Skip to main content

Litium

Kontaktperson vid IMM: Professor Marie Vahter

Förekomst och exponering

Litium är en alkali-metall som förekommer i varierande halter i olika mineral. I Sverige finns litium-haltig pegmatitmineral framför allt på Utö och i trakterna kring Orrvik, Långsele and Varuträsk. Halter i europeiska vattendrag varierar stort; från <0,005 till 350 µg/liter. Ett par studier har funnit 0,1 -10000 µg/liter i buteljerat vatten, vilket tyder på ännu större variationer i grundvatten. Studier av litium i svenska brunnar har visat halter på 0,03-200 µg/liter. Högsta halterna fanns på Gotland och i Skåne. Intaget av litium via kosten har i USA uppskattats till 500-2500 µg/dag, men rapporterade koncentrationer i urin tyder på att det oftast är lägre; i storleksordningen 10-500 µg/dag. Viss sorts bordssalt med låg natriumhalt kan ge flera hundra µg litium per dag.

Hälsoeffekter

Litium absorberas effektivt i tarmen och det mesta av dosen utsöndras i urin inom 1-4 dagar. Kunskapen om negativ hälsopåverkan av litium kommer främst från medicinering med litium för olika mentala sjukdomar, där den dagliga dosen ofta är 450-1300 mg. Rapporterade bieffekter inkluderar påverkan på sköldkörteln och njurarna. Eventuella effekter av litium-haltigt dricksvatten är inte så väl studerat. Studier från olika byar i sydamerikanska Anderna, där stor del av världens litium bryts, har visat på stor variation i litiumhalter i brunnsvatten, 1-1000 µg/liter. Studier i dessa områden tyder på påverkan på sköldkörtelns funktion. Studier av gravida kvinnor i området visade på samband mellan litiumintag via dricksvatten och lägre fostertillväxt samt påverkan på mammornas sköldkörtelfunktion och regleringen av kalcium. Flera studier från områden i olika länder med endast lätt förhöjda halter i dricksvattnet (som regel väl under 200 µg/liter) har rapporterat lägre självmordsfrekvens jämfört med områden med ännu lägre halter, men dessa studier är svårtolkade då många andra möjliga inverkande faktorer inte har beaktats.

Riskbedömning

Baserat på de fåtal studier som utförts tycks påverkan på sköldkörteln och fosterpåverkan utgöra kritiska effekter vid exponering för litium via dricksvatten och föda. Det behövs dock ytterligare studier för att verifiera dessa effekter och för att kunna göra hälsoriskbedömning. Det saknas gränsvärden för litium i dricksvatten och födoämnen.

Mer information

Broberg K, Concha G, Engstrom K, Lindvall M, Grander M, Vahter M. Lithium in drinking water and thyroid function. Environ Health Perspect. 119(6): 827-830, 2011.

Ek BM, Thunholm B, Östergren I, Falk R, Mjönes L. Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar, SSI rapport 2008:15; 2008.

Harari F, Akesson A, Casimiro E, Lu Y, Vahter M. Exposure to lithium through drinking water and calcium homeostasis during pregnancy: A longitudinal study. Environ Res 147: 1-7, 2016.

Harari F, Bottai M, Casimiro E, Palm B, Vahter M. Exposure to Lithium and Cesium Through Drinking Water and Thyroid Function During Pregnancy: A Prospective Cohort Study. Thyroid 25(11): 1199-1208, 2015.

Harari F, Langeen M, Casimiro E, Bottai M, Palm B, Nordqvist H, et al. Environmental exposure to lithium during pregnancy and fetal size: a longitudinal study in the Argentinean Andes. Environ Int 77: 48-54, 2015.

Harari F, Maxe L, Vahter M. Lithium, boron, cesium and other potentially toxic metals in Swedish well water. IMM-rapport 1/2017. Karolinska Institutet; 2017.

Krachler M, Shotyk W. Trace and ultratrace metals in bottled waters: survey of sources worldwide and comparison with refillable metal bottles. Sci Total Environ 407(3): 1089-1096, 2019.

Reimann C, Birke M. Geochemistry of European Bottled Water. Stuttgart, Germany: Gebr. Borntraeger Verlagsbuchhandlung; 2010.