, men jag tror inte att tandläkare gör det. Man ska också tänka på att tandvård är väldigt populärt. Alltså den får bra rating-siffror av sina kunder. Så är det. Vi ligger i topp på de här kundnöjdsregister-studierna, eller vad det heter. Det är alltid tandvård som toppar. Att man är nöjd med sin tandläkare.

Cecilia Odlind: Okej. Hur kommer det sig då? För att den är så himla bra, kanske?

Mats Trulsson: Jag tror faktiskt att man är nöjd med sin tandläkare för att man vet att man måste gå dit och sedan kanske man inte har så himla många problem och så blir man jätteglad för det när man går därifrån, och så är man jättenöjd. Men sedan är det faktiskt också så att inom tandvård kan vi fixa det mesta, tänk på det. Har du väldigt ont i tänderna kan vi fixa det. Har du inga tänder så kan man fixa det idag, med kronor, broar, implantat. Vi kan nästan fixa det mesta inom tandvård idag. Titta på sjukvården där man nästan ägnar sig mest åt symptombehandling, alltså att mildra symptom.

Cecilia Odlind: Just det. Det måste vara väldigt kul att jobba i en sådan verksamhet.

Mats Trulsson: Men det är det. Och det är därför jag säger till alla att tandvård är jätteroligt.

Cecilia Odlind: Men du, vi har också fått en lyssnarfråga om det här med att bleka tänderna. Är det någon bra idé?

Mats Trulsson: Det är inte skadligt. Jag känner i alla fall inte till några studier som säger att det är skadligt att bleka tänderna om man gör det på ett professionellt sätt. Jag tycker att man ska vara försiktig. Man ska inte använda de här gör-det-själv-kitten som man köper på internet, det är ingen bra idé. Utan gör det professionellt så funkar det.

Cecilia Odlind: Sedan har vi fått en lyssnarfråga om det här med när man ska borsta tänderna i relation till när man har druckit något surt, som fruktjuice kanske. Finns det en regel där?

Mats Trulsson: Ja. Man brukar rekommendera att man kanske inte borstar tänderna direkt efter att man har druckit något surt. För då har mineraler löst ur tänderna och så borstar man bort det där då, och tänderna är lite extra mjuka, tänker man sig. Så om man väntar en halvtimme till en timme efter till att borsta tänderna, är nog en bra tumregel.

Cecilia Odlind: Sedan är det den här frågan om bettskena. Har det ökat?

Mats Trulsson: Det har det nog gjort. Antingen så har man en bettskena för att man har värk i käkar och käkledare eller sådana saker, och det kan avlasta på ett väldigt bra sätt. Eller också kan det helt enkelt vara för att tandläkaren ser att man gnisslar tänder och helt enkelt mekaniskt förstör sina tänder. Och då är det bra att ha en bettskena också. Och det här med att man sliter ned, tandslitage, det är något som vi har sett mer och mer de sista åren.

Cecilia Odlind: Jaha.

Mats Trulsson: Vad det beror på vet jag faktiskt inte. Det kanske är ökad stress i samhället eller så. Men det ser man mer och mer. Tidigare patienter som kom till en specialistklinik var mer orsakade av tandlossning och karies och så. Idag är det väldigt mycket tandslitage, som kan vara av två orsaker egentligen. Dels kan det vara så att man mekaniskt gnisslar ned sina tänder, eller också att man faktiskt eroderar tänderna. Man kanske dricka väldigt mycket sura drycker eller så.

Cecilia Odlind: För det är väl inte bara heller det här med att man sliter ut tänderna, för när man gnisslar tänder eller biter ihop så där hårt kan man också få ont, huvudvärk och nackvärk och så.

Mats Trulsson: Ja visst, och då kan en bettskena vara väldigt bra.

Cecilia Odlind: Men nu tänker jag, för vi har nyligen haft Maria Bradley i ett avsnitt om huden. Och då pratade hon om att huden är själens spegel. Nu tänker jag att tänderna också kanske är det. Om du tittar in i någons mun kanske du kan säga ganska mycket om den personen, eller?

