Enheten för logopedi

Logopedi beskriver och förklarar olika svårigheter med kommunikation och med att svälja samt vilka följder det kan få för människors hälsa och livskvalitet

Enheten för logopedi ansvarar för logopedprogrammet och fristående kurser i logopedi. Vid enheten bedrivs även forskning och forskarutbildning i logopedi.

Logopedprogrammet är ett fyraårigt program (240 hp), där sista året innebär studier på avancerad nivå. Programmet leder till en logopedexamen och möjlighet att ansöka om logopedlegitimation från Socialstyrelsen. Enheten för logopedi anordnar också fristående kurser på grundnivå och avancerad nivå, där de senare kan vara en del av en masterexamen i logopedi eller en doktorsexamen.

Forskning och forskarutbildning i logopedi bedrivs i nära samarbete med den kliniska verksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset, institutioner vid Stockholms universitet och KTH. Forskningssamarbeten finns även med andra kliniska verksamheter och universitet runt om i Sverige och internationellt.

Gruppfoto enheten för logopedi
Gruppfoto enheten för logopedi Foto: Cecilia Hultqvist

Organisation

Välkommen att höra av dig till oss!

Profile image

Christina Samuelsson

Enhetschef, Professor/Logoped
Profile image

Therése Forsberg

Administratör
Profile image

Sofia Strömbergsson

Programdirektor, Lektor/Logoped
Profile image

Cecilia Hultqvist

Utbildningsadministratör

Nyheter och kalender

Utvalda nyheter

Kalender för enheten

Adress

Enheten för logopedi
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik,
Karolinska Institutet

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge,
Hälsovägen (internadress Forskningsgatan 67)
141 86 Stockholm

Ingång även via Blickagången 9A

Medarbetare och kontakt

Enhetschef

Alla medarbetare i gruppen

Forskning

Vår forskning är inriktad på kommunikation genom hela livsspannet. Vi fokuserar bland annat på faktorer som påverkar den allra tidigaste talutvecklingen till digital teknik för talträning hos barn, skrivförmågan hos ungdomar med språkstörning (DLD) eller ADHD och kommunikationsstöd vid demens. Ett annat av våra forskningsområden är sväljsvårigheter eller dysfagi: Vi använder ungefär samma organ när vi äter som när vi talar!

Vi samarbetar med forskare i andra discipliner som lingvistik, pedagogik och psykologi. Våra forskare ingår också i nätverk såväl nationellt som internationellt. Forskningen är i stor utsträckning kliniskt förankrad framför allt i verksamheter vid Karolinska Universitetssjukhuset, där vi särskilt nära samarbetar med Medicinsk enhet Logopedi. Flera av våra forskare har kombinerade anställningar som logopeder vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Utbildning

Enheten har huvudansvaret för kurserna vid det 4-åriga logopedprogrammet vid Karolinska Institutet.

Logopedprogrammet startade 1964 vid KI som den första logopedutbildningen i Sverige. Utbildningen leder till logopedexamen, som är en yrkesexamen på avancerad nivå. Utbildningen är flervetenskaplig och omfattar studier i logopedi, psykologi, fonetik och medicinska ämnen. Verksamhetsförlagd utbildning (klinisk praktik under handledning) ingår i utbildningen och efter examen kan logopedlegitimation sökas hos Socialstyrelsen.

Foto: Erik Cronberg

Forskarutbildning

Funderar du på forskarutbildning i logopedi? Om du har logopedexamen eller annan examen på avancerad nivå kan forskarstudier vara något för dig.

Forskarutbildning logopedi
Forskarutbildning logopedi Foto: Cecilia Hultqvist

En forskarutbildning motsvarar fyra års heltidsstudier och avslutas med en doktorsexamen. Förutom att skriva en avhandling går du forskarutbildningskurser om minst 30 högskolepoäng. Vissa forskarutbildningskurser är obligatoriska medan andra väljs utifrån ämnet du forskar om. Doktorander i logopedi medverkar också i undervisningen på logopedprogrammet.

Avhandlingar i logopedi

Tidigare avhandlingar i logopedi vid KI.

Doktorander vid enheten

Profile image

Erika Bergström Börlin

Assessment and intervention of severe voice disorders
Profile image

Sara Burge

Specialist preschool as an intervention model – inventorying the effects and accessibility for children with severe developmental language disorders

Föreläsningar och publikationer

Här hittar du information kring föreläsningar, avhandlingar och publikationer från vår enhet.

