CoNFIND kognition och fatigue – Marika Möllers forskargrupp

Inom gruppen CoNFIND (Cognition, Neuropsychology, and Fatigue in Post-Infectious and Neurological Disorders) forskar vi om kognition, neuropsykologi och fatigue vid neurologiska sjukdomar och postinfektiösa tillstånd. Genom att studera hur hjärnans funktioner förändras vid sjukdom vill vi bidra till ökad kunskap om symtom, sjukdomsförlopp och möjligheter till bättre behandling och rehabilitering.

En del av:
Ett pussel av en hjärna med grönska som bakgrund, en pusselbit saknas i mitten och dolen lyser igenom hålet

Vår forskning innefattar både utredning och rehabilitering av medicinska och neurologiska tillstånd. Det gemensamma spåret är att forskningen innefattar olika aspekter på kognition såsom kognitiv fatigue, språk, tidshantering, kommunikation samt prediktion av långtidsutfall efter förvärvad hjärnskada.

Forskningsprojekt

Postinfektiösa tillstånd och andra medicinska tillstånd 

Undersöker kognitiva funktioner och fatigue hos patienter med resttillstånd efter covid-19 infektion. I studien inkluderas även funktionell MRI, blodbiomarkörer, synundersökningar och ögonbottenröntgen.

eRehabCog 

Studien undersöker feasability och effekt en digital psykoedukativ rehabiliteringsinsatser för patienter med kognitiva svårigheter pga. neurologiska tillstånd och post-covid.

Kognition och fatigue vid långvarig smärta

Studien är ett multicenterprojekt med Umeå Universitet där patienter med kronisk smärta genomgår neuropsykologisk utredning, funktionell magnetkameraundersökning och utredning av blodbiomarkörer.

Träning av exekutiva funktioner med Goal Management Training (GMT)

Studien är ett multicenterprojekt där effekt och användarvänlighet av metoden GMT vid rehabilitering av exekutiva dysfunktioner undersöks utifrån intensitetsgrad, diagnos (hjärnskada, smärta), och administreringsform (grupp, individuellt, digitaliserad). Projektet omfattar även utvärdering av implementeringsprocessen vid komplexa kognitiva interventioner såsom GMT.

  • PI: Gabriela Markovic
  • Doktorand: Sofia Ryytty Stålnacke (Luleå Tekniska Universitet)

Tidshantering vid demens/förvärvad hjärnskada 

Studier ingår ett internationellt projekt mellan Sverige, Japan och Indien, med fokus på bedömning av tidshantering och tidsuppfattning samt utvärdering av tidshjälpmedel för personer med demenssjukdom. Nationellt kommer studien i nästa steg att riktas mot personer med förvärvade hjärnskador i form av utveckling och validering av bedömningsinstrument som rör tidsuppfattning och tidshantering i vardagen, samt utveckling och utvärdering av tidsrelaterade interventioner.

Betydelse av Kognitiv reserv för långtidsutfall efter hjärnskada

Doktorandprojektet syftar till att undersöka hur den kognitiva reserven påverkar utgången efter förvärvade hjärnskada i förhållande till symptom, välmående, delaktighet i samhället och sjukskrivningar.

ReverseStroke 

Ett större projekt med europeiskt samarbete där en medicinteknisk digital lösning implementeras för att få tillbaka rörlighet i arm och hand efter subkortikal stroke. Projektet på vår klinik sker i samarbete med COMPARES (PI Susanne Palmcrantz) och syftar till att identifiera motoriska, sensoriska, kognitiva och psykologiska variabler prognostiska för motorisk återhämtning av arm och hand efter stroke.

Synfunktionspåverkan vid hjärnskada, post-infektion och andra tillstånd med direkt eller indirekt påverkan på hjärnan

Undersöker funktioner och behandlingsmöjligheter vid ögonmotoriska och synperceptuella problem.

Hjärnavbildning

I flera av de projekt som involverar kognition och inte minst fatigue och dess koppling till neuronala korrelat sker detta i tätt samarbete med Love Engström Nordin, doktorand anknuten till Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och verksam sjukhusfysiker på Karolinska sjukhuset.

Publikationer

Alla gruppmedlemmars publikationer

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Media

Podcast

Förmågan att planera sin tid kan vara sämre hos personer med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning men även hos personer med demenssjukdom eller hjärnskador.

Arbetsterapeuten och forskaren Ann-Christine Persson har intresserat sig för tidshantering och tidsuppfattning samt utvärdering av tidshjälpmedel. Avsnittet publicerades 29 juli 2026.

Hur uppfattar vi tid? Medicinvetarna #204

UR Play

Efter att ha tagit emot 800 patienter på sin postcovidmottagning de senaste åren, har forskare vid KI lärt sig mer om postcovid och hur de kan hjälpa dem som drabbas. Det handlar ofta om personer som lider av ”brain fog”, alltså hjärntrötthet, minnesproblem och svårigheter att bearbeta information.

Patienterna som kommer till mottagning har oftast varit missförstådda på andra berättar Kristian Borg, professor i rehabiliteringsmedicin på institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Tillsammans med Marika Möller, docent i klinisk neurovetenskap vid samma institution, har de undersökt vad som kännetecknar patienterna och hur man bäst hjälper dem.

Går det att bli botad från postcovid?