Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
Kontaktpersoner vid IMM:
Bakgrund och Exponering
PAH utgör en stor grupp av ämnen som bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material som biomassa och olika typer av drivmedel. Som en följd av detta är småskalig vedeldning och industri huvudsakliga källorna till utsläpp av PAH i Sverige och påverkan av luftkvalitet och mark. För kontaminerad mark är också lokala, ofta historiska, industrier eller affärsverksamheter viktiga utsläppskällor (Naturvårdsverket.se). Exponering sker fram för allt genom vår föda men inandning av luftföroreningar, yrkesexponering och tobaksrök står också för en betydande exponering.
Bens(a)pyren brukar användas som indikator för den totala halten av PAH och i den Svenska Luftkvalitetsförordningen samt EU-direktivet anges en miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren till 1 ng/m3 som årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet till skydd för människors hälsa för bens(a)pyren är 0,1 ng/m3 (Luftkvalitetsförordning, 2010). Lufthalterna av bens(a)pyren och PAH har minskat i hela landet under 2000-talet och ligger idag generellt under miljökvalitetsnormen. Andra mindre PAH kan förekomma i högre nivåer men regleras inte idag. En studie utförd 2019–2020 i Stockholm uppmätte lufthalter av bens(a)pyren <0,1 ng/m3 som årsmedelvärde på flertal platser (Sadiktsis I, 2023).
För kontaminerad mark är det framförallt mark där det tidigare har legat industrier eller liknande och som ska användas för att bygga bostäder, förskolor etc. som behöver utredas om markhalterna kan utgöra en hälsorisk för de boende.
Hälsoeffekter och riskbedömning
Det är sedan länge känt att exponering för förbränningsprodukter som sot och tjära, som innehåller PAH i varierande utsträckning, kan medföra en ökad risk för cancer. Många enskilda PAH:er är klassificerade som carcinogener av WHO, likaså är t.ex. luftföroreningar och dieselavgaser det, där bl.a. PAH:er anses utgöra ett viktigt bidrag.
Kvantitativa cancerriskuppskattningar av PAH är mycket osäkra, eftersom underlaget är ofullständigt och problemet komplext. En äldre epidemiologisk studie från 1980-talet som visade en förhöjd lungcancerrisk hos koksverksarbetare är fortfarande det bästa underlaget. Enligt WHO:s Air Quality Guidelines for Europe (WHO, 2000) skulle en linjär extrapolering till låga doser innebära att en livslång exponering av bens(a)pyren vid halten 0,1 ng/m3 motsvara en riskökning med 1 fall per 100 000 exponerade i en population. Denna halt rekommenderas av WHO som hälsobaserat riktvärde och är också det satta miljökvalitetsmålet till skydd för människors hälsa i Sverige.
Det finns studier som indikerar att exponering för PAH:er också kan orsaka luftvägs- och hjärtkärlsjukdomar, men dessa resultat behöver konfirmeras i större epidemiologiska studier (WHO, 2021).
För kontaminerad mark har Naturvårdsverket tagit fram modeller för provtagning och riskbedömning för att kunna avgöra om marken behöver saneras innan t.ex. bostäder byggs (Naturvårdsverket.se).
Mer information
Luftkvalitetsförordning 2010:477.
A yearlong monitoring campaign of polycyclic aromatic compounds and other air pollutants at three sites in Sweden: Source identification, in vitro toxicity and human health risk assessment.
Sadiktsis I, de Oliveira Galvão MF, Mustafa M, Toublanc M, Ünlü Endirlik B, Silvergren S, Johansson C, Dreij K
Chemosphere 2023 Aug;332():138862
WHO. (2000) Air Quality Guidelines for Europe. WHO Regional Publication, European Series No. 23. Copenhagen:World Health Organization.
WHO. (2021) Human health effects of polycyclic aromatic hydrocarbons as ambient air pollutants: Report of the Working Group on Polycyclic Aromatic Hydrocarbons of the Joint Task Force on the Health Aspects of Air Pollution. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe.