Bisfenoler

Bakgrund

Bisfenoler är en grupp av kemikalier med liknande molekylstruktur varav den mest kända och välstuderade är bisfenol A (BPA). BPA används framförallt i framställningen av polykarbonatplast och epoxi och produceras i mycket höga volymer globalt. Polykarbonatplast har en mängd olika användningsområden, bland annat som byggmaterial i fordons- och byggindustrin samt i vissa plastflaskor och lådor för matförvaring. Epoxi förekommer bland annat i elektronik, i byggmaterial och material som används för att renovera vattenrör, s.k. relining, i vissa tandfyllnadsmaterial och i skyddande ytbehandling på insidan av förpackningar för livsmedel, som konserv- och läskburkar. Låga halter av BPA kan släppa från polykarbonatplast och epoxi och överföras till mat eller dryck som är i kontakt med materialet. BPA har visat sig läcka från materialet i större utsträckning vid höga temperaturer och vid högt eller lågt pH. BPA används också på ytan av utskriftpapper för termoskrivare, till exempel i vissa typer av kassakvitton.

På senare år har användningen av BPA begränsats kraftigt eftersom djurstudier visar att ämnet är reproduktionsstörande och har hormonstörande egenskaper. I takt med att BPA fasas ut från flera användningsområden så ökar användningen av andra bisfenoler, som till exempel bisfenol AF (BPAF), B (BPB), F (BPF) och S (BPS). Dessa är dock inte lika välstuderade som BPA och det saknas idag kunskap både om deras toxikologiska egenskaper och användningsområden.

Exponering

I människor bryts BPA snabbt ner och ackumuleras inte i kroppen. Trots det påträffas BPA och flera andra bisfenoler i nästan alla urin- och blodprover från människor där man gjort kemiska analyser. Detta tyder på att majoriteten av befolkningen exponeras kontinuerligt för låga doser av dessa ämnen, särskilt BPA. Hittills har man antagit att människor främst exponeras via mat och dryck som varit i kontakt med polykarbonatplast eller epoxi. EFSA har uppskattat att den dagliga exponeringen av BPA via mat och dryck är upp till 0,39 μg/kg kroppsvikt för vuxna i reproduktiv ålder (18–45 år), medan den är dubbelt så hög för barn i åldern 6 månader–10 år. Om man även inkluderar andra källor är ungdomar (10–18 år) den högst exponerade gruppen, med upp till 1,4 μg/kg kroppsvikt och dag, medan vuxnas totala exponering uppskattas vara upp till 1,1 μg/kg kroppsvikt och dag. EFSA betonar dock att uppskattningen av exponering från andra källor än mat och dryck är mycket osäker. Sedan 2011 är BPA förbjudet i nappflaskor inom EU och i barnmatsförpackningar i Sverige, och därmed torde den beräknade exponeringen hos små barn ha minskat väsentligt.

BPA verkar inte kunna passera huden och tas upp i kroppen i särskilt stora mängder, men det saknas fortfarande kunskap om hur väl BPA kan passera huden.

Bedömning av hälsoeffekter

BPA är ett hormonellt aktivt ämne med framför allt östrogena egenskaper, och är identifierat som en hormonstörande kemikalie inom EU. Befintliga data visar att även andra bisfenoler, som BPAF, BPB, BPF och BPS, har östrogena egenskaper. Genom djurförsök finns rapporter om att exponering för BPA i fosterlivet kan leda till störd utveckling av hjärnan, påverkan på beteende, immunsystem och reproduktionsorgan, och ökad risk för fetma och cancer. Även BPAF har visat sig ha effekter på reproduktion och särskilt testiklarnas funktion, efter exponering i djur. Vilka effekter som är relevanta vad gäller risken för människors hälsa är dock mycket omdebatterat, liksom vid vilka exponeringsnivåer skadliga effekter uppstår. Studier av samband mellan exponering för BPA och hälsoeffekter hos människor har rapporterat ökad risk för en rad olika sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Även effekter på äggceller och spermier och ökad risk för missfall samt effekter på beteende hos barn har rapporterats. Resultaten från dessa studier i människor anses dock inte vara säkra nog för att ligga till grund för slutsatser kring risken för olika hälsoeffekter.

Hälsobaserade riktvärden

I april 2023 fastslog European Food Safety Authority (EFSA) ett tolerabelt dagligt intag (TDI) för BPA på 0,2 nanogram (ng) per kg kroppsvikt och dag (EFSA, 2023). TDI är den beräknade högsta mängd av ett ämne som en person kan inta dagligen under hela sin livstid utan hälsorisk. Detta TDI innebär en sänkning på ungefär 20 000 gånger från det temporära TDI som EFSA föreslog 2015. EFSA drar också slutsatsen att människor i alla åldersgrupper exponeras för halter av BPA som överstiger TDI med 2-3 gånger.

EFSAs riskbedömning 2015 baserades på effekter på njurarna hos möss som uppstod vid doser som översteg 5 mg/kg kroppsvikt och dag. Det finns emellertid många forskningsstudier i djur som har rapporterat effekter av BPA vid doser långt under 5 mg/kg kroppsvikt och dag, i vissa fall ner till runt 1 µg/kg kroppsvikt och dag (se till exempel Beronius och Hanberg 2012). Det är till exempel effekter på utvecklingen av reproduktionsorgan, hjärna och beteende, metabola effekter (som obesitas, diabetes och kardiovaskulära effekter) och effekter på immunförsvaret. Resultaten från dessa så kallade ”lågdos-studier” har bidragit till att hälsoriskbedömningen av BPA varit mycket omdiskuterad (Beronius et al., 2010). I EFSAs uppdaterade bedömning av hälsoeffekterna av BPA beaktades nya data som tillkommit sedan bedömningen 2015. Där identifierades effekter på immunsystemet som den kritiska effekten. Specifikt är det en ökning av Th17 celler som observerats; dessa celler är bland annat inblandade i inflammatoriska processer och autoimmuna sjukdomar. En ökning av Th17 celler observerades i avkomma från möss som exponerats för BPA under dräktigheten och medan ungarna diades, från 4,75 mikrogram (µg) per kg kroppsvikt och dag. Nya data visar att även andra effekter, till exempel effekter på äggstockar och spermiekvalitet, observerats vid mycket låga doser i djurstudier.

Reglering

För att minska exponeringen av BPA hos spädbarn är ämnet förbjudet i nappflaskor sedan 2011 inom hela EU. BPA är också förbjudet i termopapper inom EU sedan januari 2020, baserat på att man anser att det kan finnas en risk för människor som hanterar termopapper i arbetet. Sveriges regering beslutade 2012 att förbjuda BPA även i förpackningar för livsmedel som är avsedda för barn upp till tre år. År 2016 förbjöds också BPA för användning vid renovering (relining) av dricksvattenrör i Sverige. Svenska Kemikalieinspektionen har kartlagt men inte funnit något belägg för att reglera användningen av BPA i leksaker eller barnartiklar. Det finns ännu inga restriktioner mot användningen av andra bisfenoler.