Partiklar

Bakgrund

Partiklar består av olika ämnen och varierar i storlek. Vissa typer av partiklar har naturligt ursprung så som havssalt och ökensand, medan andra partiklar består av sot och stoft från trafik, uppvärmning av bostäder och industriell verksamhet. Partiklar av grövre storlek (med aerodynamisk diameter upp till 10 μm, PM₁₀) bildas via mekaniska processer, exempelvis när bromsar, däck och vägbanor slits. Dubbdäck bidrar till höga halter av partiklar i gatumiljön i svenska tätorter. De mindre partiklarna (med aerodynamisk diameter mindre än 2,5 μm, PM_2.5) kommer framförallt från olika förbrännings- och industriprocesser. De minsta partiklarna (med aerodynamisk diameter mindre än 0,1 μm, PM_0.1), så kallade ultrafina partiklar, bildas vid förbränning av olika bränslen. Sekundärt bildade partiklar uppstår i atmosfären från svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen, ammoniak och kväveoxider. En stor mängd sådana partiklar förs till Sverige genom långväga lufttransport från andra delar av Europa. I tätbebyggda områden är vägtrafiken oftast den dominerande lokala källan till höga partikelhalter. De svenska utsläppen av partiklar minskade kraftigt under slutet av förra seklet, men har under den senaste tioårsperioden varit i stort sett konstanta. I bostadsområden med mycket vedeldning kan höga partikelhalter uppkomma och de partiklar som bildas vid vedeldning kan vara av stor betydelse för den lokala luftkvaliteten.

Under 2019 exponerades 47 procent av befolkningen i Sverige för halter som ligger över WHO:s nya riktvärden för PM_2.5 (5 µg/m³) och 1.4 procent för halter av PM₁₀ över 15 µg/m³. De svenska miljökvalitetsnormerna för partiklar överskrids främst för de som bor i närheten av vägar med mycket trafik, t.ex. längs Europavägarna och vägar i tätorter med bebyggelse på en eller båda sidorna.

Bedömning av hälsoeffekter

Partiklar anses vara de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest. När människan andas in partiklar passerar en stor del av dem som är mindre än 10 μm (PM₁₀) ner till lungorna. De allra minsta partiklarna (<2,5 μm, PM_2.5) kan nå längst ner i lungorna, till alveolerna, och olika ämnen på partiklarna kan passera över till blodet och föras vidare till andra organ i kroppen. 

Hälsoeffekter relaterade till luftföroreningspartiklar har studerats hos såväl vuxna som barn, bl a i Sverige. Hos vuxna ökar exponering för partiklar risken både att drabbas av och att dö i sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Hjärtinfarkt, stroke och lungcancer utgör exempel på hälsoeffekter som kan knytas till exponering för luftföroreningspartiklar i tätorter. Partiklar har på senare år också visat samband med demensutveckling, andra cancerformer och diabetes. De folkhälsomässigt dominerande effekterna utgörs av hjärt-kärlsjukdomar orsakade av långtidsexponering för partiklar. Långtidsexponering för partiklar i omgivningsluften beräknas bidra till i genomsnitt flera månaders förkortad livslängd i Sverige. 

Gravida kvinnor och barn utgör särskilt utsatta grupper vad gäller luftföroreningar. Studier från Sverige och andra europeiska länder har visat samband mellan moderns exponering under graviditeten och risk för graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och högt blodtryck, samt låg födelsevikt hos barnet, särskilt gäller detta exponering för små luftföroreningspartiklar som finns i avgasutsläpp från trafik. Långtidsexponering för luftföroreningar är kopplat till en ökad risk för luftvägsinfektioner, astma, och nedsatt lungfunktion hos barn och exponering under spädbarnstiden förefaller vara särskilt skadlig.

Riskbedömning

WHO (liksom IMM) rekommenderar att halten av PM_2.5 långsiktigt bör ligga under 5 μg/m³. WHO menar att om halterna innehåller det rekommenderade årsmedelvärdet så behövs troligen inte någon särskild reglering av kortsiktigt höga halter. WHO anger dock 15 resp 45 μg/m³ som högsta rekommenderade dygnsmedelvärde (fjärde sämsta dygnet per år) för PM_2.5 respektive PM₁₀. WHO:s bedömning är att inga befolkningsstudier kunnat påvisa någon tröskel under vilken hälsoeffekter inte förekommer. Andra mått på partiklar från förbränning har diskuterats, t.ex. ultrafina partiklar och olika sätt att mäta sot. Deras relation till olika hälsoeffekter behöver dock utredas vidare.

Rikt- / gränsvärden för partiklar i utomhusluften från WHO, EU samt Sverige

^{*WHO Air Quality Guidelines Global Update 2021}

Mer information

WHO global air quality guidelines. Particulate matter (PM2.5 and PM10), ozone, nitrogen dioxide, sulfur dioxide and carbon monoxide. Geneva: World Health Organization; 2021.

Alpfjord Wylde H, Asker C, Bennet C, Forsberg B, Segersson D
Quantification of population exposure to PM10, PM2.5 and NO2 and estimated health impacts for 2019 and 2030
SMHI Report Meteorology and Climatology No. 119, 2023.

Luft & miljö - Barns hälsa. Naturvårdsverket 2017

Miljöhälsorapport 2017

Luft och miljö - Tema: Partiklar. Naturvårdsverket 2023