Mats Trulsson: Ja, jag ska nog kunna säga att munnen är själens spegel egentligen, eller kroppens spegel kanske man skulle kunna säga. För du kan se ganska mycket. Det var det som vi pratade om det här med tandlossning och inflammation i tandköttet och parodontiet. Det är ju relaterat till många andra sjukdomar, och där finns det kartlagt, eller klarlagt i alla fall en ökad riskfaktor för exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och sådana saker. Visst sjutton kan det fungera som en spegel. Och jag tror att det kommer få en större betydelse i framtiden med salivdiagnostik, det kommer säkert att komma i gång på ett helt annat sätt än vad man har i dag.

Cecilia Odlind: Hur då?

Mats Trulsson: Ja, att använda saliv till exempel för diagnos av olika sjukdomar eller sådana saker.

Cecilia Odlind: För du kanske kan se hur någon sköter sina tänder, men också om den är stressad eller inte?

Mats Trulsson: Absolut, så kan det vara.

Cecilia Odlind: Om den missbrukar.

Mats Trulsson: Absolut, och om man snusar.

Cecilia Odlind: Just det. Hur ser det ut då?

Mats Trulsson: Ja, det kan man nog se på att ibland kan tandköttet dra sig tillbaka och sådana här saker. Just det man brukar lägga prillan, så att om man nu snusar så bör man försöka lägga den på lite olika ställen.

Cecilia Odlind: Men om vi pratar lite om din forskning. Äldre drabbas ofta av försvagade muskler som kan göra det svårt att tugga och svälja. Varför är det ett problem?

Mats Trulsson: I vår forskargrupp är vi intresserade av tuggfunktion. Och jag kan säga att från början så var det egentligen bara nyfikenhetsforskning där vi har försökt ta reda på hur det fungerar. Men sedan har vi också med tiden upptäckt att det här är någonting som faktiskt en del patienter har problem med. Och även äldre patienter kan ibland ha en dålig tuggfunktion beroende på helt enkelt svaga muskler. Och det där gör att man sakta glider in i ett beteende där man väljer bort nyttig mat. Man väljer bort proteinrik mat, hård mat som färska grönsaker, färska frukter.

Cecilia Odlind: Inga morötter.

Mats Trulsson: Nötter till exempel, försök att tugga nötter om du har dåliga tänder, det är inte så himla lätt. Ja, inga morötter och sådana saker. Och då sitter man till slut och dricker kaffe och äter en vetebulle. Och det är inte nyttigt. Och vad som händer då är att man faktiskt får en försämring av den här muskelsvagheten, sarkopenin, och så kan man få en ond cirkel av det här så att det bara blir värre och värre. Det här är en anpassning som man gör för att man helt enkelt har svårt att äta. Och där tror jag att tandvården i framtiden behöver göra en insats tillsammans med sjukvården för att kunna hjälpa de här patienterna som går in i ett sådant beteende.

Cecilia Odlind: Det här är något som ni har uppmärksammat.

Mats Trulsson: Ja, vi håller på med en studie precis nu, och tittar på det här.

Cecilia Odlind: Så vad kan man göra?

Mats Trulsson: Vi måste ju först kartlägga hur pass vanligt det här är. Och sedan, vad man kan göra åt det. Och jag skulle tippa att i förlängningen kanske man kommer att rekommendera träningsprogram för äldre. Också en rekommendation att man ska äta lite hårdare mat med lite tuggmotstånd för att hålla i gång käksystemet. Och sedan också äta proteinrik föda förstås. Ofta blir det en proteinfattig föda för äldre, vilket inte är bra för muskelutvecklingen.

Cecilia Odlind: Påverkar det även andra saker?

Mats Trulsson: Ja, precis. Och det är därför jag säger att man måste hålla systemet i gång. För det visar sig också att tuggsystemet är relaterat till kognitiv utveckling också, till hjärnans funktion. Vilket kan låta märkligt, men det där verkar vara ganska tydligt idag faktiskt.

Cecilia Odlind: Alltså, om man inte tuggar ordentligt blir man lite dummare?

Mats Trulsson: Jag skulle kanske inte riktigt uttrycka det så, men det finns faktiskt studier där man tittar på studenter som får tugga tuggummi när de gör ett intelligenstest, och det visar sig att de blir mer intelligenta när de tuggar tuggummi.

Cecilia Odlind: Okej.

