Anestesiologi och intensivvård

Anestesiologi och intensivvård är vetenskapen bakom narkos, bedövning samt vården av patienter med kritisk sjukdom. Anestesiologi är en egen specialitet som i Sverige omfattar både anestesi och intensivvård.

Inom institutionen för fysiologi och farmakologi bedriver ett flertal forskargrupper experimentell, klinisk samt outcome forskning inom anestesiologi och intensivvård.

Forskningsprojekten bearbetar translationella frågeställningar inom fysiologi, farmakologi, inflammation, neurovetenskap samt vårdvetenskap.

Forskargrupperna inom anestesiologi och intensivvård ingår i den kliniska verksamheten vid Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård vid Karolinska Universitetssjukhuset samt Funktionsområde Perioperativ Medicin och Intensivvård vid Tema Barn, Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningen sker med stöd av en bred forskningsplattform bestående av den experimentella forskningsenheten vid FyFa och kliniska forsknings- och outcomeenheten (KFE Solna) vid Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. I dessa translationella forskningsmiljöer verkar tvärprofessionella forskningskluster inom anestesiologi, intensivvård och smärtbehandling.

Utbildning

Vid sektionen för anestesiologi och intensivvård bedrivs undervisning på bred front inom grund-, avancerad samt forskarutbildningsnivåer.

Vi driver dessutom ett stort antal kurser på postgraduate-nivå riktade mot specialister inom anestesiologi och intensivvård både nationellt och internationellt.

Parallellt med dessa kurser pågår intensivt pedagogiskt utvecklingsarbete samt kursverksamhet inom Faculty Development.

Undervisningen präglas av en kombination av basvetenskap och klinisk tillämpning inom framförallt högspecialiserad perioperativ vård, intensivvård och smärta.

Vi erbjuder en av Nordens största utbildningsplattformar inom anestesiologi och intensivvård med ett brett utbud av kurser riktade mot sjuksköterskor och läkare inom anestesiologi, operationssjukvård, postoperativ vård, intensivvård samt smärta.

Läs mer om utbildning inom anestesi och intensivvård

Kliniska forskningsenheten

Den kliniska forskningsenheten (KFE Solna) är en integrerad del av FoU-verksamheten vid Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård vid Karolinska Universitetssjukhuset. Motsvarande enhet finns i Huddinge (KFE Huddinge).

Den kliniska forskningsenheten har som huvuduppdrag att skapa en bas för klinisk forskningsmiljö samt vara en central resurs för initiering, uppstart och genomförande av singelcenter som större multicenter studier inom anestesiologi, intensivvård samt smärta. Vid enheten finns fem forskningssjuksköterskor med hög kompetens och erfarenhet inom patient-nära klinisk forskning, studiemonitorering samt komplex datainsamling och biobanking.

Enheten har ett välstrukturerat system för studieövervakning och uppföljning. Den kliniska forskningsenheten är nära kopplad till enheten för experimentell anestesiologi och intensivvård.

Enheten för experimentell anestesiologi och intensivvård

Vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Sektionen för Anestesiologi och Intensivvård finns enheten för experimentell anestesiologi och intensivvård med laboratorielokaler allokerade till Biomedicum. Enheten består av en bred, teknisk plattform av cell- och djurmodeller kopplade till avancerade analyser av molekylära samt cellulära fysiologiska samt farmakologiska mekanismer av relevans för anestesiologi och intensivvård.

Enheten förfogar över molekylärbiologisk analytisk samt genomik och proteomik kompetens och samarbetar nära i bearbetningen av vävnadsprover och annat biomaterial från kliniska studier inom ramen för anestesi- och intensivvårdsverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Laboratoriet för experimentell anestesiologi och intensivvård är en integrerad del i den translationella forskningen vi bedriver på institutionen för fysiologi och farmakologi.

Experimentell resurs

Den här sidan beskriver de experimentella resurser som finns att tillgå hos sektionen för anestesiologi och intensivvård på institutionen för fysiologi och farmakologi.

