Polyklorerade bifenyler (PCB), icke dioxinlika

Bakgrund

Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp om 209 ämnen med samma kemiska grundstruktur och med ett varierande antal kloratomer samt placering av dessa. PCB har sedan 1930-talet använts i stora mängder i industriella sammanhang bland annat som kondensator- och transformatoroljor. Uppskattningsvis har 1,5 miljoner ton PCB använts globalt (Fiedler et al 2001, WHO 2003). Under åren 1956 till 1972 användes stora mängder PCB i fogmassor och andra byggnadsmaterial. Kommersiella PCB-blandningar, som Aroclor, Clophen, och Kanechlor, består av upp till 130 olika varianter (så kallade kongener) av PCB. Kongen-sammansättningen i kommersiella produkter skiljer sig märkbart från den sammansättning som återfinns i levande organismer och i föda. Denna skillnad beror på att de mest stabila PCB-kongenerna i högre grad anrikas i näringskedjorna, medan de mindre stabila PCB-kongenerna lättare kan brytas ned och utsöndras med en lägre anrikningsgrad som följd.

Av de 209 kemiskt möjliga PCB molekylerna klassas 12 som dioxinlika, baserat på deras kemiska och toxikologiska egenskaper. De kan ge samma typ av toxiska effekter som dioxiner och de riskbedöms därmed tillsammans med dessa (se Dioxiner och dioxinlika ämnen). De övriga 197 kemiskt möjliga PCB kongenerna kallas icke dioxinlika PCB och utgör merparten av de kommersiella PCB-blandningarna och även av PCB i miljön. I motsats till dioxinlika PCB saknas en toxikologisk referenssubstans för icke dioxinlika PCB.

För att bedöma PCB-exponering från olika källor för hela gruppen av PCB finns en metodik där man anger den totala PCB-koncentrationen, som summan av de 6 vanligt förekommande kongenerna PCB 28, PCB 52, PCB 101, PCB 138, PCB 153 och PCB 180. Dessa PCB kongener kallas ibland indikator-PCB. De representerar cirka 50% av den totala mängden icke dioxinlika PCB i livsmedel.

Förekomst och exponering

Stora delar av den PCB som någonsin använts fortsätter att cirkulerar i biosfären och uppskattningsvis är det bara ungefär 20% av all använd PCB som hittills eliminerats. Deponerad PCB läcker ut från avfallshanterings- och förbränningsprocesser och PCB i fogmassor läcker ut från byggnader till omgivande mark, luft, och vattendrag. I miljön ansamlas icke dioxinlika PCB på samma sätt som de dioxinlika i fettrika vävnader hos levande organismer; de anrikas i näringskedjor och högst halter återfinns hos rovdjur som lax, örn och säl.

Feta animaliska livsmedel som fisk, kött, mjölk, samt modersmjölk utgör den huvudsakliga källan för människors PCB-exponering. Beräkningar baserade på svenska haltdata i livsmedel visar ett genomsnittligt dagligt intag av icke dioxinlika PCB på cirka 10 ng/kg kroppsvikt hos barn och cirka 6 ng/kg kroppsvikt hos ungdomar och vuxna. Hos vuxna står fisk för hälften av det genomsnittliga intaget av icke dioxinlika PCB via livsmedel. Halterna av icke dioxinlika PCB i livsmedel har minskat parallellt med minskningen av dioxinlika ämnen, men inte lika mycket. Även i svensk modersmjölk minskar halterna av icke dioxinlika PCB.

Hälsoeffekter

Alltfler studier med försöksdjur visar att icke dioxinlika PCB-kongener påverkar lever, hormonsystem och immunsystem hos vuxna försöksdjur. Även nervsystemets utveckling och funktion påverkas när exponering sker under fosterstadiet. Utöver bindning till och aktivering av receptorer, som CAR, PXR och AhR, med relaterad påverkan på metabolism och gen expressions-kaskader, så är verkningsmekanismerna för icke dioxinlika PCB till stora delar okända.

Bedömning av hälsoeffekter

En nordisk expertgrupp bedömde redan 1992 att miljömässig PCB-exponeringen låg på en sådan nivå att man kan förvänta att det föreligger en subtil hälsopåverkan hos barn.

År 2005 drog EFSA slutsatsen att allmänbefolkningens exponering för icke dioxinlika PCB ligger på en sådan nivå att man kan förvänta att det finns en subtil hälsopåverkan hos barn, särskilt vad gäller effekter på nervsystemets utveckling. Det fåtal studier som hade gjorts med icke dioxinlika PCB pekade på att exponeringsnivåerna hos människor är cirka tio gånger lägre än de nivåer där effekter börjar synas i djurförsök, vilket bedöms vara en liten säkerhetsmarginal. EFSA konstaterade att kunskapsunderlaget var otillräckligt för att med säkerhet kunna bedöma eventuella hälsorisker med miljömässig exponering för icke dioxinlika PCB.

