Anestesiologi och intensivvård

Inom institutionen för fysiologi och farmakologi bedriver ett flertal forskargrupper experimentell, klinisk samt outcome forskning inom anestesiologi och intensivvård.

Forskningsprojekten bearbetar translationella frågeställningar inom fysiologi, farmakologi, inflammation, neurovetenskap samt vårdvetenskap.

Forskargrupperna inom anestesiologi och intensivvård ingår i den kliniska verksamheten vid Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård vid Karolinska Universitetssjukhuset samt Funktionsområde Perioperativ Medicin och Intensivvård vid Tema Barn, Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningen sker med stöd av en bred forskningsplattform bestående av den experimentella forskningsenheten vid FyFa och kliniska forsknings- och outcomeenheten (KFE Solna) vid Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. I dessa translationella forskningsmiljöer verkar tvärprofessionella forskningskluster inom anestesiologi, intensivvård och smärtbehandling.

Utbildning

Vid sektionen för anestesiologi och intensivvård bedrivs undervisning på bred front inom grund-, avancerad samt forskarutbildningsnivåer.

Vi driver dessutom ett stort antal kurser på postgraduate-nivå riktade mot specialister inom anestesiologi och intensivvård både nationellt och internationellt.

Parallellt med dessa kurser pågår intensivt pedagogiskt utvecklingsarbete samt kursverksamhet inom Faculty Development.

Undervisningen präglas av en kombination av basvetenskap och klinisk tillämpning inom framförallt högspecialiserad perioperativ vård, intensivvård och smärta.

Vi erbjuder en av Nordens största utbildningsplattformar inom anestesiologi och intensivvård med ett brett utbud av kurser riktade mot sjuksköterskor och läkare inom anestesiologi, operationssjukvård, postoperativ vård, intensivvård samt smärta.

Läs mer om utbildning inom anestesi och intensivvård

Kliniska forskningsenheten

Den kliniska forskningsenheten (KFE Solna) är en integrerad del av FoU-verksamheten vid Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård vid Karolinska Universitetssjukhuset. Motsvarande enhet finns i Huddinge (KFE Huddinge).

Den kliniska forskningsenheten har som huvuduppdrag att skapa en bas för klinisk forskningsmiljö samt vara en central resurs för initiering, uppstart och genomförande av singelcenter som större multicenter studier inom anestesiologi, intensivvård samt smärta. Vid enheten finns fem forskningssjuksköterskor med hög kompetens och erfarenhet inom patient-nära klinisk forskning, studiemonitorering samt komplex datainsamling och biobanking.

Enheten har ett välstrukturerat system för studieövervakning och uppföljning. Den kliniska forskningsenheten är nära kopplad till enheten för experimentell anestesiologi och intensivvård.

Enheten för experimentell anestesiologi och intensivvård

Vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Sektionen för Anestesiologi och Intensivvård finns enheten för experimentell anestesiologi och intensivvård med laboratorielokaler allokerade till Biomedicum. Enheten består av en bred, teknisk plattform av cell- och djurmodeller kopplade till avancerade analyser av molekylära samt cellulära fysiologiska samt farmakologiska mekanismer av relevans för anestesiologi och intensivvård.

Enheten förfogar över molekylärbiologisk analytisk samt genomik och proteomik kompetens och samarbetar nära i bearbetningen av vävnadsprover och annat biomaterial från kliniska studier inom ramen för anestesi- och intensivvårdsverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Laboratoriet för experimentell anestesiologi och intensivvård är en integrerad del i den translationella forskningen vi bedriver på institutionen för fysiologi och farmakologi.

Experimentell resurs

Den här sidan beskriver de experimentella resurser som finns att tillgå hos sektionen för anestesiologi och intensivvård på institutionen för fysiologi och farmakologi.

Med moderna cell-molekylärbiologiska tekniker arbetar vi med tillämpad fysiologi och farmakologi i nära samarbete med andra ledande forskargrupper vid institutionen och vid övriga institutioner på Karolinska Institutet.

Här finns forskargrupper med inriktning mot NO-inflammationsforskning, central och perifer andningsreglering, kognitiv funktion, sepsis samt trauma.

I laboratoriet finns även arbetsplatser för doktorander samt seminarierum.

Flertalet av de projekt som bedrivs har en stark anknytning till patientnära forskning och laboratoriet utgör därför en mycket viktig del i den kliniska forskningen inom anestesiologi och intensivvård vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Metoder:

• Immunohistokemi
• Westernblot
• PCR
• Realtime PCR
• Masspektrometri IRMS
• Organbad för isolerad muskel, kärl, tarm
• Organbad för isolerad carotiskropp
• Gaskromatografi

Tillgång till:

• Cellodlingslabb
• Konfokalmikroskop
• Fluorescence mikroskop
• Voltage clamp

Vår forskning

Vår forskargrupp använder förändringar i den fysiska miljön som verktyg för att undersöka fysiologiska och patofysiologiska processer hos människor. Vi har tillgång till tryckkammare för höjd- och dyksimulationer, en vattentank för studier av nedsänkning i vatten, och en humancentrifug för att mäta exponering av hög gravitation.

