Nyhetsbrev Omtanke2020
Välkommen till det tredje kvartalsvisa nyhetsbrevet för 2023! I detta nyhetsbrev kommer vi att beskriva våra nära samarbeten med covid-19-forskare över hela norra Europa och presentera dig för samordnaren för samarbetet (COVIDMENT), professor Unnur Anna Valdimarsdóttir. Dessutom kommer vi att berätta om en pågående Omtanke2020-forskningsstudie som utforskar förhållandet mellan sociala relationer och psykisk hälsa under covid-19-pandemin.
Forskningsmöte om covid-19
I juni i år hade forskarna från Omtanke2020-teamet förmånen att delta i en årlig sammankomst med samarbetet COVIDMENT, som ägde rum i den vackra staden Tallinn i Estland. Evenemanget samlade samarbetspartners från de nordiska länderna samt Estland och Skottland, vilket gav oss möjlighet att dela med oss av resultaten från våra enskilda och gemensamma forskningsprojekt. Utöver att uppdatera varandra om projektets resultat och fortskridande, hade vi meningsfulla diskussioner om de framsteg vi har gjort inom vår forskningssamverkan och utarbetade planer för framtiden. Det var trevligt att äntligen få träffa dessa briljanta forskare som har bidragit till samarbetet inom COVIDMENT, efter år av samarbete på distans.
Mini-intervju
Vi fortsätter vår serie med mini-intervjuer och den här gången kan du läsa om COVIDMENT:s samordnare, professor Unnur Anna Valdimarsdóttir.
Vad är din roll i COVIDMENT-teamet?
Jag är huvudansvarig för NordForsk-medel som finansierar samarbetet inom COVIDMENT. Min roll är att koordinera det samarbete som pågår mellan de institutioner och kohorter som utgör COVIDMENT-konsortiet. Tillsammans med COVIDMENT-projektledarna (Ingibjörg Magnúsdóttir och Anna Bára Unnarsdóttir) organiserar vi månatliga digitala projektmöten där vi planerar och går igenom framstegen i vårt gemensamma forskningsprogram om kort- och långsiktiga konsekvenser av covid-19.
Vad tycker du gör COVIDMENT unikt?
Det som gör COVIDMENT speciellt är skapandet av konsortiet på ett organiskt sätt. Många av oss samarbetade redan när pandemin började, och när vi alla satt vid våra köksbord via Zoom i mars 2020 och överväldigades av samhällets oro som orsakades av detta nya fenomen, kände vi att vi behövde bidra till kunskapsbasen om de psykiska hälsoeffekterna av covid-19. Sedan dess har några andra grupper anslutit sig till vårt projekt. Kanske är det tack vare detta som kamratskapen eller den samarbetsvänliga atmosfären inom gruppen uppstår - vi vill uppriktigt hjälpa varandra att göra bra vetenskap som kommer att gynna både patienter och samhället i stort. Det är något speciellt. Och även att projektet för samman otroligt intelligenta och vänliga människor.
Vad har varit den största utmaningen du har stött på när du har arbetat som en del av COVIDMENT?
Att arbeta med COVIDMENT har överlag varit en extremt givande upplevelse, både när det gäller interaktionen med andra forskare och även när det gäller framgången vi har haft med att ta fram ny kunskap. Kanske är den största utmaningen nu relaterad till korttidsminnet - majoriteten av samhället (det vill säga de som inte direkt påverkats av långtidscovid) har glömt bort covid, eller åtminstone vill glömma det! Vi behöver ständigt påminna människor om relevansen av våra projekt, att det fortfarande finns många som lider på grund av sin sjukdom (långtidscovid), samt individer som förlorat sina nära och kära till covid. Även politiker, finansieringsorgan, redaktörer och andra forskare behöver påminnas om den otroligt stora påverkan som covid har haft globalt.
Hur ser du på framtiden för COVIDMENT?
Under de kommande åren kommer COVIDMENT-konsortiet att ägna sig åt att öka vår förståelse för långtidscovid, liksom annan samhällelig påverkan på psykisk hälsa som pandemin har medfört. Fenomenet långtidscovid har stärkt uppfattningen om att svåra virala infektioner kan ha långsiktiga konsekvenser och öka risken för andra kroniska tillstånd. Så med tiden kommer vi förmodligen att bredda vår inriktning och undersöka långsiktiga psykiska och fysiska konsekvenser av ett flertal infektionssjukdomar.
Projekt om sociala nätverk och psykisk hälsa
Covid-19-pandemin förändrade drastiskt sättet vi interagerar med människor i sociala sammanhang. Länder som införde strikta sociala distanseringsåtgärder innan vacciner blev allmänt tillgängliga såg en kraftig ökning av förekomsten av psykiska problem i befolkningen. Sveriges tillvägagångssätt för att mildra spridningen av covid-19 innefattade färre inskränkningar. Det är dock oklart om den svenska befolkningen klarat sig bättre psykologiskt, även om det aldrig fanns någon form av lockdown-policy. Genom att använda en typ av analys som kallas strukturanalysmodellering, syftar denna studie till att undersöka olika aspekter av individers sociala nätverk och hur dessa olika sociala variabler påverkade depressiva och ångestsymptom under en tolvmånadersperiod av covid-19-pandemin.
Preliminära resultat tyder på att de faktorer som hade den starkaste kopplingen till psykisk hälsa var relaterade till upplevt stöd från familj och känslor av samhörighet med det omgivande samhället. Detta stödjer tidigare studier som visar att socialt stöd är viktigare än frekvensen av social kontakt.
Nästa nyhetsbrev och årlig uppföljningsenkät
I nästa nyhetsbrev kommer vi att fortsätta med mini-intervjuerna och diskutera andra pågående projekt. Vi kommer även återkomma om nästa årliga uppföljningsenkät vid slutet av året. Vi ses i december! Tills dess hittar du nyheter på webbplatsen (https://ki.se/meb/omtanke2020-studie-om-psykisk-halsa-under-covid-19-pandemin) och Twitter (@omtanke2020).