Fluorid

Förekomst

Fluorid förekommer naturligt i vissa mineraler i berggrunden och kan därför långsamt lösas ut till grundvattnet. Halterna är ofta högre i bergborrade brunnar, särskilt i områden där bergarterna innehåller fluoridhaltiga mineral.

I jordborrade brunnar är fluoridhalterna vanligtvis låga. Den nationella medianhalten i det ytliga jordlagrets grundvatten är 0,1 mg/L, och 90-percentilen ligger på 0,6 mg/L. En undersökning från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) 2023 visade att nästan 73 % av de jordborrade brunnarna hade en fluoridhalt på 0,4 mg/L eller lägre. För bergborrade brunnar var motsvarande siffra betydligt lägre, endast 26 %.

Tabell: Förekomst av fluorid i grundvatten i jord. Data från SGU 2023.

Tabell: Förekomst av fluorid i grundvatten i berg. Data från SGU 2023.

Fluoridhalterna i grundvatten begränsas ofta av att fluorid binds till kalcium och bildar kalciumfluorid, som fälls ut. Därför uppstår mycket höga fluoridhalter framför allt i berggrundsvatten med låg kalciumhalt, så kallat mjukt vatten.

I flera länder runtom i världen, bland annat Irland, Schweiz, Kanada och vissa amerikanska delstater tillsätts fluorid i det kommunala dricksvattnet som ett sätt att förebygga karies. Detta är inte tillåtet i Sverige utan här kommer den fluorid som finns i dricksvattnet i regel från naturliga källor. 

Exponering

Dricksvatten är ofta en viktig källa till fluoridexponering. Hur stort bidraget är till det totala dagliga intaget beror dock på fluoridhalten i vattnet. Fluorid finns också naturligt i livsmedel men halterna är vanligtvis låga (0,1–0,5 mg/kg), såvida inte maten har tillagats med vatten med förhöjd fluoridhalt. 

Ett undantag är te som kan innehålla mycket höga halter fluorid. Nivåerna varierar beroende på tesort, när bladen skördas och tillagning. Fluorid förekommer även i fisk och kött där halterna påverkas av mängden beninnehåll, samt i torkade örter. 

Enligt europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, bedöms dock cerealier och mejeriprodukter vara de främsta bidragande källorna till fluoridintag hos personer som bor i områden med låga fluoridhalter i dricksvattnet. Dessa livsmedel konsumeras i stora mängder i befolkningen, vilket gör att deras bidrag blir betydande trots att halterna inte alltid är höga.

I Sverige beräknas vuxna som bor i områden med låga fluoridhalter i dricksvattnet (<0,4 mg/L) få i sig cirka 0,4–1,0 mg fluorid per dag från maten. För personer som bor i områden där dricksvattnet innehåller omkring 1 mg/L fluorid uppskattas det totala dagliga intaget till 2,1–4,4 mg per dag.

När det gäller källor utanför kosten tillsätts fluorid till tandkräm och olika tandvårdsprodukter. I dessa produkter gör fluoriden nytta genom att stärka tandemaljen och på så sätt skydda mot karies. Om produkterna sväljs ner kan de ge ett betydande bidrag till det totala dagliga intaget.

Hälsoeffekter

Fluorid är inte ett essentiellt näringsämne, vilket innebär att kroppen inte behöver det för att upprätthålla livsviktiga funktioner. Däremot är fluorid välkänt för sin skyddande effekt mot karies och tillsätts därför i tandkräm och andra munvårdsprodukter. När fluorid intas via mat och dryck tas vanligtvis 80–90% upp i mag-tarmkanalen. Hos vuxna med en jämt intag utsöndras ungefär 60 % av fluoriden via njurarna till urinen. I kroppen lagras merparten av allt fluorid i kalcifierad vävnad, dvs. i tänder och benvävnad. 

Det är sedan länge känt att fluorid i dricksvatten kan orsaka fläckar på tandemaljen hos barn, ett tillstånd som kallas dental fluoros. Detta kan uppträda redan vid relativt låga fluoridhalter i dricksvattnet (från ca 1,3 mg/L) vid intag under den period då tänderna anläggs, det vill säga från födseln upp till ungefär åtta års ålder. Mild dental fluoros ger vita fläckar på tänderna, medan mer allvarliga former leder till mörka och gropiga fläckar. Vissa studier tyder även på att svår dental fluoros kan öka risken för karies.

Eftersom fluorid också lagras in i benvävnad kan långtidsexponering för höga halter i dricksvatten ge upphov till ett sjukdomstillstånd som kallas osteofluoros. Detta kännetecknas av ökad benmassa och högre bentäthet, vilket kan leda till stelhet i lederna, minskad rörlighet och ibland även smärta. Vid allvarliga former av osteofluoros, vilket är känt från områden i Kina, Indien och delar av Afrika där det finns mycket höga fluoridhalter i dricksvattnet, kan även deformationer av ben och ökad risk för frakturer förekomma. Studier har undersökt om även lägre nivåer kan påverka skelettet negativt genom att påverka risken för frakturer, men resultaten är inte samstämmiga. 

Under senare år har allt fler studier antytt att fluoridexponering tidigt i livet kan påverka nervsystemets utveckling negativt. I några av dessa sågs tecken på samband även vid låga dricksvattenhalter som är vanligt förekommande i Sverige. En nyligen publicerad systematisk översiktsartikel som sammanfattade det epidemiologiska forskningsläget kring fluoridexponering och barns IQ fann robusta samband mellan fluoridexponering och lägre IQ vid dricksvattenhalter över 1,5 mg/L. Samtidigt lyftes ett möjligt samband även vid lägre nivåer (<1,5 mg/L), men med ett betydligt svagare bevisläge.