JECFA/WHO bedömde år 2015 att exponering för de 6 vanligast förekommande icke dioxinlika PCB kongenerna (indikator-PCB) och PCB 128, som vuxna och barn exponeras för via maten, sannolikt inte orsakar hälsoeffekter var för sig. Kunskapsunderlaget bedömdes fortfarande som bristfälligt och otillräckligt som bas för att fastställa hälsobaserade riktvärden för enskilda kongener eller blandningar av dessa.

Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) bedömde år 2015 att PCB är cancerframkallande på människa (klass 1) och ökar risken för flera olika tumörsjukdomar. Bidraget till den cancerframkallande potentialen domineras av dioxinlika PCB.

Hälsoriskbedömningen av icke dioxinlika PCB kompliceras av att de biologiska effekterna av de olika kongener skiljer sig åt såväl med avseende på styrka som på kvalitet. Vissa kongener verkar via snarlika mekanismer som dioxiner och dioxin-lika PCB, medan andra kongener saknar sådana likheter. Kunskaper om möjliga samverkanseffekter mellan PCB-kongener av olika typ är mycket begränsad. Även möjligheterna att genomföra konklusiva populationsstudier med fokus på bakgrundsexponering för icke dioxinlika PCB är starkt begränsade då samexponering med dioxiner och dioxinlika PCB alltid föreligger.

Hälsobaserade riktvärden

Det saknas hälsobaserade riktvärden för icke dioxinlika PCB. Brister i dataunderlaget är en viktig orsak till detta.

För att begränsa människors exponering har EU fastlagt gränsvärden för icke dioxinlika PCB i livsmedel som kött, fisk, fett och oljor, ägg, och mat till spädbarn.

Reglering

Nyanvändning av PCB förbjöds i Sverige 1978 och sedan 1995 får inga PCB-innehållande produkter användas. PCB är inkluderad i Stockholmskonventionen (SCP, 2001) och i LRTAP-konventionen (CLRTAP, 1998) med siktet inställt på utfasning samt eliminering för att minimera effekter av PCB på miljö och människa.

Mer information

EFSA (2005). Opinion of the CONTAM panel related to the presence of non dioxin-like polychlorinated biphenyls (PCB) in feed and food. Tillgänglig via EFSAs hemsida, www.efsa.europa.eu

EFSA (2012). Update of the monitoring of levels of dioxins and PCBs in food and feed. EFSA Journal. 10(7):2832.

Elabbas LE, Westerholm E, Roos R, Halldin K, Korkalainen M, Viluksela M, and Håkansson H. (2013). Non Dioxin-Like Polychlorinated Biphenyls in foods: exposure and health hazards in Persistent organic pollutants and toxic metals in foods. Woodhead publishing Ltd, Cambridge, UK.

EU (2001) Opinion of the SCF on the risk assessment of dioxins and dioxin-like PCBs in food. Update based on new scientific information available since the adoption of the SCF opinion of 22nd November 2000. Tillgänglig via EUs hemsida, www.europa.eu

EU (2001) Community strategy for dioxins, furans and polychlorinated biphenyls. Tillgänglig via EUs hemsida, www.europa.eu

EU (2005) European Food Safety Authority (EFSA). Opinion of the CONTAM panel related to the presence of non dioxin-like polychlorinated biphenyls (PCB) in feed and food. Tillgänglig via EFSAs hemsida, www.efsa.europa.eu

EU (2011). Kommissionens förordning (EU) nr 1259/2011 av den 2 december 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för dioxiner, dioxinlika PCB och icke dioxinlika PCB i livsmedel.

IARC (2016). Polychlorinated biphenyls and polybrominated biphenyls. IARC monographs on the evaluation of carcinogenic risks to humans. Volume 107. International Agency for Research on Cancer.

JECFA/WHO (2015) Non-dioxin-like polychlorinated biphenyls, in WHO food additives series; 71-S1, prepared by the eightieth meeting of the Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA) Safety evaluation of certain food additives and contaminants Supplement 1. ISBN 978 92 4 166171 3 (NLM classification: WA 712), ISSN 0300-0923. https://extranet.who.int/iris/restricted/bitstream/10665/246225/1/97892…

Johansson, N och Hanberg, A. Rapport Formas Det sunda huset II Bidrar PCB i fogmassor till förhöjda PCB-halter hos de boende?

Lignell S, Aune M, Glynn A, Cantillana T, Fridén U (2015). Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2014 and temporal trends for the time period 1996-2014. Sakrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning.

Lind Y., Darnerud PO., Becker W. och Aune M (2002). Miljögifter i maten minskar, men fet fisk är fortfarande ett problem. Vår Föda 4/2002. Tillgänglig via Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se

Miljöhälsorapport 2017

Nordiska Ministerrådet (1992) Nordic risk assessment of PCBs. Nord 1992:26, ISBN: 92-9120-075-1.

Stockholmskonventionen (POPs)

United Nations Environment Programme (UNEP; 2016). Consolidated assessment of efforts made toward the elimination of polychlorinated biphenyls. UNEP/DTIE Chemicals and waste branch.