Nyhetsbrev Omtanke2020

Vad är din roll i Omtanke2020-teamet?

Jag har arbetat som postdoktoral forskare i Omtanke-teamet sedan februari 2024. Min forskning bedrivs inom COVIDMENT-konsortiet, vilket ger en fantastisk möjlighet till multinationellt samarbete mellan Sverige, Norge, Island och andra nordeuropeiska länder. För närvarande är mina studier främst baserade på data från Omtanke2020-kohorten och svenska register. Ett projekt jag för närvarande arbetar med syftar till att undersöka sambandet mellan covid-19-infektion och risken för kardiometabol sjuklighet.

Vad tycker du gör Omtanke2020 unikt?

Även om covid-19-pandemin officiellt har förklarats över, fortsätter nya mutationer av viruset att uppstå sporadiskt, och dess effekter på folkhälsan kan kvarstå under lång tid. Nu är det dags att reflektera, granska pandemins utveckling och omvärdera de långsiktiga effekterna av covid-19 på hälsan. Omtanke2020-kohorten, tillsammans med COVIDMENT-konsortiet, ger en rik mängd data från flera länder, vilket möjliggör för forskare att grundligt undersöka viktiga frågor från pandemins tidiga skeden till dess pågående komplikationer.

Dessutom säkerställer de regelbundna projektuppdateringsmötena, i kombination med den samarbetsinriktade och sammanhållna miljön samt den rättvisa och respektfulla atmosfären inom både Omtanke2020-studien och COVIDMENT-konsortiet, ett livligt och produktivt forskningsteam. Detta främjar kreativitet och framsteg i dessa viktiga studier.

Vad har varit den största utmaningen du har stött på medan du arbetat som en del av Omtanke2020?

Vi förstår att många människor upplever "covid-trötthet," en känsla av att vilja gå vidare från pandemin och fokusera på andra saker. Detta är naturligt, särskilt nu när livet känns mer som vanligt igen. Men även om pandemins akuta skede ligger bakom oss, är vårt arbete fortfarande avgörande.

Den största utmaningen vi har stött på har varit att hjälpa människor förstå vikten av att fortsätta covid-19-forskningen, även när den akuta folkhälsokrisen hör till det förflutna. Om vi ser på tidigare och nuvarande utbrott, såsom svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) 2003, fågelinfluensa A (H5N1) 2004, Ebola 2014 och det nuvarande mpox-utbrottet, kan vi se att nya infektionssjukdomar uppstår allt oftare, vilket innebär att förberedelser inför framtida hälsokriser är avgörande. Vår forskning kommer att hjälpa till att säkerställa att världen är bättre rustad för att hantera oväntade utbrott i framtiden, genom att informera både allmänheten och beslutsfattare som formar hälsopolitiken om vår viktiga forskning.

Vad tror du är framtiden för Omtanke2020?

När vi går vidare från pandemin är det viktigt att fortsätta undersöka hur covid-19 påverkar den långsiktiga hälsan, särskilt för dem som drabbades hårt. Ett annat område vi aktivt utforskar är hur covid-19 påverkar den psykiska hälsan hos barn och tonåringar.

 Vår studie, som undersöker sambandet mellan psykisk hälsa och covid-19-vaccination, kommer snart att publiceras! Vi kan nu dela nyckelfynden från projektet med er!

Personer med psykisk ohälsa har en högre risk att drabbas allvarligt av covid-19, vilket gör vaccination särskilt viktig för dem. Tidigare forskning har dock visat blandade resultat kring om dessa individer är mindre benägna att vaccinera sig än andra. Vi använde data från sju kohortstudier (inklusive Omtanke2020) från Sverige, Island, Norge, Skottland och Estland, samt svenska nationella registerdata, för att undersöka covid-19-vaccination bland över 8 miljoner individer med och utan psykisk ohälsa.

Sammantaget visade studien att de flesta personer, med eller utan psykisk ohälsa, fick covid-19-vaccinet. Däremot var vaccinationsgraden lägre bland personer med psykisk ohälsa som inte tar psykiatriska läkemedel. Dessa resultat tyder på att även om vaccinationsgraden generellt sett är hög, behövs ett ökat fokus på dem med obehandlad psykisk ohälsa för att säkerställa att de är skyddade.