Riskbedömning

Trots att fluorid inte är ett essentiellt ämne sattes ändå ett adekvat intag (AI) i den senaste versionen av de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2023) som ligger till grund för de svenska kostråden. Motiveringen var att fluorid bidrar till att motverka karies. AI fastställdes till 3,3 mg per dag för kvinnor och 3,7 mg per dag för män. 

Ett alltför högt fluoridintag kan samtidigt vara skadligt. För kommunalt dricksvatten finns därför ett lagstadgat gränsvärde på1,5 mg/L (SLVFS 2001:30), vilket överensstämmer med gränsvärdet i EU:s dricksvattendirektiv och WHO:s riktvärde. Värdet motiveras med att halter över denna nivå ökar risken för fläckar på tandemaljen samt att det anses vara vid den nivå där det finns rimlig säkerhet för negativa effekter på det centrala nervsystemet hos foster till exponerade gravida kvinnor. 

Det lagstadgade gränsvärdet för dricksvatten användes också som referenspunkt i EFSA:s senaste riskbedömning för att ta fram ett värde för ett säkert intag. Det vill säga en mängd som kan konsumeras dagligen under en livstid utan risk för negativa hälsoeffekter. Det säkra intaget angavs till 3,3 mg per dag för vuxna och barn över 8 år. Därmed blir spannet mellan de nivåer som anses skydda mot karies och de nivåer som kan ge negativa hälsoeffekter smalt, och för vissa delar av befolkningen överlappar de till och med. För barn 0–8 år bedömdes fläckar på tandemaljen vara den mest känsliga negativa hälsoeffekten och övre gränser för intag (UL) sattes till 1 mg per dag for spädbarn (0–12 månader), 1,6 mg per dag för småbarn (1–3 år) och 2 mg per dag för barn i åldrarna 4–8 år.

De flesta i Sverige får sitt dricksvatten från kommunala vattenanläggningar där fluoridhalten måste ligga under 1,5 mg/L, men omkring 2 miljoner invånare får sitt dricksvatten från privata brunnar eller småskaliga vattenanläggningar. Den 1 februari 2026 sänkte Livsmedelsverket riktvärdet för fluorid i dricksvatten från privata anläggningar till 1,5 mg/L, från tidigare 6 mg/L. Bakgrunden är EFSA:s uppdaterade riskbedömning, i vilken myndigheten bedömde att gravida och foster är den mest känsliga gruppen snarare än spädbarn och småbarn som i tidigare bedömningar. 

Data från SGU visar att cirka 15 % av privata brunnar har halter som överskrider gränsvärdet för kommunalt vatten. Om man har egen brunn är det viktigt att regelbundet provta sitt vatten för att säkerställa att det inte innehåller för höga halter av fluorid eller andra potentiellt skadliga ämnen. Om fluorid förekommer i högre halter i dricksvattnet där man bor bör andra källor till fluoridintag begränsas, till exempel fluorid i tandkräm. I EFSA:s riskvärdering framhålls att det räcker med att borsta tänderna med fluortandkräm för att få ett gott kariesskydd. Det bör tilläggas att den karieshämmande effekten är lokal på tandytan, och därför bör fluortandkräm inte sväljas.

Tabell: Bedömning av fluoridhalter i dricksvatten. Data från SGU 2023.

Mer information

Sveriges geologiska undersökning (SGU). Fluorid.

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Fluorid – översiktlig statistik med regional indelning.

Updated consumer risk assessment of fluoride in food and drinking water including the contribution from other sources of oral exposure.
EFSA Scientific Committee, Bennekou SH, Allende A, Bearth A, Casacuberta J, Castle L, Coja T, Crépet A, Hoogenboom R, Knutsen H, Lambré C, Nielsen SS, Turck D, Civera AV, Villa R, Zorn H, Castenmiller J, Cheyns K, Darney K, Gilbert M, Leblanc JC, Meyer H, Ntzani E, Paparella M, Vinceti M, Wallace H, Anastassiadou M, Bastaki M, Cattaneo I, Greco L, Lanzoni A, Riolo F, Mosbach-Schulz O, Terron A, Halldorsson T
EFSA J 2025 Jul;23(7):e9478

Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2023: Fluoride. 2023.

Livsmedelsverket. Fluorid. 2026.

Fluoride in Drinking Water, Diet, and Urine in Relation to Bone Mineral Density and Fracture Incidence in Postmenopausal Women.
Helte E, Donat Vargas C, Kippler M, Wolk A, Michaëlsson K, Åkesson A
Environ Health Perspect 2021 Apr;129(4):47005

Fluoride Exposure and Children's IQ Scores: A Systematic Review and Meta-Analysis.
Taylor KW, Eftim SE, Sibrizzi CA, Blain RB, Magnuson K, Hartman PA, Rooney AA, Bucher JR
JAMA Pediatr 2025 Mar;179(3):282-292

Prenatal and Childhood Exposure to Fluoride and Cognitive Development: Findings from the Longitudinal MINIMat Cohort in Rural Bangladesh.
Singh T, Gustin K, Rahman SM, Shiraji S, Tofail F, Vahter M, Kampouri M, Kippler M
Environ Health Perspect 2025 Apr;133(3-4):47008