Perfluorerade och polyfluorerade ämnen (PFAS)

Bakgrund

Perfluorerade och polyfluorerade ämnen (PFAS) är samlingsnamnet för en stor grupp fluorerade ämnen. Kännetecknande för dessa är att de innehåller en fullständigt (per-) eller delvis (poly-) fluorerad kolkedja. De mest uppmärksammade PFAS-varianterna är perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA). Antalet olika PFAS har stadigt ökat och enligt OECD:s definition finns närmare en miljon varianter.

PFAS har använts sedan 1950-talet och återfinns i ett stort antal konsumentprodukter. De unika vatten-, smuts- och fettavvisande egenskaperna samt den extrema motståndskraften mot nedbrytning, både kemiskt och biologiskt, bidrar till substansernas användbarhet. Impregneringsmedel, rengöringsmedel och medel för ytbehandling av produkter som livsmedelsförpackningar och textilier är exempel på några av PFAS användningsområden. Brandsläckningsskum är ett annat användningsområde för PFAS.

Förekomst och exponering

PFAS läcker ut till miljön från många olika industrier och varor. De kemiska egenskaperna och den extrema hållbarheten gör att PFAS lätt sprids i miljön och når såväl ekosystem som grundvatten. Under de senaste decennierna har militär och civil användning av PFAS i brandsläckningsskum fått stor uppmärksamhet då denna användning har medfört förorening av dricksvattnet på ett stort antal platser.

I miljön tas PFAS lätt upp och ansamlas i levande organismer där de huvudsakligen återfinns i lever och blod. Förutom att binda till proteiner, som albumin, så binder många PFAS även till fettsyra-bindande proteiner. Beroende på vilken PFAS-variant det rör sig om tar det veckor eller år för kroppen att utsöndra dessa kemikalier. PFAS kan också överföras till foster via moderkakan och till spädbarn via modersmjölk.

Människor exponeras huvudsakligen för PFAS via mat och dricksvatten. Fisk och skaldjur har pekats ut som betydande exponeringskällor och för ammade spädbarn är modersmjölk den huvudsakliga exponeringsvägen. Genom användning av kemiska produkter eller varor som behandlats med PFAS kan en viss exponering även ske via huden och genom inandning av förorenat damm. I takt med att användningen av PFOS och PFOA har begränsats har de ersatts av andra PFAS-varianter. Halterna av PFOS och PFOA i människor och miljö ökade successivt till år 2010, men har därefter minskat. Istället syns en ökning av vissa andra varianter.

Hälsoeffekter

Kunskapen om PFAS skadliga hälsoeffekter kommer framförallt från studier av PFOS och PFOA. Djurförsök visar att ämnena kan orsaka cancer och att lever, fettmetabolism, sköldkörtelhormoner och immunsystemet påverkas vid PFAS-exponering.  Lägre födelsevikt, beteendeförändringar, samt minskad överlevnad har observerats hos nyfödda djur efter exponering under fostertiden.

Studier av människor som exponerats i förorenade miljöer har påvisat samband mellan förhöjda serumhalter av PFAS och ökad halt kolesterol i blodet samt påverkan på levern. Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halt i blodet och minskad födelsevikt eller försämrat immunförsvar hos barn. När det gäller cancer har en viss ökning av risken för njurcancer och testikelcancer observerats. Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) bedömde år 2016 risken för flera olika tumörsjukdomar hos människor. PFOA bedömdes då vara en möjlig human carcinogen (klass 2B).

Riskbedömning och hälsobaserade riktvärden

Europeiska livsmedelsmyndigheten (EFSA) fastställde år 2020 värden för tolerabelt veckointag (TWI) för summan av fyra olika PFAS (PFOS, PFOA, PFHxS, PFNA = PFAS4). Som utgångspunkt använde man effekter på barns immunsystem, vilket är den känsligaste hälsoeffekt som observerats. EFSA bedömer att ett intag av PFAS4 under 4,4 ng/kilo kroppsvikt och vecka är utan nämnvärd hälsorisk.

Beräkningar visar att normalbefolkningen både i Sverige och i andra länder ofta överskrider det nya TWI-värdet; detta gäller i alla åldersgrupper. Barn har ungefär dubbelt så hög exponering som ungdomar och vuxna. De livsmedel som bidrar mest till PFAS-exponeringen är dricksvatten, fisk, frukt och ägg. Enligt Livsmedelsverkets matvaneundersökningar utgör PFAS4 ungefär hälften av den PFAS vi får i oss via maten. För barn (upp till 12 år) varierar exponeringen för PFAS4 mellan 3 och 4 ng/kg kroppsvikt och vecka. Hos vuxna ligger exponeringen kring 2 ng/kg kroppsvikt och vecka. Detta är medianvärden vilket betyder att hälften av befolkningen har ett högre intag och i förorenade områden kan intaget vara betydligt högre.

Reglering

Sedan juni 2008 är det förbjudet, med vissa undantag, att använda PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS i kemiska produkter och varor inom EU. PFOS och PFOA inklusive ämnen som kan brytas ner till PFOS/PFOA listas som utfasningsämnen i den globalt gällande Stockholmskonventionen.

Ett tiotal PFAS-ämnen är identifierade som särskilt farliga ämnen inom EU, så kallade SVHC-ämnen, och finns upptagna på Kandidatförteckningen enligt regler i Reach-förordningen. Från augusti 2021 finns dessutom regler i bilaga XVII i Reach-förordningen som begränsar användningen av PFAS med 9–14 kolatomer. Begränsningen omfattar cirka 200 PFAS-ämnen och de nya reglerna ska tillämpas från och med den 25 februari 2023, med vissa undantag.

Utöver förbud och reglering av användning har Livsmedelsverket även föreslagit ett gränsvärde på 4 ng per liter dricksvatten för PFAS4 och inom EU tar man fram gränsvärden även för olika livsmedel.

Mer information

EFSA (2020) Risk to human health related to the presence of perfluoroalkyl substances in food. EFSA Journal 2020;18(9):6223. Tillgänglig via https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/6223

Livsmedelsverket (2021) Vetenskapligt underlag för PFAS i dricksvatten. Tillgänglig via https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/pm/2022/pm-2022-vetenskapligt-underlag-for-pfas-i-dricksvatten.pdf

Borg D och Håkansson H (2012). Environmental and health risk assessment of perfluoroalkylated and Polyfluoroalkylated Substances (PFASs) in Sweden. Naturvårdsverket Rapport 6513. ISBN 978-91-620-6513-3. Tillgänglig via http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:770762/FULLTEXT01.pdf

OECD Portal on Per and Poly Fluorinated Chemicals. http://www.oecd.org/chemicalsafety/portal-perfluorinated-chemicals/