Bly

Kontaktperson vid IMM: Professor Marie Vahter
Kontaktperson vid IMM: Docent Marika Berglund

Förekomst

Bly har under en mycket lång tid använts i olika produkter och för en mängd olika ändamål, exempel på detta är mynt, färgpigment, kokkärl, konservburkar, vattenledningssystem och som smakämne. Tidigare användes bly som tillsats i bensin, men denna användning har helt upphört i Sverige. Nutida användningsområden för bly är batterier, kablar, färgpigment, ammunition samt lödmaterial.

Bly är en global miljöförorening som förekommer allmänt i miljön (luft, mark, vatten och föda).

Exponering

Blyexponeringen har minskat under senare år, framför allt pga att bly i bensin tagits bort samt att det skett en övergång från lödda till svetsade konservburkar. Trots att de flesta födoämnen numera innehåller låga halter av bly så sker ändå den största exponeringen via mat och dryck. Högt intag av vissa livsmedel såsom njure, lever, champinjoner, vallmofrön, skaldjur och vin kan medföra ett högre blyintag.

Nya produkter som introduceras på marknaden kan ge upphov till ökad exponering. Exempel på detta är de doft-/geleljus, där veken var av bly, som introducerades julen 1999 och som gav upphov till höga blyhalter i luften vid förbränning. Andra udda exponeringskällor är blyglaserad keramik som används för livsmedel, vissa hälsokostpreparat, kalebasskrita, smycken och tesamovarer med lödda sömmar, samt vissa kosmetiska preparat. Pistolskjutning med blykulor och krutladdning inomhus kan också ge en betydande exponering. För små barn som gärna stoppar föremål i munnen kan bly i jord och damm vara en betydande exponeringskälla.

Bedömning av hälsoeffekter

Redan vid mycket låga doser ger bly skador på nervsystemet. Under senare år är det främst effekter på hjärnans utveckling hos foster och barn som uppmärksammats. Symptom som fördröjd utveckling, nedsatt intellektuellt kapacitet (lägre IQ) och beteendestörningar har kunnat påvisas hos barn. Det är dock oklart vid vilken lägsta blyhalt som de neurotoxiska effekterna börjar uppträda.

Andra effekter som kan uppträda vid relativt låg exponering är hämmad blodbildning, nedsatt hörsel, njurpåverkan och minskad skelettillväxt hos barn.

Bly passerar över till fostret under graviditet. Marginalen mellan de blodblyhalter som uppmätts hos gravida kvinnor och barn i förskoleåldern och de nivåer där hälsoeffekter kan börja uppträda är relativt liten.

Rekommenderade riktvärden

Den Europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA genomförde år 2010 en utvärdering av hälsoriskerna med bly, mot bakgrund av senare års studier av effekter på barns utveckling. De gjorde bedömningen att risken är låg om det dagliga intaget hos gravida och barn underskrider 0,5 μg/kg kroppsvikt och dag. Risken för förhöjt blodtryck bedömdes vara låg vid ett intag på 1,5 μg/kg kroppsvikt och dag, och risk för kronisk njursjukdom vid ett intag på 0,63 μg/kg kroppsvikt och dag.

Gränsvärdet för bly i dricksvatten (10 μg/liter; Livsmedelsverkets författningssamling, SLVFS 2001:30) är baserat på de nervskadande egenskaperna hos bly, och att man ska kunna dricka 2 liter vatten om dagen utan risk för hälsoeffekter.

Mer information

EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM); Scientific Opinion on Lead in Food. EFSA Journal 2010; 8(4):1570. [147 pp.]. doi:10.2903/j.efsa.2010.1570. Available online

Miljöhälsorapport 2009 
Miljöhälsorapport 2013