Bly

Förekomst

Bly är en global miljöförorening som förekommer allmänt i miljön (luft, mark, vatten och föda). Bly har under en mycket lång tid använts i olika produkter och för en mängd olika ändamål, exempelvis i mynt, färgpigment, legeringar, lödningar (till exempel för konservburkar), vattenledningssystem och som tillsats i bensin. Framför allt det senare resulterade i betydande exponering genom inandning av bilavgaser. Denna användning, liksom flertalet andra, har helt upphör i Sverige liksom i många andra länder, och mycket arbete görs för att helt fasa ut bly från olika produkter. Nutida användningsområden för bly är bilbatterier, plast, färgpigment, ammunition, samt i lödningar i elektronik. Bly ingår även i vissa legeringar för att underlätta tillverkningen av delar där formen är viktig såsom nycklar och vissa delar i vattenkranar och kopplingar. Blyhalten i dricksvatten är normalt låg, men förhöjda blyhalter i privata brunnar har påvisats i hela landet men framför allt i Stockholmsområdet, Skåne och Dalarna.

Exponering

Genom olika regleringar under de senaste decennierna har blyexponeringen minskat betydligt, framför allt på grund av att bly i bensin har tagits bort, samt att det har skett en övergång från lödda till svetsade konservburkar. Den största exponeringen är numera via mat och dryck. De flesta livsmedel innehåller generellt sett låga halter av bly, men förhöjda halter kan förekomma i kött från vilt som skjutits med blykula eller blyhagel. Individer som regelbundet äter vilt har ofta förhöjda blyhalter i blod och därför har Livsmedelverket utfärdat rekommendationer angående kassering av kött närmast skottkanalen i skjutet vilt. Olika produkter kan innehålla bly i olika komponenter (exempelvis mässingskomponenter i dricksvattensystem, och vattenkranar). Boverkets byggregler innehåller ett allmänt råd som preciserar värden på mängden bly som inte bör överstigas i tappvatten. För att minska risken för blyexponering bör man spola ur vattnet som har blivit stående i ledningsnätet under en längre tid. Enstaka fall av hög blyexponering har under senare år även förekommit i samband med oreglerad blyglaserad keramik (vid förvarning av sura livsmedel), vissa hälsokostpreparat, kalebasskrita, smycken och vissa kosmetiska preparat. För små barn som gärna stoppar föremål i munnen kan bly i jord och damm vara en exponeringskälla. Enligt den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen har blodblyhalten hos barn i södra Sverige minskat betydligt sedan början av 1980-talet, framför allt genom förbudet av blytillsats i bensin, men sedan 2015 har blyhalten i barns blod stabiliserats runt en medianhalt på 7–8 µg/L.

Hälsoeffekter

Bly passerar över till fostret under graviditet. Redan vid mycket låga doser kan bly ge skador på nervsystemet, speciellt när hjärnan utvecklas under fosterperioden och den tidiga barndomen. Blyexponering tidigt i livet har kopplats samman med både nedsatt intellektuell kapacitet (lägre IQ) och beteendestörningar hos barn. Andra effekter som kan uppträda hos barn vid lägre exponeringsnivåer är nedsatt hörsel, minskad tillväxt, störd blodbildning, och inverkan på immunsystemet. Hos vuxna finns det indikationer på att långvarig blyexponering kan öka risken för hjärtkärlsjukdom och kronisk njursjukdom.

Riskbedömning

EU:s livsmedelsmyndighet EFSA genomförde år 2010 en utvärdering av hälsoriskerna med blyexponering via kosten. Det bedömdes att risken är låg för effekter på utvecklingen av nervsystemet om intaget hos gravida och barn inte överskrider 0,5 μg/kg kroppsvikt och dag, vilket motsvarar en blyblodhalt på 12 µg/liter. EFSA uppskattade att risken för förhöjt blodtryck hos vuxna var låg vid ett intag på 1,5 μg/kg kroppsvikt och dag (motsvarar en blodblyhalt på 36 µg/liter). Likaså var risken för kronisk njursjukdom låg vid ett intag på 0,63 μg/kg kroppsvikt och dag (motsvarar en blodblyhalt på 15 µg/liter). I Europa har den genomsnittliga exponeringen för bly via kosten uppskattats till cirka 0,50 µg/kg kroppsvikt och dag, och variationen mellan olika länder verkar vara tämligen liten. Enligt den senaste nationella hälsorelaterade miljöövervakningen 2019 så har barn i södra Sverige en genomsnittlig blyblodhalt på 7,8 µg/liter med en variation på 2,3–20 µg/liter. Därmed finns det inga eller väldigt små marginaler mellan barns befintliga blyexponering och låg-risknivån för effekter på utvecklingen av hjärnan och nervsystemet.

Gränsvärdet för bly i dricksvatten ska sänkas från 10 till 5 μg/liter från 2026 (LIVSFS 2022:12), vilket baseras på blyets inverkan på barns utveckling. Enligt EU:s omarbetade dricksvattendirektiv, (EU) 2020/2184, som trädde i kraft i januari 2021, ska hygieniska minimikrav på material i kontakt med dricksvatten, till exempel ledningar och kranar, nu regleras i dricksvattendirektivet. 

Mer information

European Food Safety Authority (EFSA) Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM); Scientific Opinion on Lead in Food. EFSA Journal 2010; 8(4):1570. 

European Food Safety Authority (EFSA). Lead dietary exposure in the European population. EFSA Journal. 10(7):2831, 2012.

Kautto, A. H. och Bjerselius, R. Ammunitionsbly i viltkött. Kartläggningsstudie av ammunitionsbly i malet viltkött från vilthanteringsanläggningar. Livsmedelsverkets rapportserie L 2020 nr 15. Livsmedelsverket Uppsala.

Livsmedelsverket. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. LIVSFS 2022:12.

National Toxicology Program (NTP). NTP monograph on health effects of low-level lead exposure. 2012.

Institutet för miljömedicin. Karolinska Institutet. HÄMI: Biologiska mätdata – metaller.