Vilka vi på Centrum för hälsokriser är
Vår vision är ”A society better prepared for future health crises”. Centrum för hälsokriser är KI:s samverkande punkt för insatser så väl under hälsokriser som vid förebyggande arbete. Vi samlar och kopplar samman kompetens och expertis både inom KI, och mellan KI och resten av samhället.
Om centrumets tillkomst och syfte
Karolinska Institutet (KI) beslutade i mitten av juni 2021 att etablera Centrum för hälsokriser. Centrumet initierades efter de insatser och förmågor som byggts på KI under covid-19 pandemin. Syftet är att utveckla ett centrum som kan agera flexibelt och snabbt vid framtida pandemier och andra hälsokriser och fungera som en kordinerande nod inom KI. Centrumet ska kunna applicera ett systemperspektiv på fysisk och mental hälsa, samt vara tvärvetenskapligt, multisektoriellt och multidisciplinärt. Redan i februari 2022, i och med Rysslands invasion av Ukraina behövde centrum aktiveras inför en annan hälsokris - hälsokonsekvenserna av konflikt.
Centrumet har bildats i en tid när behovet för stärkt beredskap och ökad förmåga vid kriser och katastrofer har belysts i flera rapporter både nationellt (Coronakommissionen, SOU 2022:6 om hälso- och sjukvårdens beredskap, regeringsuppdrag till Socialstyrelsen m.fl.) och internationellt (The Independent Panel for Pandemic Preparedness and Response, S20 Academies joint statement on Pandemic preparedness and the role of science, m.fl.). Universitetens roll har tydligt pekats ut som viktig för att säkerställa forskning, utbildning och expertstöd till myndigheter och andra samhällsaktörer. Centrumet behöver kunna ställa om snabbt och vara berett på det oförutsägbara.
Genom inrättandet av Centrum för hälsokriser markerar KI sin avsikt att ta ett samhällsansvar och står redo att bidra med utbildning, forskning och erfarenhetsbaserad kunskap och expertis för att bygga ett säkrare samhälle. Detta kan ses som ett slags ”fjärde uppgift” för universitet – att aktivt bidra under pågående hälsokriser, men även bidra till ökad kunskap om prevention, beredskap, respons och bemästrandeförmågor - ur ett lokalt, nationellt och globalt perspektiv.
Arbetet inom centrumet kommer till sin natur vara multidisciplinärt, multisektoriellt och spänna över en bred palett av professioner. I enlighet med Strategi 2030 där KI:s verksamhet ska inspireras av och bidra till hållbarhetsmålen i Agenda 2030 kommer centrets arbete att vila på tvärvetenskaplig forskning och utbildning från basvetenskap till global hälsa. Centrumet kommer på så vis vila på KI:s övergripande vision - att verka för en bättre hälsa för alla.
Organisatorisk struktur
Centrum för hälsokrisers uppdrag är inte avgränsat till en enskild institution, utan spänner över hela KI. Centrumet förväntas också bistå KI:s ledning med råd och expertstöd vid en hälsokris, och därför rapporterar föreståndaren för Centrum för hälsokriser direkt till rektor.
Extern finansiering, inklusive ekonomiadministration hanteras vid den institution där föreståndaren har sin anställning (i nuläget Institutionen för global folkhälsa, GPH). För att säkerställa transparens i centrumets verksamhet gentemot institutionen, är den administrativa chefen vid föreståndarens institution adjungerad till centrumets styrgrupp.
Centrumets styrgrupp har som uppgift att:
- Följa och tillse att centrumets utveckling och verksamhet sker i enlighet med uppdragsbeskrivningen.
- Bidra med råd och stöd till centrumets utveckling och verksamhet.
- Delta i årlig rapportering till KI:s ledning
Gruppen består av nio ledamöter samt fyra adjungerade, där de senare representerar föreståndarens institution, SciLifeLab, Stockholms universitet och KTH.
Centrumet leds och sköts av en föreståndare (Johan von Schreeb) och en strategisk processledare (Anna Zorzet). Till det rekryteras nu en bas bestående av expertkoordinatorer inom olika hälsokris-områden. Expertkoordinatorerna arbetar deltid (20%), resterande tid ägnar de åt sin kärverksamhet inom kliniskt arbete eller forskningsexpertis. Expertkoordinatorer har redan rekryterats till centrumet inom kemiska och toxikologiska händelser (Mattias Öberg),extremväder, klimat och hälsoeffekter (Petter Ljungman), intensivvård med knappa resurser (Märit Halmin), laboratorie- och diagnostikberedskap (Jessica Alm), hälsosystemsresiliens (Helena Nordenstedt) och samhällspolitik och beredskap (Maja Fjaestad). Centrumet kommer att utöka gruppen av expertkoordinatorer, med bland annat experter inom infektionsbiologi och pandemier, radionukleära händelser och flera andra områden.
Nätverk och samarbetspartners
För att möjliggöra vårt arbete, vill centrumet identifiera befintlig kompetens och infrastruktur inom olika hälsokrisområden, både inom och utom KI. Det kommer vara centralt att arbeta tvärsektoriellt, och därför kartlägger vi möjliga samarbetspartners och nätverk av experter. Vi har ett gott utgångsläge i och med KIRP resursgrupperna, och vi har redan tagit initiala kontakter med till exempel Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, WHO, Läkare utan gränser, Essential emergency and critical care (EECC) network m.fl.
Vi kommer även förhålla oss till de centrumbildningar i andra länder som syftar till att stärka framtida pandemiberedskap (i tex Norge, Nederländerna, Storbritannien, USA), samt ’WHO Hub for Pandemic and Epidemic Intelligence’ i Berlin, för att säkerställa att arbete inte dupliceras, och att vi istället fokuserar på våra styrkor.
Kontinuerlig omvärldsbevakning kommer vara viktigt för centrumet, för att t.e.x tidigt identifiera potentiella kommande hälsokriser. För detta kommer vi ha stor nytta av kommande expertnätverk och samarbetspartners. Vi har till exempel redan blivit medlemmar i det WHO-knutna Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN) där medlemmar får förhandsinformation från världsledande experter om infektionssjukdomar och andra hälsohot som riskerar att bli eller redan är globala hot.
