Bisfenoler

Kontaktpersoner vid IMM: Professor Annika Hanberg och Dr. Anna Beronius

Bakgrund

Bisfenoler är en grupp av kemikalier med liknande molekylstruktur varav den mest kända och välstuderade är bisfenol A (BPA).  BPA används framförallt i framställningen av polykarbonatplast och epoxi och produceras i mycket höga volymer globalt. Polykarbonatplast har en mängd olika användningsområden, bland annat som byggmaterial i fordons- och byggindustrin samt i vissa plastflaskor och lådor för matförvaring. Epoxi förekommer bland annat i elektronik, i byggmaterial och material som används för att renovera vattenrör, s.k. relining, i vissa tandfyllnadsmaterial och i skyddande ytbehandling på insidan av förpackningar för livsmedel, som konserv- och läskburkar. Låga halter av BPA kan släppa från polykarbonatplast och epoxi och överföras till mat eller dryck som är i kontakt med materialet. BPA har visat sig läcka från materialet i större utsträckning vid höga temperaturer och vid högt eller lågt pH. BPA används också på ytan av utskriftpapper för termoskrivare, till exempel i vissa typer av kassakvitton.

På senare år har användningen av BPA begränsats kraftigt eftersom djurstudier visar att ämnet är reproduktionsstörande och har hormonstörande egenskaper. I takt med att BPA fasas ut från flera användningsområden så ökar användningen av andra bisfenoler, som till exempel bisfenol AF (BPAF), B (BPB), F (BPF) och S (BPS). Dessa är dock inte lika välstuderade som BPA och det saknas idag kunskap både om deras toxikologiska egenskaper och användningsområden.

Exponering

I människor bryts BPA snabbt ner och ackumuleras inte i kroppen. Trots det påträffas BPA och flera andra bisfenoler i nästan alla urin- och blodprover från människor där man gjort kemiska analyser. Detta tyder på att majoriteten av befolkningen exponeras kontinuerligt för låga doser av dessa ämnen, särskilt BPA. Hittills har man antagit att människor främst exponeras via mat och dryck som varit i kontakt med polykarbonatplast eller epoxi. EFSA har uppskattat att den dagliga exponeringen av BPA via mat och dryck är upp till 0,39 μg/kg kroppsvikt för vuxna i reproduktiv ålder (18–45 år), medan den är dubbelt så hög för barn i åldern 6 månader–10 år. Om man även inkluderar andra källor är ungdomar (10–18 år) den högst exponerade gruppen, med upp till 1,4 μg/kg kroppsvikt och dag, medan vuxnas totala exponering uppskattas vara upp till 1,1 μg/kg kroppsvikt och dag. EFSA betonar dock att uppskattningen av exponering från andra källor än mat och dryck är mycket osäker. Sedan 2011 är BPA förbjudet i nappflaskor inom EU och i barnmatsförpackningar i Sverige, och därmed torde den beräknade exponeringen hos små barn ha minskat väsentligt.

BPA verkar inte kunna passera huden och tas upp i kroppen i särskilt stora mängder, men det saknas fortfarande kunskap om hur väl BPA kan passera huden.

Bedömning av hälsoeffekter

BPA är ett hormonellt aktivt ämne med framför allt östrogena egenskaper. Befintliga data visar att även andra bisfenoler, som BPAF, BPB, BPF och BPS, har östrogena egenskaper. Genom djurförsök finns rapporter om att exponering för BPA i fosterlivet kan leda till störd utveckling av hjärnan, påverkan på beteende, immunsystem och reproduktionsorgan, och ökad risk för fetma och cancer. Även BPAF har visat sig ha effekter på reproduktion och särskilt testiklarnas funktion, efter exponering i djur. Vilka effekter som är relevanta vad gäller risken för människors hälsa är dock mycket omdebatterat, liksom vid vilka exponeringsnivåer skadliga effekter uppstår. Studier av samband mellan exponering för BPA och hälsoeffekter hos människor har rapporterat ökad risk för en rad olika sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Även effekter på äggceller och spermier och ökad risk för missfall samt effekter på beteende hos barn har rapporterats. Resultaten från dessa studier i människor anses dock inte vara säkra nog för att ligga till grund för slutsatser kring risken för olika hälsoeffekter.

Hälsobaserade riktvärden

European Food Safety Authority (EFSA) beräknade 2015 ett temporärt tolerabelt dagligt intag (tTDI) för BPA, vilket är 4 µg BPA/kg kroppsvikt och dag (EFSA, 2015). TDI är den beräknade högsta mängd av ett ämne som en person kan inta dagligen under hela sin livstid utan hälsorisk.

Riskbedömningen baseras på effekter som uppstod vid doser som översteg 5 mg/kg kroppsvikt och dag. Det finns emellertid många forskningsstudier i djur som har rapporterat effekter av BPA vid doser långt under 5 mg/kg kroppsvikt och dag, i vissa fall ner till runt 1 µg/kg kroppsvikt och dag (se Beronius och Hanberg 2012). Det är effekter framförallt på utvecklingen av reproduktionsorgan, hjärna och beteende efter exponering i fosterlivet. Resultaten från dessa så kallade ”lågdos-studier” har bidragit till att hälsoriskbedömningen av BPA är mycket omdiskuterad (Beronius et al., 2010). Hittills har dessa data dock inte ansetts säkra nog för att påverka riskbedömningen av BPA i Europa. EFSA har initierat en ny bedömning av hälsoeffekterna av BPA som beräknas vara klar under 2020.

Reglering

För att minska exponeringen av BPA hos spädbarn är ämnet förbjudet i nappflaskor sedan 2011 inom hela EU. BPA är också förbjudet i termopapper inom EU sedan januari 2020, baserat på att man anser att det kan finnas en risk för människor som hanterar termopapper i arbetet. Sveriges regering beslutade 2012 att förbjuda BPA även i förpackningar för livsmedel som är avsedda för barn upp till tre år. År 2016 förbjöds också BPA för användning vid renovering (relining) av dricksvattenrör i Sverige. Svenska Kemikalieinspektionen har kartlagt men inte funnit något belägg för att reglera användningen av BPA i leksaker eller barnartiklar. Det finns ännu inga restriktioner mot användningen av andra bisfenoler.

Mer information

Beronius A, Hanberg A. (2011) Sources of exposure to bisphenol A. IMM-Rapport nr 2/2011.

Beronius A, Hanberg A. (2012) Low-dose effects of Bisphenol A - identification of points of departure for the derivation of an alternative reference dose. Rapport till Kemikalieinspektionen. KemI PM 8/12.

Risk to all or none? A comparative analysis of controversies in the health risk assessment of Bisphenol A.
Beronius A, Rudén C, Håkansson H, Hanberg A
Reprod. Toxicol. 2010 Apr;29(2):132-46

Miljöhälsorapport 2013 (barn)

Miljöhälsorapport 2017 (vuxna)

National Toxicology Program (2008) NTP-CERHR monograph on the potential human reproductive and developmental effects of bisphenol A.

National Toxicology Program (2017) NTP Research Report on Biological Activity of Bisphenol A (BPA) Structural Analogues and Functional Alternatives.

WHO (2011) Toxicological and health aspects of bisphenol A. Report of the Joint FAO/WHO Expert Meeting.

EFSA (2015) Scientific opinion on the risks to public health related to the presence of bisphenol A (BPA) in foodstuffs. EFSA Journal. 2015;13(1):3978.

Kemikalieinspektionen (2012) Bisfenol A i kassakvitton. Rapport Nr 4/12.

Kemikalieinspektionen (2013) Avgivning av bisfenol A (BPA) vid renovering av dricksvattenrör. Rapport Nr 7/13.

Kemikalieinspektionen (2017) Bisfenoler – en kartläggning och analys. Rapport Nr5/17.