Anna-Clara Hollander

Autismspektrumstörning (härifrån autism) med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en allvarlig neuropsykiatrisk funktionsnedsätting. Studier visar samstämt att barn till utrikesfödda har en påtagligt förhöjd risk, men att utrikesföddas barn använder tillgänglig vård i lägre utsträckning än barn till svenskfödda föräldrar. Med bakgrund i detta har vi två separata men sammanlänkade generella forskningsidéer. 1) Att studera de komplexa orsakerna till den ökade risk för autism med IF hos utrikesföddas barn för att minska riskerna. 2) Att samskapa, testa, utvärdera och implementera insatser för att öka kunskapen om autism med IF i högriskgrupper för att minska stigmatisering och öka användningen av tillgänglig vård. I Sverige har barn med somalisk härkomst, i linje med internationella studier, en påtagligt mycket högre förekomst av autism med IF jämfört med icke-somaliska barn. Somaliska föräldrar har en stark önskan att förstå varför förekomsten är så hög bland deras barn och att barnen ska få bättre hjälp och stöd. Syftet här är att tillsammans med somaliska föräldrar till barn med autism och IF, förgrundsgestalter inom den somaliska gruppen och vårdpersonal samskapa en färdplan för forskning. Arbetsplan, metoder och genomförande Projektet kommer att ha sin bas i Järva där många födda i Somalia bor. Inom projektet finns ett brett nätverk av personer med kunskap och kontakter. Tillsammans med tre somalisktalande forskarassistenter kommer vi under sommaren 2025 att göra fokusgruppsintervjuer. Resultaten av fokusgruppsintervjuerna kommer att publiceras i en rapport skriven på ett lättillgängligt språk och översättas till somaliska. Rapporten ska sedan att ligga till grund för en workshop följt av aktiviteter för att samskapa färdplanen. Samhällsrelevans och nyttiggörande Autism med IF innebär en allvarlig funktionsnedsättning med omfattande konsekvenser för den enskilde, personens familj och samhället. Barn med somalisk härkomst i höginkomstländer har en kraftigt ökad förekomst och deras föräldrar undrar varför deras barn är så oproportionerligt drabbade. Forskning om orsakerna till autism med IF och insatser för att barn med dessa funktionsnedsättningar att utvecklas optimalt måste inkludera och ta hjälp de drabbade för att inte förbise möjliga riskfaktorer men öka sannolikheten att forskningen kommer till nytta.

Frågeställning Psykiatrisk tvångsvård är mer vanligt förekommande bland utrikesfödda i Sverige jämfört med majoritetsbefolkningen. Syftet med detta projekt är att undersöka hur skillnaderna ser ut och varför det finns skillnader genom att besvara följande frågeställningar: 1. På vilket sätt skiljer sig bruket av psykiatrisk tvångsvård i psykiatrin mellan patienter som är utrikesfödda, barn till utrikesfödda och svenskfödda med två svenskfödda föräldrar, och bland utrikesfödda: vad är skillnaderna beroende på ursprungsland, att ha flyktingerfarenheter, tid i Sverige och ålder vid tidpunkten för immigration? Finns det skillnader vad gäller ålder, kön och socioekonomi och/eller var i Sverige personerna bor? 2. Vad skulle kunna ligga bakom skillnaderna? Vi tänker undersöka följande möjliga förklaringar: - Variationer i förekomst av psykiatriska diagnoser och suicidförsök - Lägre användning av frivillig psykiatrisk öppen- och slutenvård eller användning av psykofarmaka bland personer med högre förekomst av tvångsvård - Faktorer som ökar sannolikheten att framstå som en person som utgör en omedelbar fara för sig själv eller andra Data och metod Vi planerad att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder. För de longitudinella epidemiologiska studierna planerar vi att använda vår stora registerläkning som inkluderar hela befolkningen 18–65 år med uppföljning under åren 2006–2020. I den kvalitativa delen kommer vi att genomföra fokusgrupper med allmänläkare och psykiatriker och analysera detta med tematisk analys. Samhällsrelevans och nyttiggörande Vid omedelbar fara för patienters eget och andras liv, och hälsa, behöver läkare väga personens grundlagsskyddade mänskliga fri- och rättigheterna mot skydd av patientens och medmänniskors liv genom att besluta om psykiatrisk tvångsvård. Projektet ska undersöka varför utrikesfödda tvångsvårdas i större utsträckning än svenskfödda, för att på detta sätt möjliggöra en mer jämlik psykiatrisk vård och att redan utsatta grupper får den hjälp de behöver i tid. Genomförande Projektet kommer att genomföras inom forskargruppen EPiCSS vid Institutionen för Global folkhälsa vid Karolinska Institutet. Vår tvärvetenskapliga grupp har lång forskningserfarenhet inom psykiatrisk epidemiologi, kvalitativa metoder och klinisk- och transkulturell psykiatri. Den totala budgeten för de tre åren kommer att vara 4,9 miljoner kronor vilket inkluderar löner och sociala avgifter på 3,9 miljoner kronor.