Mats Trulsson: Det är nog inte så att de blir smartare direkt av att tugga tuggummi, men de blir lite mer alerta. Lite ökad vakenhet och de mår lite bättre. De mår lite bättre av att tugga tuggummi. Och en minskad stressnivå, vilket är intressant. Och den här effekten verkar sitta i i ungefär 20 minuter. Så ska man göra ett svårt prov eller någonting, då kan det faktiskt vara en idé att man tuggar tuggummi precis i början, ungefär med 20 minuter kvar, eller när man börjar bli trött.

Cecilia Odlind: Precis i början på poddintervjun ska jag smaska här.

Mats Trulsson: Nej, man kanske ska ta i slutet i stället om man blir trött skulle jag säga.

Cecilia Odlind: Okej.

Mats Trulsson: Men sen finns det en massa andra studier också, framför allt från Japan där man har tittat på djurexperiment som är otroligt intressanta. Där har man sett att om man förhindrar möss från att tugga ordentligt, och det kan faktiskt bara hjälpa genom att man ger dem mjuk mat i stället för hård mat, så får de en påverkan på minnesfunktionen. De hittar inte labyrinter på samma sätt längre och man kan också se att antalet neuron i hippocampus minskar.

Cecilia Odlind: Men oj.

Mats Trulsson: Bara genom att de får mjuk mat i stället för den hårda maten som de vanligtvis äter.

Cecilia Odlind: Men det är lite oklart varför det blir så här?

Mats Trulsson: Ja det är det, det är inte helt klart än. Men vad man också såg i den här studien som jag tyckte var extra intressant, det var att om man kapade av tuggtänderna på de här mössen fick man de här effekterna, för de kunde inte tugga längre. Men sedan satte man tillbaka tänderna igen. Man gjorde kronor på tänderna. Och då vände det här igen. Då fick de helt plötsligt fler aktiva neuron i hippocampus och de hittade bättre i labyrinten, vilket är fantastiskt. Det var alltså reversibelt, den här effekten. Sedan har vi också sett i epidemiologiska studier att det faktiskt syns väldigt tydligt även hos människan. Vi gjorde en studie här i Stockholm på äldre patienter, där vi frågade dem om de hade egna tänder och om de kunde tugga bra. Och då visade det sig att just den här effekten att kunna tugga, de som tyckte att de kunde tugga allt även hård mat. De hade också bättre minnesfunktioner.

Cecilia Odlind: Så du har ökad risk för demens om du får försämrad tuggfunktion?

Mats Trulsson: Det törs jag nog inte riktigt säga. Det finns en del studier som tyder på det, men det där är inte riktigt klarlagt än. Vad vi gör nu är att vi försöker ta reda på om det verkligen är ett orsakssamband, för det kan vara någon annan variabel som spelar in här. Och då gör vi så att vi tar patienter som har dålig tuggfunktion som kommer till en specialistteknik för att rehabilitera sitt bett, och så mäter vi minnesfunktioner och även gör en scanning av hjärnan före och efter behandling. Så får vi se om den orala behandlingen, alltså rehabiliteringen av bettet, också ger en rehabilitering av hjärnan. Det blir otroligt spännande.

Cecilia Odlind: Verkligen. I bästa fall är det någon slags demensbehandling.

Mats Trulsson: Ja, i dag kan vi kan inte behandla demens egentligen, utan det handlar om att preventivt se till att man minskar riskfaktorer. Och det här är absolut en möjlig modifierbar riskfaktor. Att se till att man faktiskt har en tuggfunktion som fungerar.

Cecilia Odlind: Men folk som lever på shake-diet då? Det är ingen bra idé verkar det som.

Mats Trulsson: Jag tycker det är ganska onödigt att mixa maten utan ät frukt, helt enkelt, som den är. Och få lite tuggträning samtidigt. Jag har faktiskt pratat med ledande personer inom livsmedelsindustrin som också börjar inse att man gör den här highly processed food som man säger, den är inte riktigt bra. Den har effekter och man bör nog egentligen försöka få en bättre konsistens i maten för att verkligen få tuggträning och kunna uppehålla sitt käksystem.

Cecilia Odlind: Intressant. Och ditt forskningsfält handlar om orofacial neurovetenskap. Varför är det viktigt? Är det kanske det du just har förklarat?

