Publikationer Omtanke2020
Här kan ni ta del av de forskningsresultat för Omtanke2020 som publiceras i vetenskapliga tidskrifter.
2023
Lancet Regional Health - Europe
Ångest och depression ökar när familjemedlem insjuknar i covid-19
Den 5 maj 2023 deklarerade FN att covidpandemin var över – men pandemins effekter på folkhälsan kommer att fortsätta, konstaterar Anikó Lovik, postdoktor vid institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet och en av studiens förstaförfattare. Hon och hennes forskarkollegor har undersökt hur pandemin påverkade den psykiska hälsan hos personer som stod nära dem som blev covidsjuka. Data samlades in från mer än 160 000 frivilliga vuxna som under 22 månader av pandemin hade svarat på online-undersökningar. Deltagarna kom från fyra länder – Sverige, Island, Norge och Storbritannien.
Studien visar att de som hade en familjemedlem eller nära vän med diagnosen covid-19 var mer benägna att rapportera symtom på depression och ångest, än de som inte hade en nära anhörig som var sjuk i covid, säger Anikó Lovik. Mellan 7 och 8 procent fler av dem som hade en covidpatient bland sina nära och kära rapporterade ångest- och depressionssymtom, jämfört med dem som inte hade det, enligt studien. Men om den sjuka familjemedlemmen behövde läggas in på sjukhus upplevde studiens deltagare oftare symtom på depression och ångest. Till exempel rapporterade de med en närstående som blev inlagd på intensivvårdsavdelning 45 procent oftare ångestsymtom, säger Anikó Lovik.
Mellan svenska deltagarna i Omtanke 2020-studien undersökte forskarna även på hur deras psykiska hälsa förändrades efter att deras nära person hade fått sin covid-diagnos. Om familjemedlemmen eller den nära vännen hade en allvarlig covid-infektion, det vill säga blivit inlagd på sjukhus, inlagd på intensivvårdsavdelning eller gått bort, förblev andelen personer med tydliga symtom högre under hela det år deltagarna följdes upp. Med tanke på hur många som varit sjuka i covid-19 sedan pandemins start indikerar studiens resultat att det kan finns ett ouppfyllt folkhälsobehov, menar AnikóLovik.
Covidpatienters familjemedlemmar och nära vänner får inte tillräckligt mycket erkännande, och de får inte den hjälp de behöver. Enligt en holländsk studie är den psykiska påfrestningen av att förlora en familjemedlem eller mycket nära vän i covid-19 jämförbar med att förlora någon i en onaturlig död, berättar Anikó Lovik och fortsätter: Vi vill att denna fråga uppmärksammas. Att övervaka, och om det behövs, hänvisa covidpatienters familjemedlemmar och nära vänner till lämplig vård för psykisk ohälsa kan göra stor skillnad.
Forskarna vid Karolinska institutet har samarbetat med Islands universitet, Universitetet i Oslo, Folkehelseinstituttet i Norge och Edinburghs universitet. Studien har finansierats av NordForsk, FORTE and Horizon 2020.
Lancet Regional Health - Europe
De svårast sjuka drabbades värst av långtidscovid
I den aktuella studien har forskare undersökt förekomsten av långtidsbesvär hos personer med olika svårighetsgrad av covid-19 jämfört med personer utan bekräftad covid-19. Studien omfattade 64 880 vuxna deltagare från Sverige, Danmark, Norge och Island och bygger på självrapporterade fysiska symtom mellan april 2020 och augusti 2022. Drygt 22 000 av studiedeltagarna fick en covid-19-diagnos under perioden och knappt en tiondel av dessa blev sängliggande i minst sju dagar. Förekomsten av långvariga symtom som andfåddhet, bröstsmärta, yrsel, huvudvärk och låg energi/trötthet var 37 procent högre hos de som fått en covid-19-diagnos jämfört med de som inte fått det. De som varit sängliggande i minst sju dagar under sin sars-cov-2-infektion hade högst förekomst av långtidsbesvär, mer än dubbelt så hög jämfört med personer som inte diagnostiserats med covid-19. De hade också de mest ihållande symtomen upp till två år efter sin diagnos.
Långtidscovid har blivit ett stort folkhälsoproblem eftersom stora delar av världens befolkning har blivit infekterad. Våra resultat visar de långsiktiga hälsokonsekvenserna av pandemin och belyser vikten av att övervaka fysiska symtom upp till två år efter diagnosen, särskilt hos personer som upplevde svår covid-19, säger Emily Joyce, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och en av studiens förstaförfattare.
Majoriteten av studiedeltagarna var helt eller delvis vaccinerade, och resultaten blev i stort sett liknande i analyser som omfattade enbart vaccinerade individer. Personer som inte varit sängliggande alls under sin infektion uppvisade ingen skillnad i långvariga fysiska symtom jämfört med personer som inte diagnostiserats med covid-19. I studien har forskarna slagit ihop fyra kohorter från COVIDMENT, ett storskaligt samarbetsprojekt mellan Sverige, Danmark, Norge, Island, Estland och Skottland.