Med moderna cell-molekylärbiologiska tekniker arbetar vi med tillämpad fysiologi och farmakologi i nära samarbete med andra ledande forskargrupper vid institutionen och vid övriga institutioner på Karolinska Institutet.

Här finns forskargrupper med inriktning mot NO-inflammationsforskning, central och perifer andningsreglering, kognitiv funktion, sepsis samt trauma.

I laboratoriet finns även arbetsplatser för doktorander samt seminarierum.

Flertalet av de projekt som bedrivs har en stark anknytning till patientnära forskning och laboratoriet utgör därför en mycket viktig del i den kliniska forskningen inom anestesiologi och intensivvård vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Metoder:

  • Immunohistokemi
  • Westernblot
  • PCR
  • Realtime PCR
  • Masspektrometri IRMS
  • Organbad för isolerad muskel, kärl, tarm
  • Organbad för isolerad carotiskropp
  • Gaskromatografi

Tillgång till:

  • Cellodlingslabb
  • Konfokalmikroskop
  • Fluorescence mikroskop
  • Voltage clamp

Section for anesthesiology and intensive care medicine

Postadress:

Function Perioperative Medicine and Intensive Care

Norrbacka S2:05
Karolinska University Hospital Solna
SE-171 76 Stockholm
Sweden

eller

Department of Physiology and Pharmacology

Karolinska Institutet
SE-171 77 Stockholm 
Sweden

Besöksadress:

Department of Physiology and Pharmacology
Karolinska Institutet
Biomedicum
Solnavägen 9, Solna

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Grupp Malin Jonsson Fagerlund

Oxygenation, early resuscitation in trauma and drug treatment in cardiac arrest

Malin Jonsson Fagerlunds research group study oxygenation, early resuscitation in trauma and drug treatment in cardiac arrest. We do translational research and clinical trials based on clinical problems and with the aim to improve patient care.

Oxygenation

Yearly, 10% of the population (almost 1 million Swedes) go through surgery. Hypoxia remains the main ultimate cause of anesthesia-related death and morbidity and most of these events occurs during induction of anesthesia or due to residual effects of anesthetics in high-risk patients.

In this project we generate and implement novel approaches for the prevention of acute hypoxia in the perioperative period that occur as a result of anesthesia. Novel technology for pre-oxygenation and oxygenation will be evaluated in clinical trials, state-of-the-art patient-centred physiological monitoring and experimental studies. This project will bring novel innovative technology to patient care and will ultimately have the potential to reduce perioperative respiratory complications and to increase patient safety. 

We have recently published promising results within the field of both pre-oxygenation and apneic oxygenation, and are currently conducting several studies in this area. The results from our studies are starting to become a game changer in the field of anesthesia and will serve as a basis for a safer perioperative patient management, an improved quality of care and a reduction of the costs, when the use of high-flow nasal oxygen is implemented within the coming years.

Trauma

This project evaluate pathophysiology, biomarker patterns and novel treatments in the early resuscitation phase of patients with severe bleeding and hemorrhagic shock following trauma. This research project will address factors important for survival and will bring potential new treatment strategies into the clinic and could ultimately improve outcomes for a patient group with low survival.

Cardiac arrest

This project investigate the potential of levosimendan as a therapeutic intervention for cardiac arrest with STEMI, with a focus on understanding its underlying mechanisms. We have demonstrated that levosimendan improve survival and improves cardiac performance in an experimental model. Introduction of levosimendan as a potential pharmacological intervention to patients with cardiac arrest has the potential to dramatically change the care and outcome for these patients.

Other projects that the research group is involved in included perioperative care of patients with obstructive sleep apnea, control of ventilation, COVID-19 and emergency laparotomy project.