Mental and alcohol use disorders in Africa are seriously understudied and underfinanced but have a huge impact on the burden of disease, human suffering and progress towards goals of leaving no-one behind and Agenda 2030. During COVID-related lockdowns, mental distress has increased in high-income settings but primary data from Africa and appropriate interventions are lacking. However mental health is closely interlinked with school closures, lost life opportunities, poverty, food insecurity. This large population-based study in Uganda aims to analyse the occurrence of the most common mental disorders (depression, anxiety) and alcohol abuse, and interactions with poverty, age, gender, reproductive health (HIV), urbanicity, food insecurity and partner violence. We will validate tools on stigma against mental illness and care seeking, and, assess the influence of the pandemic on access to care and prevention for mental and alcohol use disorders. This 3-year project will use longitudinal data from a cohort of 11,000 individuals aged 13-80 years before, during and after the pandemic. Based on our results we will suggest new policy guidelines for health care and community interventions to mitigate the impact of mental disorders and change prevailing discriminatory views of mental health in general. We build on a strong collaboration between Karolinska and AMBSO research organisation in Uganda overall aiming to optimize capacity for operational research in low-income contexts.

The discussion on how to support the possibly increasing group of adolescents with mental health problems sometimes becomes polarized due to our fragmentary knowledge of the actual needs and numbers. This project will, for the first time, systematically assess:the proportions of adolescents in Sweden with different levels of mental health problems, ranging from emotional distress (which does not fulfill diagnostic criteria) to mental disorders (fulfilling criteria, for, e.g., depression or anxiety), andtheir need and utilization of support and care, taking a broad view of potential support structures beyond, but including, the health care system.The study is based on computer assisted assessments of 6,000 eligible 14- and 17-year-olds in schools and their parents online. Emotional distress will be measured with validated symptom scales (GAD-7 and PHQ-A) and mental disorders using a well-established diagnostic instrument (DAWBA). Information on the frequency, severity, and duration of symptoms and their impact on function will be integrated into Children’s Global Assessment Scale (CGAS) ratings. All together these measures form a solid ground for experienced psychiatrists to appraise  levels of emotional distress and diagnosed mental disorders as well as need of support. Information on self-reported need of a wide range of support functions will be compared with professionals’ assessments of need. Health care data from registers in combination with self-reported utilization of support and care will be compared with professionals’ judgement of need, to estimate hidden proportions of those who are not in contact with care despite an existing need or identify potential “overutilization”. Key demographic and socioeconomic information will be linked from registers to understand how the prevalence of emotional distress and mental disorders varies among different populations, as well as the degree to which needs for support are met in different groups.  The main applicant is responsible for the project, supported by a senior researcher as academic coordinator and a fulltime project leader for practical tasks. Questions on self-reported needs and utilization will be developed in collaboration with e.g. adolescents, NGOs, school health care. The budget is estimated to total 6.9 million over four years.Not until we have the facts can we appropriately act and lay the ground for a broader perspective on support for mental health for adolescents in Sweden.