Vetenskaplig eftermiddag (VetEm) i logopedi

I januari ordnas en vetenskaplig eftermiddag i logopedi (VetEm) av enheten för logopedi, Karolinska Insitutet och ME logopedi, Karolinska Universitetssjukhuset, där forskare och kliniker delar med sig av nya rön inom olika logopediska områden.

Eftermiddagen riktar sig till kliniskt verksamma logopeder och är helt kostnadsfri.

Nästa vetenskapliga eftermiddag i logopedi 

äger rum den 16 januari 2026 

TIM-seminarier

Datasessions-seminarier, Tal, Interaktion och Multimodalitet (TIM) är ett forum där du kan presentera och diskutera råmaterial med andra forskare. TIM är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Södertörns högskola. 

Mer information och till anmälan, Stockholms universitet

Öppna föreläsningar

Enheten för logopedi har tidigare arrangerat öppna föreläsningar i logopedi för allmänheten inom olika logopediska ämnen. Exempel är "Kommunikation och sväljning vid demens", "Tal- och språkstörningar hos barn och ungdomar" och "Stamning – myter och kunskap". Tidigare program, åhörarkopior och vissa inspelade föreläsningar hittar ni på sidan öppna föreläsningar i logopedi.

Avhandlingar

Avhandlingar hittar du på sidan avhandlingar från enheten för logopedi

Examensarbeten

Examensarbeten hittar du på sidan examensarbeten från enheten för logopedi

Om logopedi

Logopedi beskriver och förklarar olika svårigheter med kommunikation och sväljförmåga och vilka konsekvenser svårigheterna kan få för människors hälsa och livskvalitet. Logopedi är ett tvärvetenskapligt ämne som kombinerar kunskap från lingvistik, psykologi och medicin.

Teckning av två personer som pratar
Foto: Shutterstock

Logopeder arbetar med personer i alla åldrar, och utreder, diagnosticerar samt planerar och genomför insatser för att förebygga, behandla och kompensera för kommunikations-svårigheter eller ät-/sväljsvårigheter. Logopeder kan till exempel möta och hjälpa barn, ungdomar och vuxna med tal-, språk-, läs- eller skrivsvårigheter.

Dessa svårigheter kan vara medfödda eller ha funnits med från tidig utveckling (utvecklingsrelaterade svårigheter), som vid autism, språkstörning, gomspalt, celebral pares, eller taldyspraxi och andra talstörningar. Svårigheterna kan också vara en konsekvens av neurologisk sjukdom eller en senare hjärnskada, till exempel förvärvade talsvårigheter (dysartri) eller språksvårigheter (afasi) som följd av en stroke eller demenssjukdom.

Logopeder kan också hjälpa personer som har svårigheter med talflyt (stamning eller skenande tal), personer med olika typer av röstbesvär som svår heshet, stämbandsförlamning eller trötthet i rösten, eller personer som har svårigheter med ätande och sväljning, till exempel barn med selektivt ätande, personer med demens eller de som får sväljsvårigheter efter en cancerbehandling.

Beroende på arbetsområde arbetar logopeder i nära samarbete med exempelvis läkare, sjuksköterskor, psykologer, fysioterapeuter, dietister, arbetsterapeuter, förskolepersonal, lärare och specialpedagoger.

Läs mer om olika logopediska områden

För dig som vill läsa mer om de olika logopediska områdena tal- och språkstörningar och talflytsstörningar (både utvecklingsrelaterade och förvärvade), röststörningar hos vuxna och barn, förvärvade sväljsvårigheter och ätproblem hos spädbarn och små barn, finns en sammanfattning i rapporten "Kommunikations- och svä̈ljstörningar genom hela livet - ett logopediskt ståndpunktsdokument" skriven av forskare och representanter vid de sex lärosäten i Sverige som utbildar logopeder (Lohmander m.fl., 2017).

I denna rapport sammanställs också forskningsbaserade data kring hur vanliga olika funktionsnedsättningar som kan kräva logopediska insatser är. Sammanställningen visar att många personer får kommunikations- eller sväljsvårigheter under någon gång i livet – upp till 40% av barn upp till 10 år, och runt 12-13% av ungdomar och vuxna.