Organisation och styrning av Centrum för hälsokriser
Centrum för hälsokriser bildades för att utveckla och förbättra förmågan att hantera hälsohot och ge stöd i kriser. Vi samlar och sammankopplar kunskap och expertis både inom Karolinska Institutet och mellan oss och det omgivande samhället. Vår dagliga verksamhet hanteras av ett team under ledning av vår föreståndare och en grupp expertkoordinatorer inom relevanta ämnesområden. Vår styrgrupp vägleder vår verksamhet och säkerställer att vi arbetar i linje med vår vision och vårt uppdrag.
Organisationsstruktur
Centrum för hälsokriser finns till för att stärka förmågor inom områden som rör hälsokriser, vilket innefattar så väl prevention, beredskap, respons och resiliens. Våra aktiviteter är inte begränsade till en institution på universitetet. De sträcker sig över hela KI och genomförs ofta i samarbete med andra aktörer. Centrumet stödjer även KI:s ledning med rådgivning och expertstöd i en hälsokris, och därför rapporterar föreståndaren för centrumet direkt till KI:s rektor.
Det dagliga arbetet på centrumet kretsar kring ett litet, sammansvetsat team, under ledning av vår föreståndare och strategiska processledare. Till sin hjälp har de en administrativ samordnare, en koordinator universitetssamverkan och en kommunikatör. På centrumet finns det dessutom en grupp expertkoordinatorer inom särskilda hälsokrisområden, som driver mycket av de operationella aktiviteterna och samarbetena. Expertkoordinatorerna arbetar deltid på centrumet, och resterande arbetstid tillbringar det med arbete, kliniskt och forskningsmässigt, inom sina respektive expertområden.
Genom att organisera delar av verksamheten utifrån expertkoordinatorer säkerställer vi att det finns en bred, interdisciplinär kompetensbas på centrumet, som även öppnar för samarbeten och samverkansaktiviteter med externa partners. Respektive expertområdes unika karaktär och förutsättningar gör att arbetet ser olika ut inom olika områden, liksom inom varje aktivitet. För att säkerställa att vi bibehåller vår helhetssyn på arbetet och därigenom fortsätter att förbättra förståelsen för hälsokrisers multidisciplinära struktur, så träffas expertkoordinatorerna regelbundet och samarbetar ofta inom olika aktiviteter och projekt.
Styrgrupp
Centrumets styrgrupp består av representanter från flera institutioner på KI, samt externa partners. De borgar för att utvecklingen av och arbetet Inom centrumet sker i enlighet med vårt uppdrag. Därtill bidrar de med råd och stöd för centrumets fortsatta utveckling.
Ekonomiadministration hanteras på den institution där föreståndaren är anställd (för närvarande Institutionen för global folkhälsa). För att säkerställa transparens i relation till värdinstitutionen så är den administrativa chefen på föreståndarens hemmainstitution adjungerad medlem i centrumets styrgrupp.
Medlemmar i styrgruppen för perioden 2022-04-06 to 2024-12-31 är:
- Hans-Gustaf Ljunggren, Institutionen för medicin, Huddinge (ordförande)
- Lars I Eriksson, Institutionen för fysiologi och farmakologi
- Anna Mia Ekström, Institutionen för global folkhälsa
- Lars Engstrand, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi
- Maria Eriksdotter, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
- Birgitta Henriques Normark, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi
- Stefan Swartling Peterson, Institutionen för global folkhälsa
- Ulrika Widegren, Gemensamt verksamhetsstöd
- Anneli Eriksson, Institutionen för global folkhälsa (avgick 31 december 2023)
Adjungerade medlemmar:
- Olli Kallioniemi, SciLifeLab
- Sebastiaan Meijer, KTH
- Mikael Rostila, Stockholms universitet
- Therese Lind, Administrativ chef, Institutionen för global folkhälsa
Bakgrund till bildandet av centrumet
KI startade formellt Centrum för hälsokriser sommaren 2021. Syftet var att hitta sätt att koordinera och fortsätta utveckla den forskning, utbildningsinitiativ och kapaciteter som byggts upp på KI under covid-19-pandemin. Centrumet skapades för att kunna agera snabbt och flexibelt i händelse av framtida hälsokriser, samt vara behjälplig i koordineringen av KI:s respons i sådana kriser. Bara veckor efter att centrumet hade påbörjat aktiv verksamhet, i februari 2022, invaderade Ryssland Ukraina och centrumet fick snabbt anpassas och hantera en mycket annorlunda typ av hälsokris.
Även om covid-19-pandemin blev katalysatorn för bildandet av centrumet så är behovet av koordinering när det kommer till hälsokrishantering inte nytt. Tidigare hälsokriser, som till exempel Ebolaepidemin i Västafrika 2014, belyste behovet av starkare, bättre - mer resilienta - hälsosystem. Covid-19-pandemin visade att detta även gäller i höginkomstländer, där hälsosystemen blev oerhört ansträngda när de försökte bibehålla tillgången till nödvändig hälso- och sjukvård, samtidigt som de hanterade de ökade trycket av covid-19-patienter och vaccinering av befolkningen. Det behövs tveklöst förändringar för att bättre hantera framtida hälsokriser, oavsett om det handlar om plötsliga händelser, som extremväder och konflikter eller mer långsamt framväxande kriser som antibiotikaresistens.