Group members

Malin Jonsson Fagerlund MD, Research Group Leader

Magnus Hedberg MD, Senior Consultant

Post-Docs

Ida-Maria Forsberg, Consultant ( ida-maria.forsberg@regionstockholm.se)

Erik von Oelreich, Consultant (erik.von.oelreich@regionstockholm.se)

Susanne Rysz, Senior Consultant (Susanne.rysz@regionstockholm.se)

PhD-students

Albin Sjöblom, Resident

Benjamin Flam, Consultant

Daniel Ohlén, Consultant

Atosa Nejatian, Consultant

Frida Hoffman, Consultant

Tommy Batz, Anesthesia nurse

Bjarni Arnason, Consultant

In collaboration with Therese Djärv, Jessica Kåhlin, Emma Larsson, Johan Lundberg

Funding

Swedish Research Council

ALF, Region Stockholm

Laerdal Fundation

Grupp Lars I Eriksson

Hjärnan efter kirurg och trauma - neuroinflammation, kognitiv svikt och demens

Vår forskargrupp, som leds av Lars I Eriksson, kartlägger effekterna av kirurgiskt trauma på hjärnans immunsystem samt kognitiva processer. Vi beskriver hur denna effekt uppstår och hur den kan förebyggas med nya farmakologiska priniciper.

Läs mer om vår forskning på den engelska sidan The human brain after anaesthesia and surgery.

En vanlig komplikation i efterförloppet till kirurgi är långvarig nedsättning av högre hjärnfunktioner som drabbar minne, inlärning samt koncentrationsförmåga och som i enstaka fall kan leda till demens.

Kirurgi utlöser en lokal inflammatorisk reaktion som är nödvändig för vävnadsåterhämtning och läkning. Denna reaktion sprids snabbt av immunceller och signalämnen till andra delar av kroppen, inklusive hjärnan och orsakar där förändringar i hjärnans immunsystem med åtföljande kognitiv svikt och risk för demens.

Med avancerade cell- samt molekylärbiologiska modeller samt fysiologiska mätningar på kirurgiska patienter kartlägger vi effekterna av kirurgiskt trauma på hjärnans immunsystem samt kognitiva processer. Vi beskriver i detalj hur denna effekt uppstår och hur den kan förebyggas med nya farmakologiska principer. Parallellt överförs kunskapen till kirurgiska patienter med stöd av avancerad bildbehandling (PET-teknik) i kombination med tester av immunsystemets funktion i liqour och blod samt kognitiv förmåga för att kartlägga immunsystemet och hur olika aktiveringsmönster relaterar till minne- och inlärningspåverkan hos patienter efter kirurgi.

Ny kunskap inom folkhälsa fås genom att med hjälp av stora nationella hälso- och sjukvårds-register identifiera utsatta riskgrupper. På så vis skapas nya och breda behandlingsprogram för bättre och säkrare vård samband med kirurgi.

Gruppmedlemmar

Lars I Eriksson

Anette Ebberyd

Garikoitz Azkona

Marta Gómez Galán

Malin Hildenborg

Jessica Kåhlin

Souren Mkrtchian

Andreas Wiklund

Funding

  • VR Medicine
  • The Brain Foundation
  • The Alzheimer Foundation
  • Region Stockholm ALF project grant
  • European Society for Anesthesiology
  • Swedish Medical Society
  • Swedish Society for Anesthesia and Intensive Care

Grupp Johan Mårtensson

Profilporträtt Johan Mårtensson
Johan Mårtensson.

Mot personlig fysiologi inom intensivvården

Med hjälp av en kombination av högupplösta intensivvårdsenheter (ICU) data och hälsoregisterdata studerar vi effekten av kronisk sjukdom, akuta fysiologiska och biokemiska mönster och intensivvårdsterapier på kort- och långtidsutfall efter kritisk sjukdom.

I Sverige läggs cirka 50 000 patienter in på intensivvårdsavdelningen varje år. ICU-patienter övervakas noga med avseende på fysiologiska och biokemiska förändringar i syfte att diagnostisera och behandla livshotande komplikationer i tid samt att utvärdera svaret på terapeutiska ingrepp. Trots dessa ansträngningar utvecklar en betydande andel av intensivvårdspatienterna progressiv organdysfunktion som kräver farmakologiskt och mekaniskt organstöd. Dessutom är den långsiktiga bördan av sjuklighet (d.v.s. en fortsatt minskning av organfunktionsstatus) och dödlighet efter kritisk sjukdom fortfarande hög.

