Miljötobaksrök

Kontaktperson vid IMM: Docent Anna Bergström och Docent Mattias Öberg

Bakgrund

Tobaksrök är en komplex blandning av mer än 7 000 ämnen i form av gaser och partiklar. Några av rökens giftiga och/eller irriterande ämnen i gasform är kolmonoxid, kvävedioxid, formaldehyd, dimetylnirtosamin, och cyanväte. Exempel på ämnen i partikelform är benso(a)pyren och kadmium. Många ämnen i tobaksrök orsakar irritation i luftvägarna och omkring 70 ämnen kan, eller misstänks kunna, orsaka cancer.

Miljötobaksrök – som också kallas passiv rökning eller andrahandsrök – består dels av röken som bildas från den brinnande cigaretten och dels av röken som rökaren andas ut.  Miljötobaksrök är klassat som cancerframkallande av WHO:s cancerforskningsinstitut (IARC). På engelska benämns miljötobaksrök ofta "second hand smoke" eller "environmental tobacco smoke".

Exponering

Enligt Miljöhälsoenkät 2015 är 9,0 % av Sveriges befolkning dagligrökare och ytterligare 4,2 % uppges röka "ibland, men inte dagligen". Enligt samma undersökning uppger 3,1 % av Sveriges vuxna befolkning att de utsätts för daglig exponering för tobaksrök från andra. Bland rökare är exponeringen betydligt högre (12 %) än hos icke-rökare (2,2 %). Enligt Barnens miljöhälsoenkät 2019 bor 8,0 % av barnen tillsammans med en vårdnadshavare som röker dagligen, men mindre än 0,3 % av barnen bor med en vårdnadshavare som röker i bostaden. Totalt är den 1,6 % av barnen som dagligen utsätts för tobaksrök i hemmet och/eller vistas i rökiga miljöer. Det finns skillnader i exponering i förhållande till vårdnadshavarnas utbildningsnivå och födelseland. Exempelvis har ungefär 20 % av barn till vårdnadshavare med grundskola som högsta utbildning minst en vårdnadshavare som röker dagligen.

Andelen som exponeras för miljötobaksrök har minskat över tid bland både barn och vuxna. Trots detta uppger 11 % av de vuxna att de dagligen känt sig besvärade av andras tobaksrök minst utomhus i närheten av sin bostad (enligt Miljöhälsoenkät 2015). Detta skulle delvis kunna förklaras av en mer negativ attityd till rökning, till följd av att fler vant sig vid en rökfri miljö.

Bedömning av hälsoeffekter

Tobaksrök påverkar kroppens immunförsvar och skadar slemhinnorna i luftvägarna. Samband mellan miljötobaksrök och astma- och allergiutveckling har visats i flera studier. Små barn är särskilt känsliga och utgör därför en riskgrupp. Barn som utsätts för miljötobaksrök får fler luftvägs- och öroninfektioner, och behöver oftare sjukhusvård än oexponerade barn. Barn som exponeras för tobaksrök i hemmet riskerar också sänkt lungfunktion. Risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om modern röker och tycks mest vara kopplad till rökning efter födseln. Men även rökning under graviditeten kan bidrag genom att detta orsakar en minskad födelsevikt som i sin tur är en känd riskfaktor för plötslig spädbarnsdöd.

Det finns ett tydligt samband mellan exponering för miljötobaksrök och risken att utveckla astma, både hos barn och vuxna. WHO beräknar att vart 20:e fall av barnastma i Sverige kan vara relaterat till föräldrarnas rökning. Personer som har astma utgör en särskild riskgrupp som drabbas av direkta besvär och påverkan på lungfunktionen efter exponering av tobaksrök.

Många undersökningar visar ett tydligt orsakssamband mellan miljötobaksrök och lungcancer. Det har beräknats att årligen drabbas några enstaka icke-rökare och före detta rökare av lungcancer till följd av exponering för miljötobaksrök.

Miljötobaksrök orsakar även hjärt-kärlsjukdom. En grov skattning är att ca 80 fall av hjärtinfarkt årligen bland landets icke-rökare och före detta rökare är relaterat till miljötobaksrök.

Riskbedömning

Det finns stora möjligheter för preventiva insatser eftersom effekten av minskad exponering är påtaglig och omfattar förebyggande av flera luftvägssjukdomar (bland annat luftvägsinfektioner och astma hos barn), lungcancer, hjärtinfarkt, samt fall av plötslig spädbarnsdöd. Fortsatta insatser bör riktas till gravida och föräldrar eftersom barn är en särskilt känslig grupp och det finns stora skillnader i rökvanor mellan föräldrar med olika utbildningsnivå. För att begränsa exponering för miljötobaksrök finns en lag om tobak och liknande produkter (2018:2088) som bland annat har till syfte att skydda människor mot att utsättas för tobaksrök. Det råder till exempel förbud mot rökning i offentliga lokaler, restauranger och caféer samt vissa utomhusmiljöer som busshållplatser, tågperronger och lekplatser. Människor skall inte heller utsättas för miljötobaksrök på sin arbetsplats.

Mer information

Miljöhälsorapport 2017

Miljöhälsorapport 2021

Öberg M, Jaakkola MS, Prüss-Üstün A, Schweizer C, A W.
Second hand smoke: Assessing the burden of disease at national and local levels.
Geneva: World Health Organization 2010.