Kvicksilver

Kontaktperson vid IMM: Docent Marika Berglund

Förekomst

Kvicksilver räknas till de särskilt farliga ämnen som ska fasas ut inom ramen för miljömålsarbetet och miljömålet Giftfri miljö. Målet är att kvicksilver senast år 2015 inte längre ska läcka ut till miljön. Åtgärder för att minska användningen av kvicksilver har kraftigt minskat utsläppen till miljön. Från och med 2009 gäller också ett generellt förbud mot användning av kvicksilver, med undantag för vissa produkter, t ex ljuskällor. Det kvicksilver som spridits i miljön finns dock kvar under mycket lång tid. Metalliskt kvicksilver ingår i tandamalgam. Redan 1995 togs beslut om att sluta använda kvicksilveramalgam inom barn- och ungdomstandvården. Hantering av amalgam och därmed spridning av kvicksilver till miljön via avfall från tandläkarmottagningar kommer på sikt att upphöra. Likaså kommer utsläpp via krematorier att upphöra.

I mark, vatten och sediment omvandlas oorganiskt kvicksilver till metylkvicksilver som ansamlas i fisk, fr a i rovfiskar såsom gädda, gös, abborre, lake och ål i insjöar och kustnära vatten. Även större havslevande rovfiskar som tonfisk, svärdfisk och hälleflundra kan innehålla höga halter metylkvicksilver. Etylkvicksilver, en annan organisk kvicksilverförening, används som konserveringsmedel i vissa vacciner, men inte i sådana som ges till barn.

Exponering

Vi får i oss metylkvicksilver genom att äta fisk. Livsmedelsverket har utarbetat kostråd som i korthet innebär att gravida och ammande kvinnor bör äta olika sorters fisk 2-3 gånger per vecka. Men de bör högst 2-3 gånger per år äta abborre, gädda, gös, lake, stor hälleflundra, svärdfisk, haj, rocka och tonfisk (gäller inte konserverad tonfisk), som kan innehålla förhöjda halter av metylkvicksilver eftersom foster är speciellt känsliga.

Tandamalgam avger kvicksilverånga vilken tas upp i blodet och snabbt oxideras till tvåvärt oorganiskt kvicksilver. Trots den snabba omvandlingen kan en viss mängd löst kvicksilverånga hinna passera den så kallade blod-hjärnbarriären och tas upp i hjärnan. Studier har också visat att kvicksilverånga kan passera moderkakan och tas upp av fostret.

Yrkesmässig exponering för kvicksilver sker i vissa industrimiljöer, t ex i klor-alkaliindustrin (om kvicksilverelektroder används) och vid tillverkning av lysrör och batterier, men även inom tandvården.

Bedömning av hälsoeffekter

Metylkvicksilver kan skada det centrala nervsystemet. När nervsystemet utvecklas är det som mest känsligt. Därför bör särskilt foster och små barn skyddas. Metylkvicksilver passerar över moderkakan till fostret, och kan påverka fostrets utveckling. Epidemiologiska studier har visat att kvinnor som exponerades för stora mängder metylkvicksilver födde barn med grava hjärnskador utan att själva uppvisa några symtom på förgiftning. Vid lägre exponering uppvisar barn symtom som inlärningssvårigheter och försämrad intellektuell kapacitet. Men fisk innehåller också viktiga fettsyror som stimulerar fosterutvecklingen och som eventuellt kan motverka metylkvicksilvrets negativa effekter.

Resultat från epidemiologiska studier tyder på ett samband mellan hög exponering för metylkvicksilver hos vuxna och hjärtkärlsjukdomar. Sådana effekter ses däremot inte vid låg exponering. Samtidigt har man sett att fisk, och framför allt fiskfettsyror, kan motverka hjärt- kärlsjukdomar.

Riskerna för fosterpåverkan av oorganiskt kvicksilver är än så länge bristfälligt studerade. Fostrets exponering är jämförbar med den gravida kvinnans. Experimentella studier tyder på att oorganiskt kvicksilver ger upphov till likartade skador på det centrala nervsystemet som metylkvicksilver. Risken för hälsoeffekter till följd av exponering för kvicksilverånga från tandamalgam har utvärderats flera gånger under senare år. I den senaste medicinska bedömningen konstaterades att effekter av oorganiskt kvicksilver kunnat visas vid lägre nivåer än tidigare och att den säkerhetsmarginal som man tidigare trott sig ha vid kvicksilverexponering från amalgam suddats ut. Utredningen kom till slutsatsen att tandvården bör sluta att använda amalgam. I och med miljömålsarbetet ska amalgam som dentalmaterial helt försvinna inom en överskådlig framtid.

Riktvärden

Det generella gränsvärdet för kvicksilver i fisk är 0,5 mg/kg men för ett antal namngivna fiskarter, bl a gädda, abborre, hälleflundra, marulk och tonfisk är det 1 mg/kg.

Riskbedömningen av metylkvicksilver har nyligen uppdaterats på grundval av senare års epidemiologiska studier av effekter hos barn som exponerats under fosterstadiet. National Research Council (NRC) i USA kom fram till ett högsta tolerabla intag på 0,1 μg/kg kroppsvikt och dag för att skydda foster. Världshälsoorganisationens (WHO) expertorgan JECFA gjorde en något annorlunda bedömning av samma data och kom fram till ett provisoriskt tolerabelt dagligt intag på 0,2 μg/kg kroppsvikt.

Mer information

Miljöhälsorapport 2009 

Miljöhälsorapport 2013

Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Statens livsmedelsverk (SLV) 2008. Nya kostråd för gravida och ammande. Tillgängliga här

EFSA 2012: Scientific Opinion on the risk for public health related to the presence of mercury and methylmercury in food. EFSA Journal 2012;10(12):2985. EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM). European Food Safety Authority (EFSA), Parma, Italy

NRC 2000. National Research Council. Toxicological Effects of Methylmercury. National Academy Press, Washington.

WHO 2004. Methylmercury. Sixty-first meeting of Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives and Contaminants. Safety evaluation of certain Food Additives and Contaminants. Food AdditivesSeries, 52. World Health Organization, Geneva. 2004.