Vi fokuserar på hur interaktionen mellan pre-ICU morbiditet, intensivvårdsfysiologi och vårdprocess relaterar till patientresultat. Det övergripande målet är att identifiera modifierbara mål för att förbättra patientvård och resultat.

Medlemmar

Johan Mårtensson – Docent, seniorkonsult, forskargruppsledare

Anca Balintescu – Doktorand

Niklas Jonsson – Postdoc

Axel Martling – Forskare

Jacob Sejersen – Forskare

Ola Friman – Forskningssköterska, forskare

Indir Becic – Business Intelligence Architect

Samarbete

Rinaldo Bellomo, professor, Austin Health, Melbourne

Anders Larsson, professor, Uppsala universitet

Marcus Lind, professor, Göteborgs universitet

Ragnar Thobaben, docent, Kungliga Tekniska Högskolan

Per Venge, professor, Uppsala universitet

Finansiering

Region Stockholm (ALF project)

Region Stockholm (clinical research appointment)

Karolinska Institutet

The Australian and New Zealand Intensive Care Foundation

Grupp Per-Arne Lönnqvist

Barnanestesi Stockholm

Forskningsgruppen ”Barnanestesi-Stockholm” forskar inom följande olika områden anknutna till anestesi eller intensivvård av barn i olika åldrar: regional anestesi och postoperativ smärtlindring, farmakologi framförallt riktat mot användning av alpha-2 agonister, övervakning av ventilation och cirkulation med inriktning på kapnodynamik, spädbarnsanestesi samt preoperativ information och premedicinering inför anestesi.

Pediatric anesthesiology Stockholm

The research group “Stockholm-Pediatric Anesthesia” is performing research with regards to the following areas related to pediatric anesthesia and intensive care: regional anesthesia and postoperative pain relief, pharmacology with a focus on the various uses of alpha-2 agonists, monitoring of respiration and circulation by use of capnodynamics, neonatal anesthesia and preoperative information and premedication in association with pediatric anesthesia.

Research focus

We perform research with regards to the following areas related to pediatric anesthesia and intensive care:

  • regional anesthesia and postoperative pain relief
  • pharmacology with a focus on the various uses of alpha-2 agonists
  • monitoring of respiration and circulation by use of capnodynamics
  • neonatal anesthesia and preoperative information
  • premedication in association with pediatric anesthesia

Group members

Per-Arne Lönnqvist – Professor, research group leader

Jacob Karlsson – MD, PhD (2019)

Märit Lundblad – MD, PhD (2016)

Gunilla Lööf – CRNA, PhD (2019)

Paul Castillo – MD, PhD Fellow

Anders Svedmyr – MD, PhD Fellow

Profile image

Per-Arne Lönnqvist

Professor/Överläkare

Grupp Max Bell

Forskningen handlar om: Långsiktiga resultat efter perioperativ och intensivvård

Vår forskning fokuserar på dödlighet och sjuklighet efter större kirurgiska ingrepp och kritisk sjukdom.

Cirka 50 000 patienter vårdas på intensivvårdsavdelningar och över 800 000 patienter opereras och narkos i Sverige varje år. När perioperativ och intensivvård ges till en äldre och sjukare befolkning ökar risken för komplikationer, vilket bidrar till förhöjd långtidsdödlighet. Perioperativa komplikationer femdubblar risken för dödsfall. Perioperativ dödlighet inom 30 dagar efter operation har rapporterats som den tredje vanligaste dödsorsaken, endast överträffad av hjärtsjukdomar och cancer.

