Nikotinprodukter
Kontaktpersoner vid IMM:
Bakgrund
Rökning är en av världens mest väldokumenterade orsaker till sjukdom och död. Tack vare ökad medvetenhet om hälsoriskerna och införande av restriktioner har rökningen minskat både globalt och i Sverige. I Sverige har snus en lång tradition och omkring 20 procent av männen har under flera decennier varit dagliga användare. På senare år har nya nikotin- och tobaksprodukter som vitt snus, elektroniska cigaretter (även kallade e-cigaretter eller vapes) och upphettade tobaksprodukter (även kallade heat-not-burn-produkter, HTP) fått stort genomslag, särskilt bland unga kvinnor. I Sverige år 2024 uppgav 15,2 % av kvinnor och 10,6 % av män i åldern 16–29 år att de använde vitt snus dagligen. Dessutom rapporterade 13,0 % respektive 7,4 % att de använde e-cigaretter dagligen eller då och då.
Dessa nya produkter marknadsförs ofta som ”tobaksfria” och/eller ”mindre skadliga”, men innehåller vanligen nikotin i lika höga eller högre halter som traditionella tobaksprodukter. Nikotin är ett starkt beroendeframkallande ämne som utvinns ur tobaksplantor och har påverkan på hjärta, kärl, metabolism, immunförsvar och fosterutveckling.
Hälsoeffekter
Tobaksrökning
Rökning påverkar praktiskt taget alla organ i kroppen, med konsekvenser som sträcker sig långt bortom lungorna:
- Lungor och luftvägar: rökning orsakar kronisk bronkit och försämrad lungfunktion samt att det är den främsta orsaken till KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom).
- Cancer: rökning har kopplats till över 15 olika cancerformer, framför allt lungcancer, munhåle-, strup-, matstrups-, urinblåse-, bukspottkörtel- och njurcancer.
- Hjärta och kärl: rökning skadar blodkärlen och ökar risken för blodproppar och medför kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och åderförkalkning.
- Metabolism: rökning ökar risken för typ 2-diabetes och försämrar blodsockerkontroll.
- Fertilitet och graviditet: rökning försämrar fertilitet hos både kvinnor och män och ökar risken för missfall, prematur födsel, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd.
- Astma och allergi: rökning ökar risken för atopisk dermatit, astma och försämrad lungfunktion.
- Förkortad livslängd: Upp till varannan rökare dör i förtid av rökrelaterad sjukdom och den livslängden förkortas med i genomsnitt cirka 10 år.
Dessutom ökar passiv rökning risken för astma, allergiska symptom och luftvägsinfektioner hos barn. Hos vuxna ökar passiv rökning risken för hjärt-kärlsjukdom och lungcancer.
Snus (brunt tobakssnus)
Snus är mindre skadligt än rökning eftersom det inte inhaleras och därmed inte påverkar lungorna på samma sätt. Det innehåller också färre cancerframkallande ämnen. Men snus är långt ifrån riskfritt utan har kopplats till flera allvarliga hälsoutfall:
- Hjärta och kärl: snus kan ge arytmier och påverka blodkärlens funktion, det ökar risken för högt blodtryck och hjärtsvikt, samt risken att dö efter hjärtinfarkt.
- Cancer: ökad risk för cancer i munhåla, matstrupe och bukspottkörtel, sannolikt på grund av förekomst av cancerframkallande ämnen som nitrosaminer.
- Metabolism: snus ökar risken för typ 2-diabetes.
- Graviditet: snus ökar risken för prematur födsel, tillväxthämning, prenatal död och plötslig spädbarnsdöd.
Elektroniska cigaretter
E-cigaretter är batteridrivna produkter som innehåller en vätska med nikotin, propylenglykol, glycerol och olika aromer. Det finns över 15 000 olika aromer som bland annat innehåller cancerframkallande ämnen och giftiga metaller. Till skillnad från vanliga cigaretter sker ingen förbränning utan vätskan hettas upp och bildar en ånga som andas in. Forskningen om hälsorisker är fortfarande begränsad och det finns få långtidsstudier. Flertalet hälsorisker har dock påvisats:
- Lungor och luftvägar: ökar risken för astma, och andra luftvägssymtom. Kan ge kronisk bronkit och KOL, samt i vissa fall allvarliga lungskador (EVALI, “e-cigarette, or vaping product use-associated lung injury", lungskada associerad med e-cigaretter eller vapingprodukter).
- Cancer: E-cigaretter innehåller cancerframkallande ämnen, och vissa studier visar DNA-skador och förändringar i munhålan. Studier av långtidseffekter saknas.
- Hjärta och kärl: kan höja blodtryck och hjärtfrekvens; ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
- Metabolism: tvärsnittsstudier visar samband med typ 2-diabetes och insulinresistens.