Experiment i tyngdlöshet görs under parabolflygning och under rymdfärder i samarbete med European Space Agency, ESA och National Aeronautics and Space Administration, NASA.

Projekt

Effekterna av tyngdkraften på lungornas funktion

Lungventilation och lungblodflöde har studerats vid tyngdlöshet under rymdfärder och vid en ökad tyngdkraft i humancentrifug. Nya upptäckter som bygger på inandning och upptag av interna gaser pekar på att gravitationsrelaterade faktorer är mindre viktiga för lungventilationen än man tidigare trott, och att bara interregional men inte intraregional inhomogeneitet i lungblodflödet beror på tyngdkraft.

En ökad förståelse för effekterna av tyngdkraften på lungornas funktion har betydelse för intensivvårdspatienter. Vi har studerat den topografiska fördelningen av lungventilation och lungblodflöde vid ökad gravitation i rygg- och bukläge hos människor för att skapa en modell för den bristande anpassningen mellan lungventilation och lungblodflöde som ses vid lungsvikt.

Blodtrycksproblem efter rymdfärder eller långvarigt sängläge

Efter långvarigt sängläge eller efter rymdvistelse observeras ofta svårigheter att hålla blodtrycket uppe i stående position. Vi studerar hur dessa blodtrycksproblem utvecklas under långvarigt sängläge eller under rymdfärder, och hur återhämtningen till normal blodtrycksreglering sker efter sängläge eller vistelse i rymden.

Nya fynd talar för att problemen inte ligger i själva blodtrycksregleringen, utan snarare i hjärtats pumpfunktion och i blodkärlens sammandragningsförmåga. Fynden kan ha betydelse för rehabilitering av patienter efter sjukdomar, skador eller operationer som leder till långvarigt sängläge.

Nya diagnostiska och terapeutiska metoder vid lungemboli

Dykare riskerar att få gasbubblor i vävnad och blod under tryckutjämning. Detsamma gäller för astronauter och piloter vid extrema höjder. Vi har visat att venös gasemboli - gasbubblor som oftast filtreras ut av lungorna utan att orsaka dykarsjuka - ändrar halten av kväveoxid i lungorna. Liknande förändringar i halten av koldioxid uppstår vid lungemboli. Genom studier av venös gasemboli kan man utveckla nya diagnostiska och terapeutiska metoder för patienter med lungemboli.

Oxygenation, early resuscitation in trauma and drug treatment in cardiac arrest

Malin Jonsson Fagerlunds research group study oxygenation, early resuscitation in trauma and drug treatment in cardiac arrest. We do translational research and clinical trials based on clinical problems and with the aim to improve patient care.

Oxygenation

Yearly, 10% of the population (almost 1 million Swedes) go through surgery. Hypoxia remains the main ultimate cause of anesthesia-related death and morbidity and most of these events occurs during induction of anesthesia or due to residual effects of anesthetics in high-risk patients.

In this project we generate and implement novel approaches for the prevention of acute hypoxia in the perioperative period that occur as a result of anesthesia. Novel technology for pre-oxygenation and oxygenation will be evaluated in clinical trials, state-of-the-art patient-centred physiological monitoring and experimental studies. This project will bring novel innovative technology to patient care and will ultimately have the potential to reduce perioperative respiratory complications and to increase patient safety. 

We have recently published promising results within the field of both pre-oxygenation and apneic oxygenation, and are currently conducting several studies in this area. The results from our studies are starting to become a game changer in the field of anesthesia and will serve as a basis for a safer perioperative patient management, an improved quality of care and a reduction of the costs, when the use of high-flow nasal oxygen is implemented within the coming years.

Trauma

This project evaluate pathophysiology, biomarker patterns and novel treatments in the early resuscitation phase of patients with severe bleeding and hemorrhagic shock following trauma. This research project will address factors important for survival and will bring potential new treatment strategies into the clinic and could ultimately improve outcomes for a patient group with low survival.

Cardiac arrest

This project investigate the potential of levosimendan as a therapeutic intervention for cardiac arrest with STEMI, with a focus on understanding its underlying mechanisms. We have demonstrated that levosimendan improve survival and improves cardiac performance in an experimental model. Introduction of levosimendan as a potential pharmacological intervention to patients with cardiac arrest has the potential to dramatically change the care and outcome for these patients.

Other projects that the research group is involved in included perioperative care of patients with obstructive sleep apnea, control of ventilation, COVID-19 and emergency laparotomy project.

Hjärnan efter kirurg och trauma - neuroinflammation, kognitiv svikt och demens

Vår forskargrupp, som leds av Lars I Eriksson, kartlägger effekterna av kirurgiskt trauma på hjärnans immunsystem samt kognitiva processer. Vi beskriver hur denna effekt uppstår och hur den kan förebyggas med nya farmakologiska priniciper.