Inom det här projektet kommer vi fortsätta att bedöma de långsiktiga hälsoeffekterna av covid-19-pandemin. Flera projekt pågår, bland annat studier om hur covid-19 påverkat kognitiva funktioner och psykisk hälsa samt hur social isolering drabbat de äldre, säger Qing Shen, anknuten forskare vid Institutet för miljömedicin och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet som är studiens korresponderande författare.
Studien genomfördes i nära samarbete med universiteten i Oslo (Norge), Tartu (Estland) och Edinburgh (Skottland), Islands universitet och Köpenhamns universitetssjukhus, Rigshospitalet i Danmark. Forskningen finansierades huvudsakligen av NordForsk och EU-bidrag (Horisont 2020). Den svenska delen av projektet fick bidrag av Forte. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Stress and Health
Unravelling the link between sleep and mental health during the COVID-19 pandemic
I detta projekt syftade vi att utreda kopplingen mellan sömn och psykisk ohälsa under covid-19-pandemin i Sverige mellan juni 2020 och september 2021. Av alla Omtanke2020 deltagare undersökte vi 9035 personer: de som kompletterade den första undersökningen och varje av de första åtta månatliga uppföljningsenkäterna. Vi använde kartor över Sverige för att kartlägga de regionala skillnader som våra deltagare rapporterade om sömn, psykisk ohälsa (depression, ångest och covid-19-relaterad oro) och covid-19 i de olika regionerna. Vi såg en nord-sydlig tendens, vilket innebär att de norra länen rapporterade i genomsnitt sämre sömn och psykiskt hälsotillstånd än de södra länen. Skillnaderna mellan regionerna minskade över tid. Genom en graf över variabler såg vi också att det fanns säsongsskillnader i sömntendenser, psykiskt hälsotillstånd och förekomsten av covid-19. Sömn och psykisk ohälsa var kopplad till ökning i nya covidfall vilket varierade mellan årstiderna. De här effekterna utredde vi genom nätverksanalyser. Sist men inte minst modellerade vi också hur psykisk ohälsa påverkade sömn över tid och vice versa - efter att vi hade beräknat inflytandet av olika sociodemografiska egenskaper.
Genom projektet kan vi dra slutsatsen att det fanns en dubbelriktad koppling mellan sömnkvalitet och sömnmängd, såväl som psykisk ohälsa bland våra deltagare. Detta betyder att dålig sömnkvalitet och för lite sömn vid början av studien var förknippad med sämre psykiskt hälsotillstånd över tid samt att psykisk ohälsa vid början av studien var kopplad till sämre och mindre sömn senare. Dessutom såg vi också att det tidsmässiga mönstret var knuten till pandemin, det vill säga, till förekomsten av nya covidfall.
PLOS One
Short-term improvement of mental health after a COVID-19 vaccination
Vaccination mot COVID-19 kan förbättra psykisk hälsa på kort sikt. Det visade vår studie som genomfördes mellan januari 2021 och oktober 2022. Drygt 7900 personer från Omtanke2020 studien deltog i det här projektet – av vilka 5074 fick två vaccin doser, 1977 fick en dos och 869 deltagarna var antingen ovaccinerade tills oktober 2022 eller medgav inte sina vaccinationsstatus. Deltagarna svarade frågor kring sina psykiska hälsotillstånd mellan december 2020 och oktober 2021, samt vaccinationsstatus mellan juli 2021 och oktober 2021. Deltagare i denna studie klassificerades i tre grupper:1) de som fick två doser av vaccin, 2) de som fick en dos, och 3) Ovaccinerade.
För att bedöma psykiskt hälsotillstånd använde vi mätningsinstrument så som Patient Health Questionnaire (PHQ-9) och Generalized Anxiety Disorder 7-item scale (GAD-7) enkäterna vilka hjälpte oss utreda symtom på depression och ångest. Bland vaccinerade deltagare utvärderades psykisk hälsa vid tre tillfällen: en månad innan den första vaccindosen, en månad efter första vaccindosen och en månad efter andra vaccindosen (gäller bara grupp 1). Dessutom valde vi slumpmässigt tre tidpunkter (2 månader mellan varje mätning) för att mäta symtom på depression samt ångest bland ovaccinerade deltagare. Jämfört med ovaccinerade individer, symtom på depression och ångest minskade bland vaccinerade deltagare både efter första och andra vaccindosen. Bland ovaccinerade deltagare såg vi olika tendenser: förekomsten av depression och ångest var likadana vid alla tre tillfälle, med undantag för symtomen på depression mellan första och tredje tidpunkt. Ett annat intressant resultat från vår studie var att vaccinerade individer rapporterade i genomsnitt lägre PHQ-9 och GAD-7 score oavsett vilken månad de svarade enkäterna. Det vill säga att årstid spelar ingen roll i hur vaccination mot COVID-19 påverkar psykisk hälsa. Nästa steg i det här projektet kommer vara att koppla vår databas till registerdata och utreda våra resultat samt andra hypotes (effekten av COVID-19 infektion, långsiktig förbättring av psykisk hälsa, osv) i hela befolkningen av Sverige.
