Bly
Förekomst
Bly är en global miljöförorening som förekommer allmänt i miljön (luft, mark, vatten och föda). Bly har under en mycket lång tid använts i olika produkter och för en mängd olika ändamål, exempelvis i mynt, färgpigment, legeringar, lödningar (till exempel för konservburkar), vattenledningssystem och som smakämne. Tidigare användes bly även som tillsats i bensin, vilket resulterade i betydande exponering genom inandning av bilavgaser. Denna användning har helt upphör i Sverige liksom i många andra länder, och mycket arbete görs för att helt fasa ut bly från olika produkter. Nutida användningsområden för bly är bilbatterier, plast, färgpigment, ammunition, samt i lödningar i elektronik. Bly ingår även i vissa legeringar för att underlätta tillverkningen av delar där formen är viktig såsom nycklar och vattenkranar. Blyhalten i dricksvatten är normalt låg, men förhöjda blyhalter i privata brunnar har påvisats framför allt i Stockholmsområdet, Skåne och Dalarna.
Exponering
Blyexponeringen har minskat betydligt under de senaste decennierna, framför allt på grund av att bly i bensin har tagits bort, samt att det har skett en övergång från lödda till svetsade konservburkar. Den största exponeringen är numera via mat och dryck, men de flesta födoämnen innehåller generellt sett låga halter av bly. En annan betydande exponeringskälla kan vara kött från vilt som skjutits med blykula eller blyhagel. Individer som regelbundet äter vilt har uppvisat förhöjda blyhalter i blod och höga blyhalter har detekterats i och omkring skottkanalen i skjutet vilt. På grund av detta har Livsmedelverket utfärdat rekommendationer angående hanteringen av sådant vilt vid slakt. Produkter kan i vissa fall innehålla bly i olika komponenter. Exempel på detta är mässingskomponenter i dricksvattensystem, vattenkranar, och kaffeautomater. I Boverkets byggregler ingår numera ett allmänt råd om bly i tappvatten. För att minska risken för blyexponering bör man spola ur vattnet som har blivit stående i ledningsnätet under en längre tid. Enstaka fall av hög blyexponering har under senare år även förekommit i samband med blyglaserad keramik (vid förvarning av sura livsmedel), vissa hälsokostpreparat, kalebasskrita, smycken och vissa kosmetiska preparat. För små barn som gärna stoppar föremål i munnen kan bly i jord och damm vara en exponeringskälla. Enligt den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen så har blodblyhalten hos barn i södra Sverige minskat betydligt under de senaste 40 åren. Den största orsaken till denna minskning är förbudet av blytillsats i bensin.
Hälsoeffekter
Bly passerar över till fostret under graviditet. Redan vid mycket låga doser kan bly ge skador på nervsystemet, speciellt när hjärnan utvecklas under fosterperioden och den tidiga barndomen. Blyexponering tidigt i livet har kopplats samman med nedsatt intellektuell kapacitet (lägre IQ) och beteendestörningar hos barn. Andra effekter som kan uppträda hos barn vid relativt låg exponering är störd blodbildning, nedsatt hörsel, njurpåverkan och hämmad tillväxt av skelettet. Hos vuxna finns det indikationer på att långvarig blyexponering kan påverka risken för högt blodtryck och kronisk njursjukdom.
Riskbedömning
EU:s livsmedelsmyndighet EFSA genomförde år 2010 en utvärdering av hälsoriskerna med blyexponering via kosten. Det bedömdes att risken är låg om intaget hos gravida och barn inte överskrider 0,5 μg/kg kroppsvikt och dag, vilket motsvarar en blyblodhalt på 12 µg/liter. EFSA uppskattade att risken för förhöjt blodtryck hos vuxna var låg vid ett intag på 1,5 μg/kg kroppsvikt och dag (motsvarar en blodblyhalt på 36 µg/liter). Likaså var risken för kronisk njursjukdom låg vid ett intag på 0,63 μg/kg kroppsvikt och dag (motsvarar en blodblyhalt på 15 µg/liter). I Europa har den genomsnittliga exponeringen för bly via kosten uppskattats till ca 0,50 µg/kg kroppsvikt och dag, och variationen mellan olika länder verkar vara tämligen liten. Enligt den senaste nationella hälsorelaterade miljöövervakningen 2019 så har barn i södra Sverige en genomsnittlig blyblodhalt på 7 µg/liter. Därmed finns det inga eller väldigt små marginaler mellan barns befintliga blyexponering och låg-risknivån för effekter på utvecklingen av hjärnan och nervsystemet.
Gränsvärdet för bly i dricksvatten är 10 μg/liter (Livsmedelsverkets författningssamling, SLVFS 2001:30), vilket baserades på de nervskadande egenskaperna hos bly. Kemikalieinspektionen har nyligen sänkt gränsvärdet för bly i leksaker.
Mer information
Bjerselius R, Halldin Ankarberg E, Kautto A. Bly i viltkött. Del 4 – riskhantering. Rapport från Livsmedelsverket, Rapport 18, 2014.
European Food Safety Authority (EFSA). Lead dietary exposure in the European population. EFSA Journal. 10(7):2831, 2012.
EFSA. Scientific opinion on lead in food. EFSA Journal. 8(4):1570, 2010.
Harari F, Maxe L, Vahter M. Lithium, boron, cesium and other potentially toxic metals in Swedish well water. IMM-rapport 1/2017, Karolinska Institutet, 2017.
Kemikalieinspektionen. Kemikalier i barns vardag. Några handfasta tips till alla som tar hand om barn. Kemikalieinspektionen, 2016.
Kollander B, Sundström B, Widemo F, Ågren E. Bly i viltkött. Del 1 -ammunitionsrester och kemisk analys. Rapport från Livsmedelsverket, Rapport 18, 2014.
Miljöhälsorapport 2017. Folkhälsomyndigheten och Institutet för miljömedicin, 2017.