Polybromerade difenyletrar (PBDE)

Kontaktperson vid IMM: Docent Anneli Julander

Kontaktperson vid IMM: Professor Helen Håkansson

Bakgrund

Bromerade flamskyddsmedel är samlingsnamnet för ett 70-tal organiska ämnen, inkluderande polybromerade difenyletrar (PBDE), som tillsätts brännbara material, framför allt plaster och textilier, för att fördröja eller minska spridningen av en brand. Det finns flera olika PBDE som skiljer sig från varandra med avseende på antalet bromatomer som är bundna till molekylen. PBDE läcker lätt ut ur produkter eftersom de endast är blandade och inte bundna till materialet och de sprids på så sätt genom diffust läckage från olika typer av industriella applikationer och varor såsom möbler och elektronik.

Förekomst och exponering

I miljön ansamlas bromerade flamskyddsmedel i den fettrika vävnaden hos levande organismer. Graden av upptag, utsöndring, och anrikning varierar beroende på vilken PBDE-variant det rör sig om. Generellt är anrikningen till fettvävnad särskilt påtaglig för lågbromerade PBDE medan högre bromerade PBDE har något kortare halveringstider. Den fullt bromerade BDE-209 verkar inte lagras in i fettvävnaden i samma grad som andra PBDE varianter, och har en halveringstid på 15 dagar i människan. Lågbromerade PBDE har ofta halveringstider på upp till flera år.

Människor exponeras för bromerade flamskyddsmedel främst via inandning av damm och genom intag av livsmedel. Inandning av damm och partiklar kan ge upphov till höga halter av bromerade flamskyddsmedel i blod hos till exempel yrkesexponerade grupper. Även för yngre barn kan damm vara en betydande källa till PBDE exponering enligt amerikanska studier. Generellt är halten av bromerade flamskyddsmedel som uppmätts hos människor många gånger lägre i Sverige än i USA och Kanada, vilket speglar den varierande användningsgraden av dessa ämnen i olika länder.

PBDE från fisk och skaldjur ger det största bidraget till intag av lågbromerade PBDE, medan kött och fett ger det största bidraget till intag av högbromerade PBDE. Livsmedelsverkets matkorgsundersökningar visar på en tydlig nedåtgående trend för flera olika PBDE i matfiskar. I Sverige är det beräknade genomsnittliga dagliga intaget av PBDE 0,39 ng/kg kroppsvikt. Svenska mätserier baserade på modersmjölk visar att halterna av PBDE har minskat sedan 1996.

Hälsoeffekter

Kunskapen om skadliga hälsoeffekter av PBDE kommer framförallt från djurstudier, där merparten är utförda med tekniska produkter. Dessa studier visar att pentaBDE, det bäst undersökta bromerade flamskyddsmedlet, påverkar lever, reproduktionsorgan, sköldkörtelhormoner, och immunsystemet hos vuxna djur. Exponering under fosterutvecklingen ger bestående påverkan på spontanbeteende, inlärning och minne, samt försenad könsmognad och försämrad spermieproduktion. De fåtal djurstudier som gjorts med oktaBDE visar på försenad skelettbildning under fosterutveckling, ökad fosterdödlighet, samt minskad födelsevikt. De få studier som gjorts med decaBDE visar att exponering under fostertiden kan påverka spontanbeteendet i vuxen ålder.

Befolkningsstudier har påvisat samband mellan PBDE-exponering och påverkan på sköldkörtelhormoner hos såväl yrkesexponerade som allmänbefolkning.

Bedömning av hälsoeffekter

Europeiska livsmedelsmyndigheten (EFSA) bedömde år 2011 att det finns en potentiell risk för hälsoeffekter kopplade till normalbefolkningens exponering för pentaBDE (BDE-99) via europeiska livsmedel. Detta gäller framförallt för barn i åldern 1-3 år. För övriga analyserade PBDE, dvs BDE-47, BDE-153 och dekaBDE (BDE-209), bedömde EFSA att det inte finns någon nämnvärd hälsorisk vad gäller exponering via europiska livsmedel.

EFSA betonade i sin bedömning från 2011 att kunskapen om hälsoeffekter av dekaBDE är otillräcklig och lyfte fram att ämnets svårnedbrytbarhet, bioackumulation och toxicitetsprofil indikerar att det vid fortsatt exponering kan uppstå allvarliga hälso- och miljöproblem på längre sikt.

Hälsobaserade riktvärden

Det saknas hälsobaserade riktvärden för samtliga PBDE. Brister i dataunderlaget är en viktig orsak till detta.

Reglering

Användningen av pentaBDE och oktaBDE förbjöds inom EU år 2004 med motivering att minska riskerna för miljön och för barn som exponeras via bröstmjölk. År 2006 förbjöds dekaBDE i elektronik och sedan 2008 är de tre kommersiella PBDE-blandningarna, penta-, okta- och dekaBDE förbjudna i elektriska och elektroniska produkter inom EU.

Mer information

ECB (2001) Pentabromodiphenyl ether: European Union Risk Assessment Report (CAS no. 32534-81-9 ). Från European Chemicals Bureau (ECB).

ECB (2003) ECB (2003) Diphenyl ether, Octabromo derivate: European Union Risk Assessment Report (CAS no. 32536-52-0). Från European Chemicals Bureau (ECB).

ECB (2003) ECB (2003) Decabromodiphenyl ether: European Union Risk Assessment Report (CAS no. 1163-19-5). Från European Chemicals Bureau (ECB).

EFSA (2011). Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in Food. EFSA Journal. 9(5):2156.

Frederiksen M, Vorkamp K, Thomsen M, Knudsen L (2009). Human internal and external exposure to PBDEs – A review of levels and sources. Int J Hyg Envrion Health. 212:109-34.

Fängström B, Athanassiadis I, Odsjö T, Norén K, Bergman Å (2008). Temporal trends of polybrominated diphenyl ethers and hexabromocyclododecane in milk from Stockholm mothers, 19802004. Mol. Nutr. Food Res; 52, 187 193.

Jones-Otazo HA, Clarke JP, Diamond ML, Archbold JA, Ferguson G, Harner T, et al (2005). Is house dust the missing exposure pathway for PBDEs? An analysis of the urban fate and human exposure to PBDEs. Environ Sci Technol. 39:5121-30.

Lorber M. Exposure to Americans to polybro-minated diphenyl ethers (2008). J Exp Sci Environ Epidemiol. 18:2-19.

KEMI, Rapport 4/03. Bromerade flamskyddsmedel Förutsättningar för ett nationellt förbud. Rapport från ett regeringsuppdrag.

KEMI, Rapport 5/04. Dekabromodifenyleter- underlag till ett nationellt förbud.

KEMI, Rapport 1/09. DekaBDE rapport från ett regeringsuppdrag.

Miljöhälsorapport 2017

Rapport 9- 2007 (SLV). Emma Ankarberg, Marie Aune, Gabriella Concha, Per Ola Darnerud, Anders Glynn, Sanna Lignell och Anna Törnkvist. Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar I livsmedel.

Sixty-fourth report of the Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives. Evaluation of certain food contaminants Geneva 2006.

Törnkvist A, Glynn A, Aune M, Darnerud PO, Halldin Ankarberg E. 2011. PCDD/F, PBDE, HBCD and chlorinated pesticedes in a Swedish market basket from 2005 Levels and dietary intake estimations.

U.S. EPA (Environmental Protection Agency). (2010). An exposure assessment of polybrominated diphenyl ethers. Online at http://www.epa.gov....[accessed 1 September 2010]