Vår grupp har flera pågående projekt som undersöker långsiktiga risker för död och sjuklighet efter perioperativ vård, med fokus på hjärtskada och infarkt, akut njurskada, samt kognitiv dysfunktion och stroke. Vi undersöker intraoperativa blodtrycksfall och andra modifierbara faktorer. För att göra framtida interventionsstudier effektiva är det viktigt att identifiera högriskpatienter, de med störst risk för komplikationer; kan vi karakterisera denna population? Vilka är de perioperativa riskerna för stroke, lunginflammation och akut njurskada? Vi utforskar också de potentiella fördelarna med trådlös övervakning av vitala parametrar för postoperativa och post-intensivvårdspatienter.

När det gäller kritisk sjukdom och multiorgansvikt studerar vi akut njurskada (AKI) och hur njurskada och funktionsmarkörer kan förutsäga långsiktiga utfall. Kan vi upptäcka patienter med risk för framtida nedsatt njurfunktion, och kan interventionsprogram minska den risken?

Medlemmar: 

Forskningsstöd- Max Bell-gruppen

Öppna konfigurationsalternativ för Research-support

Organisationer som bidrar med forskningsstöd:

Innovationsfonden, SLL
Stockholms läns landsting
Hjärt-Lung-fonden
Baxter Medical

Profile image

Max Bell

Lektor/Överläkare
Institutionen för fysiologi och farmakologi

Projekt

Detta epidemiologiska projekt syftar till att ge en grundläggande kartläggning av skillnader mellan män och kvinnor vid kritisk sjukdom och i den perioperativa processen.

Betydelsen av kön och genus för sjuklighet och efterföljande behandling har blivit allt mer uppmärksammad. Det finns ingen uppenbar anledning till varför det skulle finnas skillnader mellan män och kvinnor inom intensivvård. Trots detta är kvinnor i minoritet bland patienter på intensivvårdsavdelningar (IVA). Studier har också indikerat att kvinnor i mindre utsträckning än män läggs in på IVA, och väl där får mindre avancerad intensivvårdsbehandling. Dessa skillnader kan vara adekvata, men kunskapsläget är otillfredsställande för att kunna dra några slutsatser därom.

Detta epidemiologiska projekt syftar till att ge en grundläggande kartläggning av skillnader mellan män och kvinnor vid kritisk sjukdom och i den perioperativa processen. Flera aspekter av den kritiskt sjuke patientens vårdförlopp inkluderas; tröskeln till IVA-inläggning, omhändertagande före och under intensivvården samt uppföljning efter intensivvård.

I den perioperativa processen studerar vi om män och kvinnor får samma omhändertagande i samband med stor kirurgi Sammanfattningsvis genererar projektet kunskap om skillnader i omhändertagande av kritiskt sjuka patienter samt om attityder hos vårdgivare och kan ge underlag för ökad medvetenhet kring en mer jämställd vård.

Gruppmedlemmar

Anslagsgivare

  • Stockholm County Council (ALF)
  • The Swedish Society of Medicine
  • Karolinska Institutet

Nyheter från gruppen

Grupp Eddie Weitzberg

Nitrate-nitrite-NO pathway in health and disease

Our research group studies the biological chemistry, physiological and therapeutic roles of nitric oxide (NO) and chemically related compounds.

We focus on exploring the role of the nitrate-nitrite-NO pathway for the generation of nitric oxide (NO) and other reactive nitrogen intermediates in mammals.

The inorganic anions nitrate (NO³¯) and nitrite (NO²¯) can recycle in vivo to form NO and other bioactive nitrogen oxides. This represents an important alternative source of NO, especially during hypoxia/ischemia when the classical L-arginine/NO synthase pathway may be dysfunctional. A picture is now emerging suggesting important biological functions of the nitrate-nitrite-NO pathway with provocative implications in relation to the diet and cardiovascular homeostasis. In addition, an expanding number of studies suggest a therapeutic potential for nitrate and nitrite in cardiovascular and metabolic diseases.

In a translational approach our research spans from experimental in vitro studies to human clinical trials.

