Infektionssjukdomar vid KI DS – Johan Ursings forskargrupp

Vi bedriver klinisk och translationell forskning om svåra luftvägsinfektioner, protesinfektioner, malaria, hepatit och antimikrobiell resistens. Verksamheten är förlagd till Infektionskliniken vid Danderyds sjukhus och kombinerar kliniska prövningar, observationella kohortstudier och molekylär epidemiologi. Målet är att förbättra diagnostik, behandling och handläggning av vanliga och svårbehandlade infektioner.

Gruppen bedriver klinisk och translationell forskning om infektionssjukdomar med tonvikt på svåra luftvägsinfektioner, Clostridioides difficile-infektion, Staphylococcus aureus-bakteriemi, protesinfektioner, antimikrobiell läkemedelssäkerhet och malaria.

Arbetet utgår från Infektionskliniken vid Danderyds sjukhus och bygger på kliniska prövningar, retrospektiva och prospektiva kohortstudier samt molekylära metoder. Resultaten publiceras återkommande i ledande internationella tidskrifter inom klinisk infektionsmedicin, mikrobiologi och antimikrobiell terapi.

Vår forskning

Svåra luftvägsinfektioner

Mycoplasma pneumoniae

Gruppen studerar svår M. pneumoniae-pneumoni hos vuxna.

Efter retrospektiva studier av Stockholmsfall och kortikosteroidbehandling, genomfördes en öppen multicenter-RCT av adjuvant betametason vid svår M. pneumoniae-pneumoni.

Resultaten, publicerade i Lancet Regional Health – Europe, visade att lågdos kortison påskyndade klinisk stabilisering och förkortade vårdtiden vid syrgaskrävande infektion, vilket ger ett viktigt vetenskapligt underlag för framtida internationella behandlingsriktlinjer.

Slemhinneimmunitet och vaccination

Ulrika Marking bedriver en parallell forskningslinje som fokuserar på immunsvar i luftvägarnas slemhinnor mot SARS-CoV-2.

Genom studier i The Lancet Infectious Diseases och EBioMedicine har gruppen visat hur systemisk vaccination och efterföljande genombrottsinfektioner påverkar det lokala slemhinne-IgA-svaret över tid.

Denna forskning är central för utvecklingen av framtida vacciner som kan stoppa smittspridning effektivare direkt i luftvägarna.

Sepsis och virusdynamik

Under covid-19-pandemin kartlade gruppen sambandet mellan SARS-CoV-2-viremi, sjukdomsförlopp och mortalitet hos sjukhusvårdade patienter.

Studier i bland annat Clinical Infectious Diseases visar att detekterbar viremi ökar risken för svår sjukdom, samt hur remdesivir påverkar virusdynamiken. En systematisk översikt i Lancet Microbe sammanfattar viremins kliniska betydelse vid respiratoriska virusinfektioner.

Etiologi och optimerad diagnostik vid lunginflammation

I sin forskning fokuserar Niclas Johansson på att kartlägga mikrobiologiska agens vid samhällsförvärvad lunginflammation (CAP) hos vuxna med hjälp av högkänslig PCR-teknik.

Arbeten publicerade i bland annat The Lancet Infectious Diseases och Clinical Infectious Diseases har påvisat en bärande förekomst av blandinfektioner samt belyst den dolda sjukdomsbördan av icke-bakteriemisk pneumokockpneumoni.

Gruppen har även kartlagt bakteriella sekundärinfektioner under pandemin och visat att dessa är betydligt mindre vanliga vid covid-19 jämfört med vid influensa och RSV.

Evidensbaserade riktlinjer och prehospital styrning

Carl Spindlers forskning är inriktad på klinisk handläggning, riskstratifiering och kvalitetsförbättring vid nedre luftvägsinfektioner.

Genom omfattande kliniska kohortstudier publicerade i Infectious Diseases har forskningen utgjort ryggraden i Svenska infektionsläkarföreningens nationella, evidensbaserade riktlinjer för vård av samhällsförvärvad pneumoni.