Barnanestesi Stockholm

Forskningsgruppen ”Barnanestesi-Stockholm” forskar inom följande olika områden anknutna till anestesi eller intensivvård av barn i olika åldrar: regional anestesi och postoperativ smärtlindring, farmakologi framförallt riktat mot användning av alpha-2 agonister, övervakning av ventilation och cirkulation med inriktning på kapnodynamik, spädbarnsanestesi samt preoperativ information och premedicinering inför anestesi.

Pediatric anesthesiology Stockholm

The research group “Stockholm-Pediatric Anesthesia” is performing research with regards to the following areas related to pediatric anesthesia and intensive care: regional anesthesia and postoperative pain relief, pharmacology with a focus on the various uses of alpha-2 agonists, monitoring of respiration and circulation by use of capnodynamics, neonatal anesthesia and preoperative information and premedication in association with pediatric anesthesia.

Research focus

We perform research with regards to the following areas related to pediatric anesthesia and intensive care:

• regional anesthesia and postoperative pain relief
• pharmacology with a focus on the various uses of alpha-2 agonists
• monitoring of respiration and circulation by use of capnodynamics
• neonatal anesthesia and preoperative information
• premedication in association with pediatric anesthesia

Forskningen handlar om: Långsiktiga resultat efter perioperativ och intensivvård

Vår forskning fokuserar på dödlighet och sjuklighet efter större kirurgiska ingrepp och kritisk sjukdom.

Cirka 50 000 patienter vårdas på intensivvårdsavdelningar och över 800 000 patienter opereras och narkos i Sverige varje år. När perioperativ och intensivvård ges till en äldre och sjukare befolkning ökar risken för komplikationer, vilket bidrar till förhöjd långtidsdödlighet. Perioperativa komplikationer femdubblar risken för dödsfall. Perioperativ dödlighet inom 30 dagar efter operation har rapporterats som den tredje vanligaste dödsorsaken, endast överträffad av hjärtsjukdomar och cancer.

Vår grupp har flera pågående projekt som undersöker långsiktiga risker för död och sjuklighet efter perioperativ vård, med fokus på hjärtskada och infarkt, akut njurskada, samt kognitiv dysfunktion och stroke. Vi undersöker intraoperativa blodtrycksfall och andra modifierbara faktorer. För att göra framtida interventionsstudier effektiva är det viktigt att identifiera högriskpatienter, de med störst risk för komplikationer; kan vi karakterisera denna population? Vilka är de perioperativa riskerna för stroke, lunginflammation och akut njurskada? Vi utforskar också de potentiella fördelarna med trådlös övervakning av vitala parametrar för postoperativa och post-intensivvårdspatienter.

När det gäller kritisk sjukdom och multiorgansvikt studerar vi akut njurskada (AKI) och hur njurskada och funktionsmarkörer kan förutsäga långsiktiga utfall. Kan vi upptäcka patienter med risk för framtida nedsatt njurfunktion, och kan interventionsprogram minska den risken?

Nitrate-nitrite-NO pathway in health and disease

Our research group studies the biological chemistry, physiological and therapeutic roles of nitric oxide (NO) and chemically related compounds.

We focus on exploring the role of the nitrate-nitrite-NO pathway for the generation of nitric oxide (NO) and other reactive nitrogen intermediates in mammals.

The inorganic anions nitrate (NO³¯) and nitrite (NO²¯) can recycle in vivo to form NO and other bioactive nitrogen oxides. This represents an important alternative source of NO, especially during hypoxia/ischemia when the classical L-arginine/NO synthase pathway may be dysfunctional. A picture is now emerging suggesting important biological functions of the nitrate-nitrite-NO pathway with provocative implications in relation to the diet and cardiovascular homeostasis. In addition, an expanding number of studies suggest a therapeutic potential for nitrate and nitrite in cardiovascular and metabolic diseases.

In a translational approach our research spans from experimental in vitro studies to human clinical trials.

Trauma- och sepsisforskning inom intensivvården och utanför - TRASH

Trauma är den vanligaste dödsorsaken för individer under 45 år. Vi genomför epidemiologiska studier av olika aspekter av trauma, inklusive riskfaktorer, utfall och långsiktiga konsekvenser av denna förödande sjukdom. Vår grupp studerar också de allvarliga komplikationer som uppstår vid intensivvård av traumaoffer, såsom multipel organsvikt och sepsis. Dessa studier inkluderar också dynamiken hos biomarkörer inducerad av allvarligt trauma och sepsis.

Sepsis orsakar mer än 5 miljoner dödsfall årligen och är fortfarande en stor utmaning för läkarkåren. Vi genomför epidemiologiska studier om riskfaktorer, omfattningar och utfall av detta dödliga tillstånd. Vi genomför också experimentella studier av patofysiologiska aspekter främst avseende endoteldysfunktion, en viktig komponent i utvecklingen av septisk chock.