Britta Hammarberg

Professor Emeritus/Emerita | Docent
Besöksadress: Blickagången 9 A, Enheten för logopedi F67, 14186 Stockholm
Postadress: H9 Klinisk vetenskap, intervention och teknik, H9 CLINTEC Logopedi, 141 52 Huddinge
Del av:

Om mig

  • Disputerade 1986 vid Karolinska Institutet inom området röststörningar. Avhandlingens titel: Perceptual and Acoustic Analysis of Dysphonia.

    Fil. kand. 1964 vid Stockholms universitet, logopedexamen 1966 vid KI. Docent vid Karolinska Institutet 1991, biträdande professor 1996 och professor 1999. Gick i pension dec. 2008.

    Arbetat vid KI/SLL sedan 1966, då jag avlagt logopedexamen vid den första svenska logopedutbildningen, KI, och anställdes vid den foniatriska kliniken, Sabbatsberg, som logoped och handledare. 1974 flyttade jag ut till det nybyggda Huddinge sjukhus, dit kliniken och utbildningen förlagts. Förordnad till extra universitetslektor i logopedi 1976. Min akademiska tjänst var en s.k. kombinationstjänst med lektorat, sedermera professur i logopedi vid Karolinska Institutet i kombination med en klinisk tjänst (20-30%) som logoped vid Foniatriska kliniken, sedermera Logopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Mina kliniska specialområden är rehabilitering av personer som genomgått kirurgisk behandling efter cancer i munhåla eller hals. Utbildningsledare/programdirektor för logopedprogrammet vid KI 1991-2008, samt prefekt 1991-1993 och enhetschef vid Enheten för logopedi och foniatri 1994-2008.

Forskningsbeskrivning

  • Forskningsområde:

    I min forskning har jag fokuserat på utvärdering av avvikande röstfunktion med syfte att utveckla kliniskt användbara analysmetoder för såväl organiska som funktionella röststörningar som rösten efter laryngektomi (struphuvudet borttaget p.g.a. cancer). Inom forskningen har jag utvecklat ett klassifikationssystem, The Swedish Voice Evaluation Approach, SVEA, för audio perceptuell röstanalys. De perceptuella dimensionerna, som är avgörande för det auditiva intrycket av en röst, har vaskats fram via lyssnarbedömningar och faktoranalys, och därefter korrelerats med data från olika instrumentella analysmetoder som grundtonsanalys, långtidsmedelvärdesspektrum, vågformsperturbation (studerar oregelbundenheter i stämbandsvibrationerna), inversfiltrering (filtrerar bort ansatsrörets resonansverkan på röstkällan), och correlogram (där alternativa deltoner av betydelse för röstanalysen vaskas fram). Data från dessa perceptuella och akustiska analyser har korrelerats med data från fysiologiska observationer av stämbandens vibrationsmönster med hjälp av videostroboskopisk laryngoskopi och höghastighetsfilmning. Forskningen har bedrivits som samarbetsprojekt med forskare på Tal, Musik, Hörsel, KTH, och tillsammans med kolleger, foniatrer och forskningsingenjör vid Karolinska Universitetssjukhuset.

    Tio doktorsavhandlingar har producerats inom forskningen, för vilka jag varit huvud- eller bihandledare.

    Pågående forskningsprojekt:

    Utvärdering av effekten av s.k. resonansrörsfonation med hjälp av höghastighetsfilmning och elektroglottografi av stämbandens vibrationer.

    I samarbete med professor Susanna Simberg, Åbo Akademi, forskningsingenjör Hans Larsson och docent Maria Södersten vid Enheten samt docenterna Stellan Hertegård och Per-Åke Lindestad, ÖNH-enheten, KI, analyserar vi hur egenskaper i röstkällan påverkas av fonation i glasrör, som hålls nedsänkt på olika cmdjup i vatten. Detta är en logopedisk röstbehandlingsmetod, som sedan 1960-talet använts i Finland och som med goda resultat även börjat tillämpas i Sverige. Preliminära data tyder på att den slemhinnerörelse i kanten av stämbanden, den s.k. glottisvågen, som är essentiell för god röstbildning, påverkas gynnsamt av den massage som återverkan av vattenbubblorna vid rörfonation via mottryck i röret synes ge. Analysen kompletteras med elektroglottografisk (EGG) registrering av stämbandens slutnings- och öppningsmönster.

    Utveckling av ett interaktivt gehörsträningsprogram.

    Utgångspunkten i detta projekt är det ovan nämnda bedömningsprotokollet, The Swedish Voice Evaluation Approach, SVEA, som används på många kliniker idag för audio-perceptuell röstanalys av avvikande röstfunktion. I kombination med akustiska och fysiologiska data för ett antal referensröster, s.k. ankarröster, används lyssnarskattningar utifrån SVEA för att ta fram ett interaktivt träningsprogram för utveckling av logopeders och studenters färdighet att bedöma röster för ökad konsensus vid kliniska röstbedömningar.

Undervisning

  • Handleder och examinerar magisteruppsatsstudenter vid KI vid behov. Undervisar i perceptuell och akustisk röstanalys samt tal- och röstrehabilitering av individer efter laryngektomi och munhålecancerbehandling.

Artiklar

Alla övriga publikationer

Anställningar

  • Professor Emeritus/Emerita, Klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, 2023-2026

Examina och utbildning

  • Docent, 1991

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI