Konserveringsmedel
Förekomst och exponering
Konserveringsmedel används i vattenbaserade produkter för att hindra tillväxt av bakterier och mögel. Användningen av konserveringsmedel ökar och vilka ämnen som används växlar över tid. Nya ämnen introduceras och andra fasas ut. Nya typer av produkter med konserveringsmedel har i stor utsträckning ersatt produkter utan konserveringsmedel, till exempel är det vanligt med flytande tvål i stället för fast tvål och vattenbaserade färger har ersatt lösningsmedelsbaserad färg.
Isotiazolinoner och formaldehydfrisättare är grupper av starkt allergiframkallande konserveringsmedel som ofta används i produkter som kommer i kontakt med huden, till exempel kosmetika, målarfärg, diskmedel och skärvätskor. Isotiazolinoner som används ofta är methylchloroisothiazolinone/methylisothiazolinone (MCI/MI, kallas också CMIT/MIT), methylisothiazolinone (MI, kallas också MIT) och benzisothiazolinone (BIT). Några vanliga formaldehydfrisättare är bronopol, diazolinidyl urea och imidazolidinyl urea.
Hälsoeffekter
Konserveringsmedel är bland de vanligaste orsakerna till kontaktallergi. Allergi mot MI har ökat drastiskt under senare år på grund av ökad användning i många olika produkter. MI-allergiska personer kan reagera efter mycket kortvarig och upprepad hudkontakt med tvål som sköljs av, och av att vistas i lokaler som målats med MI-haltig färg. Formaldehydfrisättare avger formaldehyd till produkten och orsakar därför kontaktallergi mot formaldehyd.
Andra starkt allergiframkallande konserveringsmedel i produkter är methyldibromo glutaronitrile (MDBGN, kallas 2-bromo-2-(bromomethyl)pentanedinitrile eller DBDCB i kemiska produkter) och iodopropynyl butylcarbamate (IPBC). Vissa parabener används i kosmetika och kemiska produkter, men parabener orsakar sällan kontaktallergi.
Riskbedömning
Många konserveringsmedel är extremt starkt allergiframkallande vid kontakt med huden. Begränsningar och förbud enligt kosmetikaförordningen och klassificering som allergiframkallande vid hudkontakt (H317) enligt CLP har ofta införts först efter att nya ämnen orsakat omfattande allergiproblem.
EU har beslutat att MI inte får användas i så kallade leave-on‑produkter (lämnas kvar på huden) och i rinse-off-produkter (som sköljs av) får MI förekomma i en koncentration på högst 0,0015 procent. Det är samma begränsningar som sedan flera år gäller för MCI/MI (Kosmetikaförordningen). Dessutom ska MI, liksom sedan tidigare MCI/MI, klassificeras som allergiframkallande vid 0,0015 procent (CLP). MI och MCI/MI är emellertid tillåtna i kemiska produkter utan haltbegränsning. MDBGN är sedan 2008 förbjudet i kosmetika på grund allergirisken (Kosmetikaförordningen), men det är tillåtet utan haltbegräsning i målarfärg och flera andra produkttyper (Biocidförordningen).
Förpackningar och säkerhetsdatablad för kemiska produkter (förutom tvätt- och rengöringsmedel) saknar ofta information om förekomsten av konserveringsmedel i kemiska produkter på grund av utformningen av regelverket.
Mer information
Biocidförordningen (BPR) (EU nr 528/2012, konsoliderad)
CLP-förordningen (EG nr 1272/2008, konsoliderad)
Kosmetikaförordningen (EG nr 1223/2009, konsoliderad)
Comparative sensitizing potencies of fragrances, preservatives, and hair dyes.
Lidén C, Yazar K, Johansen JD, Karlberg AT, Uter W, White IR
Contact Derm. 2016 Nov;75(5):265-275
Methylisothiazolinone and benzisothiazolinone are widely used in paint: a multicentre study of paints from five European countries.
Schwensen JF, Lundov MD, Bossi R, Banerjee P, Giménez-Arnau E, Lepoittevin JP, et al
Contact Derm. 2015 Mar;72(3):127-38
Failures in risk assessment and risk management for cosmetic preservatives in Europe and the impact on public health.
Schwensen JF, White IR, Thyssen JP, Menné T, Johansen JD
Contact Derm. 2015 Sep;73(3):133-41
Methylisothiazolinone in rinse-off products causes allergic contact dermatitis: a repeated open-application study.
Yazar K, Lundov MD, Faurschou A, Matura M, Boman A, Johansen JD, et al
Br. J. Dermatol. 2015 Jul;173(1):115-22