Mats Trulsson: Ja det är det vi har lett fram till nu som kanske börjar bli viktigt. Från början var det absolut en sådan nyfikenhetsforskning, måste vi säga. Vi försökte bara förstå hur saker och ting fungerar.

Cecilia Odlind: Och blev du förvånad?

Mats Trulsson: Ja, lite förvånad blev jag nog faktiskt. Så det har varit spännande.

Cecilia Odlind: Men var femte person känner ångest inför att gå till tandläkaren, och fyra till fem procent undviker att söka tandvård på grund av rädsla. Hur långt har vi kommit när det gäller att bemöta tandvårdsrädsla?

Mats Trulsson: Jag skulle nog säga att vi har kommit väldigt långt. Och som jag sa så kundnöjdhetsindex eller vad det nu heter, visar sig alltid väldigt bra för tandvård, vilket är jätteroligt. Folk tycker att det är okej att gå till tandläkaren. Men sedan finns det förstås den inbyggda tandborstfobin, som är ganska vanlig. Men där har nog egentligen alla, hela tandborstteamet blivit väldigt mycket bättre de sista åren. Dels har det tekniskt sett blivit väldigt mycket bättre. Man behöver inte hänga sig på borren längre, som man gjorde förr i tiden. Det går ganska bra att jobba smärtfritt med bedövning och modern teknik och så, men sedan har man också blivit väldigt mycket bättre på att ta hand om patienterna. Allmänt sett.

Cecilia Odlind: Men menar du att det egentligen kanske gör mindre ont nu också?

Mats Trulsson: Ja, man är bättre på att jobba smärtfritt i dag.

Cecilia Odlind: Jamen för jag fick frågan när jag skulle laga något hål sist, om jag ville ha bedövning. Jag tycker bedövningen kan vara lite obehaglig, så jag tackade nej och det gjorde nästan inte ont alls.

Mats Trulsson: Nej, precis. Har man ett litet hål så blir man nästan förvånad att det inte gör så ont när man borrar upp det, så är det nog. Sedan finns det också hjälp att få idag på ett annat sätt. Om man skulle tycka att det är väldigt jobbigt så kan man få premedicinering med lustgas och sådana saker, även narkos om det skulle behövas. Sedan har det också kommit det här med KBT. KBT för tandvårdsfobi är faktiskt någonting som också har visat sig fungera. Det kom en avhandling bara för några år sedan från KI där man visade att det funkar även på internetbaserad KBT. Så det görs mycket där också.

Cecilia Odlind: Och det var väl på barn och unga också särskilt inriktat?

Mats Trulsson: Ja, precis.

Cecilia Odlind: Och det är viktigt att sätta i gång redan där, tänker jag. Så att man inte gå med den där fobin väldigt länge i livet, och då har utvecklat väldigt många problem som är svåra att åtgärda.

Mats Trulsson: Ja absolut. Så är det.

Cecilia Odlind: Men du, hur ofta går du till tandläkaren?

Mats Trulsson: Ja, det var ju en lite jobbig fråga, för jag glömde nämligen bort att gå till tandläkaren.

Cecilia Odlind: Du glömde bort?

Mats Trulsson: Ja, det visade sig att jag inte varit hos tandläkaren på sex år, när jag kom till tandläkaren, jag hade nämligen ont. Och jag fick ont på fredagskvällen och hade ont hela helgen. Och det var en intressant studie ska jag säga, att verkligen få ont i en tand. För det är inte trevligt alltså. Det är väldigt, väldigt obehagligt.

Cecilia Odlind: Vad det karies?

Mats Trulsson: Ja, precis. En fyllning som hade spruckit och så hade det blivit karies under. Och det gjorde jätteont. Och sedan fick jag förstås hjälp och det visade sig att jag inte hade vart hos tandläkaren på sex år, vilket ju är jättedumt. Så ska man inte göra.

Cecilia Odlind: Övertandläkaren som inte går till tandläkaren,

Mats Trulsson: Jag får skämmas.

Cecilia Odlind: Ja. Men vilken tur att det fanns hjälp då.

Mats Trulsson: Ja eller hur. Så att jag inte behövde gå till smeden.

Cecilia Odlind: Ja precis.