Group members

AMP-activated protein kinase activation and NADPH oxidase inhibition by inorganic nitrate and nitrite prevent liver steatosis.
Cordero-Herrera I, Kozyra M, Zhuge Z, McCann Haworth S, Moretti C, Peleli M, et al
Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. 2019 01;116(1):217-226

Metabolic Effects of Dietary Nitrate in Health and Disease.
Lundberg JO, Carlström M, Weitzberg E
Cell Metab. 2018 Jul;28(1):9-22

Organ uptake and release of inorganic nitrate and nitrite in the pig.
Eriksson KE, Yang T, Carlström M, Weitzberg E
Nitric Oxide 2018 05;75():16-26

Dietary nitrate improves age-related hypertension and metabolic abnormalities in rats via modulation of angiotensin II receptor signaling and inhibition of superoxide generation.
Hezel M, Peleli M, Liu M, Zollbrecht C, Jensen BL, Checa A, et al
Free Radic. Biol. Med. 2016 10;99():87-98

Therapeutic effects of inorganic nitrate and nitrite in cardiovascular and metabolic diseases.
Omar SA, Webb AJ, Lundberg JO, Weitzberg E
J. Intern. Med. 2016 Apr;279(4):315-36

Strategies to increase nitric oxide signalling in cardiovascular disease.
Lundberg JO, Gladwin MT, Weitzberg E
Nat Rev Drug Discov 2015 Sep;14(9):623-41

Effects of long-term dietary nitrate supplementation in mice.
Hezel MP, Liu M, Schiffer TA, Larsen FJ, Checa A, Wheelock CE, et al
Redox Biol 2015 Aug;5():234-242

Effects of hyperbaric oxygen on nitric oxide generation in humans.
Uusijärvi J, Eriksson K, Larsson AC, Nihlén C, Schiffer T, Lindholm P, et al
Nitric Oxide 2015 Jan;44():88-97

Novel aspects of dietary nitrate and human health.
Weitzberg E, Lundberg JO
Annu. Rev. Nutr. 2013 ;33():129-59

Dietary inorganic nitrate improves mitochondrial efficiency in humans.
Larsen FJ, Schiffer TA, Borniquel S, Sahlin K, Ekblom B, Lundberg JO, et al
Cell Metab. 2011 Feb;13(2):149-59

Nitrate-nitrite-nitric oxide pathway: implications for anesthesiology and intensive care.
Weitzberg E, Hezel M, Lundberg JO
Anesthesiology 2010 Dec;113(6):1460-75

Profile image

Eddie Weitzberg

Professor;Professor, Senior

Grupp Anders Oldner

Trauma- och sepsisforskning inom intensivvården och utanför - TRASH

Trauma är den vanligaste dödsorsaken för individer under 45 år. Vi genomför epidemiologiska studier av olika aspekter av trauma, inklusive riskfaktorer, utfall och långsiktiga konsekvenser av denna förödande sjukdom. Vår grupp studerar också de allvarliga komplikationer som uppstår vid intensivvård av traumaoffer, såsom multipel organsvikt och sepsis. Dessa studier inkluderar också dynamiken hos biomarkörer inducerad av allvarligt trauma och sepsis.

Sepsis orsakar mer än 5 miljoner dödsfall årligen och är fortfarande en stor utmaning för läkarkåren. Vi genomför epidemiologiska studier om riskfaktorer, omfattningar och utfall av detta dödliga tillstånd. Vi genomför också experimentella studier av patofysiologiska aspekter främst avseende endoteldysfunktion, en viktig komponent i utvecklingen av septisk chock.

Funding

  • European Society of Intensive Care Medicine
  • Stockholm County Council
  • Carnegie Foundation
  • Magnus Bergvall Foundation
  • Laerdal Foundation
  • Swedish Society of Medicine
  • Swedish Cancer and Traffic Injury Society Fund 
  • LPS Medical Foundation

Former group members:

  • Patrik Rossi, MD, PhD, former doctoral student
  • David Konrad, MD, PhD, former doctoral student
  • Michael Wanecek, MD, PhD, former doctoral student and co-supervisor
  • Olof Brattström – MD PhD, co-supervisor
  • Björn P. Persson – MD PhD, co-supervisor

 

Profile image

Anders Oldner

Adjungerad Professor