2022
Bakgrund: Den pågående covid-19-pandemin har haft en stor inflytande på människors liv globalt och förväntas ha starka effekter på mångas välbefinnande. Stora onlineundersökningar om psykisk ohälsa i samband med covid-19 är dock fortfarande relativt ovanliga. Här kartlägger vi de psykiska konsekvenserna av pandemin i Sverige med hjälp av data från början av Omtanke2020-studien.
Metoder: Självrapporterade data samlades in under en 12-månadersperiod (9 juni 2020-8 juni 2021) från den longitudinella onlineundersökningen ”Omtanke2020”. Studien omfattade 27,950 frivilliga deltagare som rekryterades via etablerade studiekohorter och sociala medier. De personer som deltog i studien svarade på frågor angående sociodemografi, psykisk och fysisk hälsa, COVID-19-infektion och dess påverkan. Vi utförde statistiska analyser för att undersöka bland annat depression, ångest och PTSD kopplat till COVID-19 bland deltagarna.
Resultat: Vi identifierade att 15,6 % av deltagarna visade symptom av depression, medan 9,5 % hade ångest och 24,5 % av dem upplevde PTSD kopplat till covid-19. Totalt hade 43,4 % av deltagarna signifikanta, kliniskt relevanta symtom för minst en psykisk sjukdom och 7,3 % hade signifikanta symtom för samsjuklighet i form av depression, ångest och covid-19-specifik PTSD, vilket betyder att de upplevde dem samtidigt. Vi märkte också att symptomen på psykisk ohälsa skiljer sig åt beroende på kön, ålder, rekryteringstyp, covid-19-status, region och årstid. På bilden kan du se hur vanligt olika former av psykisk ohälsa var under forskningsperioden.
Slutsats: Vi såg att andelen personer i Sverige som upplever symptom på psykisk ohälsa var högre under pandemin än före pandemin. Men våra resultat visar lägre nivåer av depression, ångest och PTSD jämfört med andra undersökningar som utfördes under pandemin.
The Lancet Public Health
Svår covid-19 kopplat till ökad risk för långvarig ångest och depression
Personer som blev sängliggande med covid-19 i minst en vecka hade i högre utsträckning problem med ångest och depression i upp till 16 månader efter infektionen, jämfört med dem som fick lindrigare symtom eller var friska. Det visar en stor internationell studie med deltagare från Omtanke2020 och från fem andra länder, som publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.
På Karolinska Institutets nyhetssida finns ett nyhetsinlägg med mer information om studiens resultat.
2021
International Journal of Epidemiology
Cohort Profile: COVIDMENT: COVID-19 cohorts on mental health across six nations
Den här forskningsrapporten presenterar COVIDMENT-nätverket, ett initiativ koordinerat av Unnur Valdimarsdóttir, professor vid Islands universitet och gästprofessor vid Karolinska Institutet. Nätverkets huvudmål är att utöka den nuvarande kunskapen om psykiska symtom i samband med COVID-19-pandemin bland hela befolkningen och specifika riskgrupper. COVIDMENT-nätverket finansieras av organisationen NordForsk. Omtanke2020-studien är en del av detta nätverk och för närvarande representeras Sverige exklusivt av Omtanke2020-deltagarna.
COVIDMENT-nätverket omfattar sex länder (Danmark, Estland, Island, Norge, Skottland och Sverige) och från mars 2020 till augusti 2021 har 392 817 personer rekryterats till de åtta COVIDMENT-kohorterna: Den danska blodgivarstudien (N=71 562), den estniska biobankens datainsamlingar om COVID-19 och psykisk ohälsa (N=13 329 respektive N=86 116), den isländska COVID-19 National Resilience Cohort (N=22 849), den norska BRY.DEG2020 (N= 19 343), den norska kohortstudien för föräldrar och barn (MoBa, N=132 486), den skotska Generation Scotland/CovidLife (N=18 518) och svenska Omtanke2020 (N=28 614). Du kan läsa mer om COVIDMENT-nätverket på webbplatsen (på engelska): covidment.is. Studien har även ett Twitter-konto: https://twitter.com/COVIDMENT.
Alla kohorter samlar in data från webbenkäter med liknande frågor vilket möjliggör jämförelser mellan länder. I den här artikeln jämförde vi till exempel andelen personer med tydliga depressiva symptom och fann att olika länder hade mycket olika andel personer med dessa symptom från så låga nivåer som 4 % (Norge, MoBa-kohort) till 21 % (Skottland). Svenska deltagare hamnade i mitten med 17 %.
Figuren beskriver de dagliga fallen av covid-19 per 100 000 personer, förändringar i reglerna för social sammankomst (grönt betyder lösare restriktioner och rött betyder striktare enligt Oxford COVID-19 Government Response Tracker och vid toppen av varje grön och röd vertikal linje kan du se det maximala deltagarantalet för allmänna och privata sammankomster), och tidslinjen för datainsamlingar i varje kohort. Längst ner ser du Sverige och att Omtanke2020 har samlat in data kontinueligt från juni 2020 (rapporten skickades in i september och det är då tidslinjen stannar).
