Om logopedi

Logopedi handlar om medicinska problem med talet, rösten, den språkliga förmågan samt sväljfunktionen. Disciplinen är tvärvetenskaplig och bygger på kunskaper i medicin, lingvistik, fonetik och psykologi.

Teckning av två personer som pratar
Foto: Shutterstock

Logopedens uppgift är att utreda, diagnostisera och behandla kommunikationsproblem till följd av tal- och språkstörningar hos barn och vuxna, röststörningar eller andra funktionshinder. I logopedens ansvarsområde ingår även diagnostik och behandling av ät- och sväljsvårigheter. Beroende på arbetsområde arbetar logopeder i nära samarbete med exempelvis läkare, sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnaster, dietister, arbetsterapeuter, förskolepersonal, lärare och specialpedagoger.

Att kunna tala är något de flesta tar för givet, likaså att kunna äta och svälja utan besvär. Men vad händer om talorganen inte utvecklas normalt under fosterstadiet? Barn som föds med s.k. gomspalt kan av anatomiska orsaker inte börja tala normalt. Vilka operations- och träningsmetoder ger bäst utveckling av talförmågan?

Rösten bär det mesta av vår kommunikation i det dagliga livet. Vi tenderar att tala från morgon till kväll. Många sliter på stämbanden under långa arbetsdagar i bullrig miljö. En halv miljon svenskar sjunger dessutom i kör på fritiden. Hur använder människor rösten i sin vardag sett ur en fysiologisk synvinkel? Hur kan röstproblem förebyggas? Vilka särdrag i rösten utmärker olika stämbandsskador? Är ”heshet” ett enhetligt symptom?

Neurologiska sjukdomar kan påverka kommunikationsförmågan på olika sätt. Rösten blir svag så att man inte gör sig hörd i ett vanligt samtal. Artikulationen blir otydlig. Den språkliga förmågan försämras så att man tappar ord och inte bildar fullständiga meningar. Minnesstörningar kan göra det svårt att hålla tråden i samtal. Kommunikationen behöver då stödjas genom träningsinsatser, kommunikationshjälpmedel eller träning av patientens samtalspartner med hjälp av särskilda kommunikationstekniker. Hur är sambanden mellan hjärnans funktion och olika kommunikationsstörningar? Hur kan störningar diagnostiseras bäst? Vilka behandlingsmetoder ger patienterna förutsättningar att kommunicera effektivt och med bibehållen livskvalitet?

Ett annat vanligt neurologiskt problem är att man inte kan äta och svälja obehindrat. Man använder delvis samma kroppstrukturer som när man talar, men sväljförmågan styrs av olika centra i nervsystemet. Sväljproblem kan göra att man inte får i sig tillräckligt med vätska och näring. Man riskerar också att få ned matrester i lungorna. Sväljsvårigheter är därför ett allvarligt hälsoproblem. Hur kan problem identifieras i ett tidigt skede? Vilka diagnostiska metoder är mest tillförlitliga? Hur behandlas patienter med sväljsvårigheter bäst när de vårdas på sjukhus? Detta är exempel på angelägna forskningsfrågor i logopedi.

Kommunikations- och svä̈ljstörningar genom hela livet - ett logopediskt ståndpunktsdokument

Att kunna kommunicera är en rättighet och att inte kunna, ett demokratiproblem!

Tal- och språkstörningar

Språkstörningar kännetecknas av svårigheter att formulera sig och/eller att förstå ord, meningar och texter. En språkstörning kan drabba förmågan att använda språket i i olika samtalssituationer, i tal och skrift eller att det blir svårt att förstå vad andra säger eller att läsa.

Att tala är det effektivaste vanligaste sättet att uttrycka sig språkligt. Talstörning innebär att man inte kan eller har svårt att tala, producera själva språkljudet eller samordna språkljud till ord. Talstörning innebär att uttalet eller talflytet inte fungerar normalt. Störningen kan påverka tydligheten och göra talet svårförståeligt.

Tal- och språkstörningar kan indelas i medfödda/utvecklingsrelaterade eller förvärvade. Medfödda och utvecklingsrelaterade tal- och språkproblem kan vara relaterade till kända tillstånd som cerebral pares och neuropsykiatriska funktionshinder, orsakas av fysiska eller motoriska skador eller missbildningar eller förekomma isolerat. Förvärvade tal- och språkstörningar hos vuxna orsakas ofta av stroke, traumatisk hjärnskada eller neurodegenerativa sjukdomar, t ex Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom.

Öppna föreläsningar

Här kan du ta del av de senaste öppna föreläsningarna från enheten.