Ett annat centralt projekt omfattar utveckling och implementering av prehospitala beslutsstöd (DSS) för ambulanssjukvården, vilket möjliggör tidig identifiering av patienter med kritiska infektiösa tillstånd, inklusive svår pneumoni och sepsis, för direktstyrning till optimal vårdnivå.

Clostridioides difficile och fekal mikrobiota-transplantation

Gruppen undersöker epidemiologi, riskfaktorer och behandling vid recidiverande Clostridioides difficile-infektion.

En randomiserad dubbelblind fas I-studie av fryst, kapslad autolog fekal mikrobiota-transplantation (FMT) har publicerats i PLOS ONE (2023) och visade acceptabel säkerhet och tolerabilitet, ett steg mot enklare och mer tillgänglig FMT-behandling.

En retrospektiv kohortstudie i BMC Infectious Diseases (2025) identifierade kliniska prediktorer för ytterligare recidiv efter första och andra återfall. Gruppen bygger en biobank av donerad mikrobiota vid Danderyds sjukhus för framtida kliniska studier av dosering och behandlingseffekt.

Staphylococcus aureus-bakteriemi

Gruppen studerar kliniska och mikrobiologiska riskmarkörer vid Staphylococcus aureus-bakteriemi.

I en retrospektiv kohortstudie publicerad i Clinical Infectious Diseases (2025) identifierades kort tid till positiv blododling som en oberoende riskmarkör för infektiös endokardit, med potentiell tillämpning som tidigt beslutsstöd för vidare utredning och kortare tid till rätt behandling.

Protesinfektioner

Gruppen bedriver forskning om antibiotikabehandling och diagnostik vid protesinfektioner. Arbetet utgår från en stor kohort med över 600 infektionsepisoder vid Danderyds sjukhus sedan 2011.

Pågående studier utvärderar riskfaktorer för behandlingssvikt vid DAIR-kirurgi, biverkningar av långvarig antibiotikabehandling samt utvärderar effekten av lågdos klindamycin och normal dos amoxicillin vid behandling av protesinfektioner.

En parallell linje undersöker det långverkande preparatet dalbavancin samt dess farmakokinetik med och utan rifampicin. 

Gruppen undersöker även diagnostiska metoder vid protesinfektioner. En retrospektiv kohortstudie av mikrobiologiska fynd och diagnostiskt utfall under perioden 2010–2022 kompletteras av en prospektiv studie av 200 patienter som utvärderar sensitivitet och specificitet för histopatologi och synovialvätskeleukocyter jämfört med konventionell odling, metoder som rekommenderas internationellt men inte rutinmässigt används i Sverige.

Resultaten förväntas bidra till evidensbaserade diagnostiska riktlinjer och säkrare empirisk antibiotikabehandling vid protesinfektioner.

Malaria och läkemedelsresistent malaria

Gruppen bedriver sedan lång tid forskning om behandling av Plasmodium falciparum-malaria och molekylär epidemiologi av antimalariaresistens, med huvuddelen av fältarbetet förlagt till Guinea-Bissau.

Studierna har karakteriserat effekt, säkerhet och farmakokinetik för högdos klorokin hos barn samt beskrivit en dvalliknande överlevnadsmekanism hos klorokinexponerade parasiter (Journal of Antimicrobial Chemotherapy, 2022).

Gruppen medverkar i WorldWide Antimalarial Resistance Network (WWARN) och bidrar till individpatientdata-metaanalyser av antimalariabehandling, med direkt betydelse för behandling och övervakning av läkemedelsresistens i låginkomstländer där sjukdomsbördan är som störst.

Publikationer

Alla gruppmedlemmars publikationer

Samarbeten

Vid Infektionskliniken bedrivs även forskning om multiresistenta gramnegativa bakterier och fagterapi (Malin Vading) samt kronisk hepatit C och dess långtidseffekter (Magnus Hedenstierna, Charlotta Millbourn).

Gruppen samarbetar med flera nationella universitetssjukhus och internationellt med bland andra Bandim Health Project i Guinea-Bissau, Syddansk universitet, Helsingfors universitet samt WWARN.