Kvicksilver

Förekomst

Kvicksilver räknas till de särskilt farliga ämnen som ska fasas ut inom ramen för miljömålet Giftfri miljö och det globala miljömålsarbetet (inom FN/UNEP och Minamatakonventionen). Åtgärder för att minska användningen av kvicksilver har kraftigt minskat utsläppen till miljön. Användning av kvicksilveramalgam inom tandvården har i princip upphört. Sedan flera år gäller också ett generellt förbud mot användning av kvicksilver, med undantag för vissa produkter, till exempel ljuskällor. Kvicksilver ingår dock i ett globalt kretslopp och Sverige tillförs kvicksilver även från andra länder. En stor källa till utsläpp av kvicksilver till luften globalt är förbränning av kol, men även smältverk, krematorier, småskalig guldutvinning och avfallsförbränning tillför kvicksilver till miljön. Kvicksilverånga som släpps ut oxideras i luftlagren och faller ner till marken med regn i jonform (Hg2+), ofta långt från utsläppspunkten. Detta kvicksilver har mycket lång halveringstid i marklagren och sediment. Oorganiskt kvicksilver omvandlas av mikroorganismer i syrefattiga sediment i framförallt akvatisk miljö till metylkvicksilver, som ansamlas i fisk. Nivåerna av metylkvicksilver är förhöjda framför allt i rovfiskar såsom gädda, gös, abborre, och lake i insjöar och kustnära vatten. Halterna ökar med fiskens ålder och storlek. Även större havslevande rovfiskar som tonfisk, svärdfisk, hälleflundra, haj och rocka kan innehålla höga halter av metylkvicksilver. En annan organisk kvicksilverförening, tiomersal, används som konserveringsmedel i vissa vacciner i flerdosförpackningar, dock inte i vacciner som ges till barn. Denna omvandlas i kroppen till etylkvicksilver.

Exponering

Vi får i oss metylkvicksilver genom konsumtion av fisk. Metylkvicksilver passerar över moderkakan till fostret och foster är speciellt känsliga för metylkvicksilver samtidigt som fisk är nyttigt för fosterutvecklingen. Livsmedelsverket har därför utarbetat kostråd som i korthet säger att kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn, inte bör äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2–3 gånger per år. Detta gäller för abborre, gädda, gös och lake, liksom stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka (gäller inte konserverad tonfisk). För andra grupper rekommenderas att inte äta abborre, gädda, gös eller lake som man fiskat själv oftare än en gång per vecka. Tandamalgam avger kvicksilverånga vilken tas upp i blodet där det oxideras till tvåvärt oorganiskt kvicksilver. Trots den snabba omvandlingen hinner en del kvicksilverånga passera den så kallade blod-hjärnbarriären och tas upp i hjärnan. Studier har också visat att kvicksilverånga passerar moderkakan och tas upp av fostret. Svenska studier har visat ökande halt av oorganiskt kvicksilver i navelsträngsblod med ökande antal amalgamfyllningar hos mamman. Yrkesmässig exponering för kvicksilver sker i vissa industrimiljöer, till exempel i klor-alkaliindustrin (om kvicksilverelektroder används) och vid tillverkning av lysrör och batterier.

Hälsoeffekter

Den kritiska effekten av metylkvicksilver är påverkan på fostrets utveckling, framför allt är det centrala nervsystemet känsligt för metylkvicksilver under utvecklingen. Därför bör särskilt foster och små barn skyddas. Epidemiologiska studier har visat att gravida kvinnor som exponerats för stora mängder metylkvicksilver födde barn med grava hjärnskador utan att själva uppvisa några symtom på förgiftning. Vid lägre exponering har man i vissa epidemiologiska studier, men inte alla, funnit att barn uppvisar symtom som inlärningssvårigheter och försämrad intellektuell kapacitet (IQ). De olika resultaten från de epidemiologiska studierna beror troligen på att fisk även innehåller viktiga fettsyror och andra näringsämnen som stimulerar fosterutvecklingen och som sannolikt kan motverka metylkvicksilvrets negativa effekter. Samtidigt minskar dock förekomsten av metylkvicksilver de positiva effekterna av näringsämnena. Resultat från epidemiologiska studier tyder även på ett samband mellan hög exponering för metylkvicksilver och ökad risk för hjärtkärlsjukdom hos vuxna. Samtidigt har man sett att fisk, och framför allt fiskfettsyror, kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar.

Vad gäller risk för fosterpåverkan av oorganiskt kvicksilver tyder experimentella studier på att det ger upphov till likartade skador på det centrala nervsystemet som metylkvicksilver. Epidemiologiska studier har inte givit entydiga indikationer på negativa hälsoeffekter av exponering under fosterutveckling eller barndom.

Riskbedömning

Det generella gränsvärdet för kvicksilver i fisk är 0,5 mg/kg men för ett antal namngivna fiskarter, bland annat gädda, abborre, hälleflundra, marulk och tonfisk är det 1 mg/kg. National Research Council (NRC) i USA kom fram till ett högsta tolerabelt intag på 0,1 μg/kg kroppsvikt och dag för att skydda foster. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA gjorde en något annorlunda bedömning och kom fram till ett tolerabelt dagligt intag på 0,19 μg/kg kroppsvikt.

Mer information

Inorganic mercury and methylmercury in placentas of Swedish women.
Ask K, Akesson A, Berglund M, Vahter M
Environ Health Perspect 2002 May;110(5):523-6

Methyl mercury and inorganic mercury in Swedish pregnant women and in cord blood: influence of fish consumption.
Björnberg KA, Vahter M, Petersson-Grawé K, Glynn A, Cnattingius S, Darnerud PO, Atuma S, Aune M, Becker W, Berglund M
Environ Health Perspect 2003 Apr;111(4):637-41

European Food Safety Authority (EFSA). CONTAM Panel (Panel on Contaminants in the Food Chain). Scientific Opinion on the risk for public health related to the presence of mercury and methylmercury in food. EFSA Journal. 10(12):2985, 2012.

Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Statens livsmedelsverk (SLV) 2008. Nya kostråd för gravida och ammande.

Miljöhälsorapport 2017. Folkhälsomyndigheten och Institutet för miljömedicin, 2017.

National Research Council (NRC). Toxicological Effects of Methylmercury. National Academy Press: Washington; 2000.

Prenatal exposure to methyl mercury from fish consumption and polyunsaturated fatty acids: associations with child development at 20 mo of age in an observational study in the Republic of Seychelles.
Strain JJ, Yeates AJ, van Wijngaarden E, Thurston SW, Mulhern MS, McSorley EM, Watson GE, Love TM, Smith TH, Yost K, Harrington D, Shamlaye CF, Henderson J, Myers GJ, Davidson PW
Am J Clin Nutr 2015 Mar;101(3):530-7

Prenatal exposure to dental amalgam: evidence from the Seychelles Child Development Study main cohort.
Watson GE, Lynch M, Myers GJ, Shamlaye CF, Thurston SW, Zareba G, Clarkson TW, Davidson PW
J Am Dent Assoc 2011 Nov;142(11):1283-94

Myocardial infarction in relation to mercury and fatty acids from fish: a risk-benefit analysis based on pooled Finnish and Swedish data in men.
Wennberg M, Strömberg U, Bergdahl IA, Jansson JH, Kauhanen J, Norberg M, Salonen JT, Skerfving S, Tuomainen TP, Vessby B, Virtanen JK
Am J Clin Nutr 2012 Oct;96(4):706-13