Logopedkliniken vid är landets största och är en del av forsknignsområdet Neurologi vid Danderyds sjukhus. Vår forskning bedrivs inom projekt, ofta i samarbete med externa parter vid andra lärosäten och institutioner. Projekten rör olika områden inom Logopedklinikens verksamhet, såsom tal- och språkstörning, röststörning och ät- och sväljsvårigheter.
Logopedklinikens forskning rör olika logopediska områden, såsom tal- och språkstörning, röststörning och ät- och sväljsvårigheter. Forskningen bedrivs inom ramen för projekt, ofta i samarbete med externa parter vid andra lärosäten och institutioner. Flera forskare på Logopedkliniken är affilierade till KI-DS, medan andra är affilierade till andra institutioner och/eller lärosäten
Forskningen inom Logopedkliniken bedrivs inom ramen för projekt, ofta i samarbete med externa parter vid andra lärosäten och institutioner.
Hur ser den logopediska vården för barn med talstörning/SSD ut i Sverige idag? Projektet kartlägger erfarenheter från barn, vårdnadshavare och logopeder för att förbättra framtida riktlinjer.
Läs mer om projektet Logopedisk vård av barn med talstörning ur olika perspektiv - SSD i praktiken
Röstproblem är vanliga, särskilt bland kvinnor och personer i röstintensiva yrken som lärare och callcenterarbetare. Dessa problem leder till långvarig sjukfrånvaro, vilket påverkar privatekonomi, psykosocialt välbefinnande och produktivitet.
Läs mer om projektet Samklang: Vägar mot hållbar röst i arbetslivet
Utvecklingsrelaterad språkstörning (Developmental Language Disorder, DLD) är en av de vanligaste utvecklingsavvikelserna hos barn i förskoleåldern. Det förekommer hos 7–8 procent av alla barn.
Grav språkstörning/DLD förekommer hos ca 2–3 procent, och för dessa barn kan svårigheterna innebära stora begränsningar i vardagen, till exempel med konsekvenser för inlärning och för sociala relationer.
Barn med DLD går ofta i behandling hos logoped, men för barn med grav DLD är sedvanlig behandling på logopedmottagning ibland otillräcklig. Då kan det ibland bli aktuellt att gå på språkförskola, där de kan få mer intensiv behandling, men även tillgång till en förskolemiljö som är anpassad efter deras behov.
Tillgången till språkförskola är dock väldigt begränsad, och det är oklart vad som avgör vilka barn som antas till språkförskola. Och även om det är rimligt att anta att språkförskola är gynnsamt är det fortfarande inte ordentligt kartlagt.
Mer om SPETS
Doktorand i logopedi med forskningsfokus på rösthälsa och hållbar röstanvändning i arbetslivet.
Forskar och undervisar om tal- och språkstörning hos barn. Programdirektor för logopedprogrammet.
