Skip to main content

Bor

Kontaktperson vid IMM: Professor Marie Vahter

Förekomst

Bor är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden i form av borsyra och borater. Från dessa kan bor lösas ut till grundvattnet. Bor kan spridas till omgivningsluften genom gruvarbete, glas- och keramiktillverkning och användning av bekämpningsmedel i lantbruk, men normalt är halterna i omgivningsluft mycket låga. Livsmedel som ofta innehåller förhöjda borhalter är nötter, svamp, baljväxter, vissa frukter och grönsaker.

Exponering

Dricksvatten kan vara en betydande källa för borexponering, och även buteljerat vatten i handeln kan innehålla förhöjda halter. Varken kommunalt vatten (som regleras enligt SLVFS 2001:30) eller privata brunnar i Sverige kontrolleras regelbundet för bor. Sveriges Geoologiska Undersökning (SGU), delvis i samarbete med IMM, har analyserat dricksvatten från ett urval bergborrade brunnar (cirka 700) i hela Sverige. Resultaten visar att borhalterna generellt sett är låga förutom på Gotland, där några brunnar innehöll vatten som överstiger gränsvärdet 1,0 mg/liter i allmänt dricksvatten (kommunalt och förpackat). Det dagliga intaget av bor via maten har i USA uppskattats till 1,2 mg. Information om intag av bor genom livsmedel och vatten i Sverige, liksom i andra länder, är bristfällig. Det genomsnittliga dagliga intaget av bor via dricksvatten i Europa uppskattas till 0,2–0,6 mg, men stora variationer kan förekomma. I kroppen tas bor upp i mag-tarmkanalen och lungorna. Bor omvandlas inte i kroppen och efter upptag i tarmen utsöndras över 90 procent via njurarna inom 24 timmar. Därför avspeglar borhalterna i urin den pågående exponeringen.

Hälsoeffekter

Bor är essentiell för växter men har inte visats vara essentiellt för människor. Akuta förgiftningar har rapporterats vid doser på 25–75 mg bor/kg kroppsvikt och dag under några dagar till veckor med symtom såsom kräkningar, magsmärtor och diarré. I djurstudier har höga doser visats leda till ökad dödlighet tidigt i livet, testikelskador (främst testikelatrofi) och minskad organvikt. Långtidsexponering för bor har i experimentella studier visats minska tillväxten, påverka fosterutvecklingen och leda till lägre hemoglobinnivåer, minskad testikelvikt och ökad hjärn-och sköldkörtelvikt. Baserat på dessa studier har effekterna på utvecklingen och reproduktionssystemet ansetts som mest kritiska. Det finns få studier på människor. Ett par studier av yrkesexponerade män har inte funnit några indikationer på fetilitetsstörningar, trots relativt hög exponering. Ett par studier har dock indikerat att exponering via dricksvatten kan påverka sköldkörtelns funktion samt metabolismen av kalcium, framför allt vitamin D. Bor passerar moderkakan och fostret får ungefär samma halt i blodet som modern. Exponering för borhalter på 3–6 mg/liter i dricksvatten under graviditeten tycks minska födelsevikt och -längd, vilket tyder på att bor kan hämma tillväxten tidigt i livet. En annan studie visade ett negativt samband mellan borhalten i placenta och ett visst enzym i navelsträngsblod, vilket vid ökade nivåer kan ge toxiska effekter på nervsystemet. I motsats till många andra metaller utsöndras bor till bröstmjölk måttlig, varför amning delvis skyddar småbarn mot borexponering i områden med förhöjda halter i dricksvattnet. Mer kunskap behövs inom detta område för att bättre kunna bedöma hälsoriskerna vid olika exponeringsnivåer.

Riskbedömning

Livsmedelsverkets och EU:s gränsvärde för bor i allmänt dricksvatten är 1,0 mg/liter. Detta baseras på djurstudier som visat på toxiska effekter först över 9,6 mg bor/kg kroppsvikt och dag. Därifrån har ett tolerabelt dagligt intag (TDI) av bor fastställts till ca 0,16 mg bor/kg kroppsvikt och dag (EFSA, 2004; WHO, 2009). Som nämnts ovan finns det indikationer på att förhöjt intag av bor kan påverka hälsan, speciellt vid exponering tidigt i livet, men mer forskning behövs för att förstå vid vilka nivåer dessa hälsoeffekter uppkommer. Framför allt behövs undersökningar av bor i dricksvatten, inte minst i privata brunnar i de områden där bor visats förekomma i grundvattnet.

Mer information

Anderson DL, Cunningham WC, Lindstrom TR. Concentrations and Intakes of H, B, S, K, Na, Cl, and NaCl in Foods. J Food Compost Anal. 7:59-82, 1994.

Bonde JP. Occupational causes of male infertility. Curr Opin Endocrinol Diabetes Obes. 20(3):234-9, 2013.

EFSA. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the Tolerable Upper Intake Level of Boron (Sodium Borate and Boric Acid). EFSA Journal. 80:1-22, 2004.

Ek BM, Thunholm B, Östergren I, Falk R, Mjönes L. Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar, SSI rapport 2008:15. Rapport från Statens strålskyddsinstitut. Strålskyddsinstitutet (SSI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU); 2008.

Harari F, Ronco AM, Concha G, Llanos M, Grandér M, Castro F, et al. Early-life exposure to lithium and boron from drinking water. Reprod Toxicol. 34(4):552-60, 2012.

Huel G, Yazbeck C, Burnel D, Missy P, Kloppmann W. Environmental boron exposure and activity of delta-aminolevulinic acid dehydratase (ALA-D) in a newborn population. Toxicol Sci. 80:304–9, 2004.

Igra AM, Harari F, Lu Y, Casimiro E, Vahter M. Boron exposure through drinking water during pregnancy and birth size. Environ Int. 95:54-60, 2016.

Livsmedelsverket. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30. Justitiedepartementet; 2013.

US EPA. Drinking water health advisory for boron. US Environmental Protection Agency, Health and Ecological Criteria Division, Office of Science and Technology, Office of Water; 2008.

WHO. Boron in Drinking-water, Background document for development of WHO Guidelines for Drinking-water Quality. World Health Organization; 2009.