- Graviditet: ökar risken för tidig födsel och låg födelsevikt, samt påverkar fostrets utveckling.
- Astma och allergi: viss ökad risk för atopisk dermatit och allergisk rinit, men forskningen är begränsad.
Vitt snus
Vitt snus (även kallat nikotinpåsar eller tobaksfritt snus) liknar portionssnus till formatet men innehåller ingen tobak. I stället fylls påsarna med ett vitt, finmalet pulver som vanligtvis består av nikotin, aromämnen, vatten, sötningsmedel, pH-reglerande ämnen och växtbaserade fyllnadsmedel. Nikotinhalten varierar men kan vara högre än i brunt snus. Det finns mycket lite forskning om hälsoeffekter:
- Lungor och luftvägar: ngen direkt påverkan eftersom produkten inte inhaleras.
- Cancer: forskning saknas.
- Hjärta och kärl: forskning saknas, men hög nikotinhalt kan innebära ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
- Metabolism: forskning saknas; men hög nikotinhalt kan innebära ökad risk för typ 2-diabetes.
- Graviditet: Inga studier, men erfarenhet från brunt snus och cigaretter tyder på negativa effekter.
- Astma och allergi: forskning saknas.
Upphettade tobaksvaror
Upphettade tobaksprodukter är en ny typ av tobaksprodukt som blir allt vanligare. Till skillnad från vanliga cigaretter sker ingen förbränning utan istället värms tobaksbladen till cirka 350 °C och bildar en nikotinhaltig aerosol som inhaleras. Forskningen om hälsoeffekter är begränsad men tyder på flertalet hälsorisker:
- Lungor och luftvägar: aerosolen innehåller kemikalier som kan skada lungorna; långtidsstudier behövs.
- Cancer: experimentella studier visar exponering för cancerframkallande ämnen, DNA-skador och cellförändringar, men epidemiologiska data saknas.
- Hjärta och kärl: inga långtidsstudier, men hög nikotinhalt gör att risk för hjärt-kärlsjukdom misstänks.
- Metabolism: forskning saknas; nikotinet kan teoretiskt öka risk för typ 2-diabetes
- Graviditet: inga studier, men erfarenhet från brunt snus och cigaretter tyder på negativa effekter.
- Astma och allergi: forskningen är begränsad men tyder på liknande risker som för e-cigaretter, inklusive luftvägsirritation.
Riskbedömning
Minskad användning av cigaretter och brunt snus är en viktig framgång för folkhälsan, eftersom dessa produkter ökar risken för allvarliga sjukdomar som lungsjukdom, hjärt-kärlsjukdom, cancer, typ 2-diabetes, samt har negativa effekter på fosterutvecklingen under graviditet. Samtidigt ser vi nu en snabb ökning av nya nikotinprodukter som e-cigaretter, vitt snus och upphettade tobaksvaror, särskilt bland unga och kvinnor. En nyligen publicerad studie har visat att bruk av e-cigaretter är en inkörsport att börja röka vanliga cigaretter där man såg att risken att börja röka vanliga cigaretter hos unga är tre gånger högre hos dem som använder e-cigaretter.
Forskningen visar att e-cigaretter kan orsaka lungsjukdom och möjligen även bidra till hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer och negativa effekter på fostret. För vitt snus och upphettade produkter är kunskapsläget sämre, men eftersom de innehåller höga nivåer av nikotin är det rimligt att anta liknande risker.
Sverige har redan lagstiftning som förbjuder försäljning av tobak och nikotinprodukter till personer under 18 år, och som reglerar marknadsföring och säkerställer rökfria miljöer. Sedan 2022 omfattas även vitt snus och andra nikotinprodukter av åldersgräns och hälsovarningar. Trots detta når marknadsföringen ofta unga användare, och produkterna framställs som ofarliga eller “tobaksfria”.
För att skydda folkhälsan, och särskilt unga och gravida kvinnor, behövs fortsatt reglering och tydlig information om riskerna, även för de nya tobaks- och nikotinprodukterna. Att vänta in mer forskning innebär att ännu en generation riskerar att fastna i nikotinberoende som kommer leda till försämrad hälsa. Därför bör försiktighetsprincipen gälla för de nya produkterna.
Mer information
Global burden of 87 risk factors in 204 countries and territories, 1990-2019: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2019.
Lancet 2020 Oct;396(10258):1223-1249
Harmful effects of nicotine.
Mishra A, Chaturvedi P, Datta S, Sinukumar S, Joshi P, Garg A
Indian J Med Paediatr Oncol 2015 ;36(1):24-31
Vaping and harm in young people: umbrella review.
Golder S, Hartwell G, Barnett LM, Nash SG, Petticrew M, Glover RE
Tob Control 2025 Aug;():