Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
Kontaktpersoner vid IMM:
Bakgrund och Exponering
PAH utgör en stor grupp av ämnen som bildas vid ofullständig förbränning. Småskalig vedeldning och vägtrafik är de huvudsakliga källorna till utsläpp av PAH i Sverige (Boström et al 2002). Exponering sker fram för allt genom vår föda men inandning av luftföroreningar, yrkesexponering och tobaksrök står också för en betydande exponering. På Hornsgatan i Stockholm varierar halterna av 14 uppmätta PAH mellan 100 och 200 ng/m3, där fenantren är den som finns i högst koncentration. Det är dock bara PAH bens[a]pyren används som indikator för exponering av PAH i luft (WHO 2000). Halten av bens[a]pyren på Hornsgatan låg mellan 1 och 2 ng/m3 under 90-talet men har nu minskat. Under 2010 var medelvärdet för bens[a]pyren 0.24 ng/m3 (Westerholm 2012), vilket ligger under den svenska miljökvalitetsnormens årsmedelvärde på 1 ng bens[a]pyren/m3 (Luftkvalitetsförordning 2010).
Hälsoeffekter och riskbedömning
Det är sedan länge känt att exponering för förbränningsprodukter som sot och tjära, som innehåller PAH i varierande utsträckning, kan medföra en ökad risk för cancer. Kvantitativa cancerriskuppskattningar av PAH är mycket osäkra, eftersom underlaget är ofullständigt och problemet komplext. En äldre epidemiologisk studie som visat en förhöjd lungcancerrisk hos koksverksarbetare är fortfarande det bästa underlaget. Enligt WHO:s Air Quality Guidelines for Europa (WHO 2000), så skulle linjär extrapolering av den beräknade risken till låga doser innebära en livstidsrisk vid kontinuerlig exponering på 9 × 10-5 per ng bens[a]pyren/m3. En livslång exponering av bens[a]pyren vid halten 0,1 ng/m3 skulle alltså motsvara en riskökning med 1 fall per 100 000 exponerade. Denna halt rekommenderas av WHO som hälsobaserat riktvärde. PAH fluoranten förekommer i ungefär 10 ggr högre koncentration än bens[a]pyren i utomhusluft i Sverige. Eftersom dess cancerframkallande aktivitet har uppskattats vara ungefär 20 ggr lägre än den för bens[a]pyren, så rekommenderas ett riktvärde för fluoranten på 2 ng/m3. Andra PAH som rekommenderas att ingå i mätningar av utomhusluft är fenantren, metylerade fenantrener/antracener samt pyren eftersom de finns i höga koncentrationer, samt PAH med högre molekylvikt såsom dibens[a,h]antracen, bens[b och k]fluoranten och indeno[1,2,3-cd]pyren eftersom de är cancerframkallande. De två sistnämnda är också indikatorer på bensinavgaser. Tillkommande källspecifika indikatorer kan vara bens[ghi]perylen för bensinbilar, reten för vedförbränning samt dibensotiofen och bensonaftotiofen för svavelinnehållande bränslen (Boström et al 2002).
Mer information
Boström C-E, Gerde P, Hanberg A, Jernström B, Johansson C, Kyrklund T, Rannug A, Törnqvist M, Victorin K, Westerholm R. Cancer risk assessment, indicators, and guidelines for polycyclic aromatic hydrocarbons in the ambient air. Environmental Health Perspectives volume 110, suppl. 3, sid. 451-488, 2002.
Luftkvalitetsförordning 2010:477.
Westerholm R., Bergvall C., Sadiktsis I., Johansson C., Stenius U. (2012). Mätning av starkt carcinogena dibensopyrener i jämförelse med humancarcinogenen bens(a)pyren [B(a)P] i Stockholmsluft från vägtrafik. Rapport till Stockholmsläns landsting. Rapport nr 1.
WHO. (2000) Air Quality Guidelines for Europe. WHO Regional Publication, European Series No. 23. Copenhagen:World Health Organization.