LUKIMON - projektet

Transkvinnor är personer som tillskrevs manligt kön vid födseln och som identifierar sig åt det feminina hållet eller som kvinnor. Många upplever en inkongruens mellan sin könsidentitet och det kön de tillskrevs vid födseln vilket kan innebära ett lidande, så kallad könsdysfori. Personer med könsdysfori kan få medicinsk behandling med t ex hormoner och/eller kirurgi för att anpassa kroppen till könsidentiteten.

En del önskar även röstträning för att anpassa rösten till könsidentiteten. Röstträningen syftar till att transkvinnan ska hitta en röst som hon själv är nöjd med och som andra uppfattar i enlighet med den könsidentitet personen har. Det finns studier som pekar på att könsbekräftande röstträning för transkvinnor ger positiv effekt men de flesta har få deltagare och är inte av så hög vetenskaplig kvalitet. Det behövs därför större studier, vilket är skälet till att denna prospektiva behandlingsstudie initierades. Den görs som ett internationellt samarbetsprojekt för att möjliggöra ett större antal deltagare.   

Vi vill bland annat ta reda på

• Hur effektiv är könsbekräftande röstträning för transkvinnor?
• Vilka utfallsmått bör användas vid utvärdering av röstträningen?
• Vilka prediktorer finns för goda behandlingsresultat?

Studien är etiskt godkänd av La Trobe University Human Research Ethics Committee (HEC17-042) och av Etikprövningsmyndigheten (2016/2483-31/2, 2018/1145-32 and 2019-01710).  

Så här långt har projektet kommit

Rekryteringen av deltagarna är avslutad. Målet var rekrytera 40 deltagare vid K/KI och 40 vid LU under två års tid med start år 2018. 81 personer rekryterades, varav 74 genomförde hela programmet (31 vid K/KI och 43 vid LU).

Röstträningen gavs 1 gång/v mellan 8-12 ggr enligt ett strikt behandlingsprotokoll. Två logopeder ledde röstträningsprogrammet vid LU och tre vid K/KI.

Datainsamling bestod av inspelning av rösten bland annat vid läsning av en standardtext och spontantal samt data från ett flertal fråge- och skattningsformulär. Datainsamling skedde vid fyra tillfällen:

• när patienten inkluderades i studien (T1),
• efter 3 månader på väntelista utan någon intervention (T2),
• efter avslutad röstträning (T3)
• och efter 3 månaders uppföljning (T4).

Datainsamlingen är klar och det mesta av dataanalysen. Patienternas subjektiva skattningar angående hur nöjda de är med sin röst och poäng på Trans Women Voice Questionnaire jämförs med resultat från en lyssnarbedömning när naiva personer skattade om rösterna lät kvinnliga, manliga eller könsneutrala. Dessa resultat anser vi vara primära utfallsmått. Analys av akustiska data som grundtons- och formantfrekvenser samt röststyrka pågår. Dessa ser vi som sekundära utfallsmått som kan hjälpa oss att förstå varför vissa röster i en lyssnarbedömning uppfattades som kvinnliga och andra inte efter röstträningen.

Resultaten presenteras både på gruppnivå och på individnivå och fokuserar på reliabla och kliniskt meningsfulla skillnader. Inom projektet har vi utvecklat ett specifikt frågeformulär angående ”self-efficacy”, som handlar om personens tro på sin egen förmåga att förändra sin röst. Arbetet har presenterats vid två internationella konferensen och en artikel har publicerats (Dacakis et al 2022), se nedan.   

Projektgrupp