Buller

Kontaktpersoner vid IMM: Professor Göran Pershagen och Docent Jenny Selander

Buller definieras som oönskat ljud och kan delas in i samhällsbuller och yrkesbuller beroende på var bullret förekommer.

Samhällsbuller är ett utbrett miljöproblem i Sverige och är den störning som berör flest människor, ca 2 miljoner. Huvudsakliga bullerkällor utomhus är väg-, spår- och flygtrafik, men även vindkraftverk, industrier, byggnadsarbeten, restauranger, musik- och sportevenemang är vanliga bullerkällor. Inomhus är det främst ljud från grannar, ventilationssystem samt olika sorters utrustning som genererar buller.

Yrkesbuller förekommer inom många olika yrkesområden, bl.a. inom industriarbeten (textilindustri, styckare, träindustri m.m.), underhållningsbranschen (musiker, DJ m.m.) och barnomsorgen (förskolepersonal m.m.). Ca 23% av den arbetande befolkningen beräknas vara utsatt för så höga nivåer av yrkesbuller att man inte kan prata i normal samtalston på 1 meters avstånd minst ¼ av arbetsdagen.

Hälsoeffekter

Buller påverkar människor på olika vis beroende på typ av buller, styrka, frekvens och tid på dygnet samt hur det varierar över tiden. Buller är en stressor som aktiverar det autonoma nervsystemet och det hormonella systemet. Detta leder till frisättning av stresshormoner, till exempel kortisol, som i sin tur påverkar en rad kroppsliga funktioner som blodtryck, ämnesomsättning och immunförsvar. Den samlade forskning som finns idag har identifierat följande hälsoutfall knutna till bullerexponering: Allmänstörning, sömnstörning, kognitiva effekter, hörselnedsättning, hjärt-kärlsjukdom. Samband med andra hälsoutfall så som graviditetsutfall, diabetes, övervikt och psykisk ohälsa är inte klarlagda i dagsläget.

Allmänstörning

Allmän bullerstörning är en sammantagen bedömning gjord av den enskilde individen beträffande hur störande eller besvärande olika ljudkällor upplevs. Oftast inkluderas störning av aktiviteter och vila. Trafikbuller i bostaden kan t.ex. ge upphov till svårigheter att höra vad andra säger eller att använda telefon/radio/TV, försämrad uppmärksamhet samt koncentrationssvårigheter. Bedömningen omfattar också själva upplevelsen av obehag och irritation när man utsätts för buller. Störningsupplevelsen är bl a beroende av vilken typ av buller det är. Flygbuller är exempelvis mer störande än vägtrafikbuller och spårtrafikbuller vid samma bullernivå.

Sömnstörning

Sömnstörningar är en betydelsefull effekt av samhällsbuller eftersom ostörd sömn är en förutsättning för att människan ska kunna fungera väl fysiologiskt och mentalt. De primära effekterna på sömnen är svårigheter att somna, uppvaknanden och förändringar av sömndjupet, hjärt-kärlpåverkan, samt ökat antal kroppsrörelser under sömnen. Dessa effekter uppträder under sömn, utan en medveten upplevelse av buller. De sekundära effekterna är trötthet, nedstämdhet, olustkänsla samt minskad prestationsförmåga. Långvariga sömnstörningar ökar även risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och övervikt.

Kognitiva effekter

Hos både arbetare och barn har man kunnat påvisa samband mellan bullerexponering och nedsatt prestationsförmåga i olika tankekrävande arbetsuppgifter. Det som påverkas mest är läsförståelse, uppmärksamhet, problemlösningsförmåga, minnesförmåga, motorik samt muntliga och skriftliga kommunikationsuppgifter. Nedsatt prestationsförmåga visas bl a i ökat antal fel, vilket kan ha särskild betydelse för olycksrisker vid buller på arbetsplatsen. Det finns även visst stöd för att oregelbundet och språkrelaterat buller har större effekt på prestation än kontinuerligt monotont buller. Detta kan vara viktigt att beakta vid utformningen av arbetsplatser, t ex i öppna kontorslandskap.

Hörsel

Risken för hörselskada ökar med ljudstyrkan och den tid man vistas i bullret, samt beror även på ljudets karaktär. Det finns en stor variation i känsligheten för buller mellan olika individer.

Ca 20% av arbetssjukdomarna årligen utgörs av hörselnedsättning till följd av bullerexponering på arbetsplatsen. Risken kan vanligen helt undvikas vid korrekt användning av hörselskydd. Nya studier tyder på att yrkesexponering för höga ljudnivåer på arbetsplatsen (>85dBA) under graviditet kan öka risken för hörselskador hos barnen. Fritidsaktiviteter med höga ljudnivåer kan även orsaka hörselskada. Detta sker bland annat i samband med musiklyssnande, tittande på sociala medier eller spelade via telefon, surfplattor, tv eller dator på hög volym, ofta i hörlurar. Höga ljudvolymer kan även förekomma på konserter och i olika musiklokaler. Vissa sport- och fritidsaktiviteter kan öka risken för hörselskada, t ex skytte och motorsporter.

Hjärt-kärlsjukdom

Buller kan ha både tillfälliga och permanenta effekter på människans fysiologiska funktioner. Trafikbuller i boendemiljön har kopplats till direkta förändringar i blodtryck hos sovande boende. Samband har även påvisats mellan långtidsexponering för trafikbuller i boendemiljön och hjärt-kärlsjukdom, primärt i form av högt blodtryck och hjärtinfarkt. Nya studier indikerar även att trafikbuller i boendemiljön kan ge upphov till en ökad risk för stroke. Flertalet undersökningar har fokuserat på vägtrafikbuller, men även studier av flygbuller har visat ökade risker för hjärt-kärlsjukdomar.

Mer information

Världshälsoorganisationen WHO

Folkhälsomyndigheten

Naturvårdsverket

Arbetsmiljöverket