Om Centrum för hälsokriser

I en tid av komplexa hälsokriser, så som konflikter, klimatförändringar och globala pandemier är behovet av tillgänglig kunskap stort. På Centrum för hälsokriser menar vi att lärosätenas kompetens och kapacitet inom forskning, utbildning och samverkan kan användas på ett bättre för att komma samhället till nytta. Med stöd av vår organisation, våra mål, våra expertområden och nätverk tillgängliggör hälsokrisexpertis, utvecklar utbildningar och skapar forum för diskussion.

Om centrumet

Centrum för hälsokriser bildades i efterdyningarna av covid-19-pandemin, i syfte att fungera som en plattform där kunskap om akuta hälsohot och pandemier kunde tas tillvara. Samtidigt som centrumet påbörjade vår verksamhet inträffade den fullskaliga invasionen av Ukraina och det stod klart att det var relevant att arbeta med hälsokriser utifrån ett bredare perspektiv än enbart sjukdomsutbrott. Sedan dess kombinerar vi ett långsiktigt fokus på hälsokrisberedskap och en förmåga att agera på hastigt uppkomna behov i en hälsokris, i syfte att:

  • Tillgängliggöra hälsokrisexpertis från svenska och nordiska lärosäten, samt klinisk och praktisk erfarenhet från hälsokriser nationellt och internationellt. Vi vill skapa en ’kognitiv infrastruktur’, som kan ge ändamålsenligt stöd innan, under och efter hälsokriser. 
  • Utveckla utbildningar för hälso- och sjukvården och andra relevanta grupper, om hur hälsohot kan hanteras och om arbetssätt när resurser och information är knapp. Därigenom vill vi bidra till den kompetenshöjning som behöver säkerställas redan innan krisen inträffar.
  • Skapa oberoende forum för diskussion om komplexa frågor som kräver expertis och erfarenhet för att kunna väga olika behov och diskutera målkonflikter. På så sätt värnar vi universitetens viktiga roll som samhällsbärande kraft, samt oberoende och trovärdig källa i kris och konflikt. 

Vår vision

Ett samhälle bättre förberett för framtida hälsokriser. 

Vårt uppdrag

Att driva utveckling av kunskapsstyrd hälsokrisberedskap.

Våra strategiska mål

För att uppnå vår vision och genomföra vårt uppdrag, har vi satt upp fem strategiska mål för vad vår verksamhet ska göra.

Cirkel bestående av fyra pusselbitar där det står: katalysera forskning, stimulera utbildning, samla och bygga expertis, driva policy
  1. Katalysera forskningssamarbeten inom hälsokrisområdet och skapa mötesplatser för tvärvetenskaplig samverkan
  2. Stimulera och delta i framtagandet av nya utbildningar inom olika hälsokrisområden
  3. Samla befintlig och bygga ny expertis inom hälsokriser och erbjuda deras sakkunskap och kompetens
  4. Driva policyutveckling och i samverkan sätta agendan för ökad hälsokrisberedskap
  5. Fungera som KI och ledningens sensor inför nya hälsohot och bidra till samordning av KI:s insatser vid hälsokriser

Vår definition av hälsokris

Vi definierar en hälsokris som: En skadlig störning, som orsakar allvarlig negativ påverkan på människors hälsa och som riskerar att överskrida hälsosystemets förmåga att bemästra den. 

Uppkomsten av en hälsokris, samt dess omfattning och svårighetsgrad, avgörs av störningen/hotet, sårbarheten hos enskilda individer och hälsosystemet, och omfattningen av utsatthet i en given situation. Vi förstår hälsokriser utifrån ett ’all hazards’ perspektiv, det vill säga, att även om hälsohot kan ha olika ursprung (naturlig, av människan skapad) så påverkar det ofta hälsosystemen på liknande sätt och kräver en multisektoriell respons. Dessutom menar vi att en gemensam aspekt av hälsokriser är behovet av surge capacity - förmåga att skala upp och anpassa en verksamhet.

Våra expertområden

Våra expertområden speglar vårt interdisciplinära perspektiv, och genom täta samarbeten mellan områdena kan vi sammankoppla trender, lösningar och arbetssätt som är relevanta för hälsokriser generellt. Vi lägger också stor vikt vid att det ska finnas en nära koppling till kliniskt och praktiskt arbete inom expertområdet. Ett exempel på det är att våra expertkoordinatorer i kombination med sina roller hos oss antingen är verksamma kliniskt inom hälso- och sjukvården eller som forskare.  

  • Akutkirurgi  
    Den generalistkompetens och skicklighet som finns inom akut- och traumakirurgi är extra viktig i en hälsokris, då behoven alltid överskrider tillgängliga resurser.
    Expertkoordinator inom området är Lisa Strömmer
  • Extremväder, klimat och hälsoeffekter 
    Klimatförändringar och mer frekvent förekommande extremväder, i form av värmeböljor, torka, kyla etc., utgör allvarliga hälsohot, som både i sig kan skapa hälsokriser och förvärra andra typer av kriser.
    Expertkoordinator inom området är Petter Ljungman
  • Hälsosystemsresiliens 
    Sårbarheten i ett hälsosystem, både för individen och samhället, avgör dess förmåga att förbereda, hantera och lära av en kris. Uppbyggnad och underhåll av robusta och resilienta hälsosystem är avgörande för att hantera hälsokriser.
    Expertkoordinator inom området är Helena Nordenstedt
  • Infektionssjukdomar och vaccinberedskap 
    Infektionssjukdomar kan skapa allvarliga hälsokriser. Vacciner utgör en viktig faktor i beredskapen, liksom effektiv hantering av sjukdomsfall och implementering av vaccinering när en kris väl uppstått.
    Expertkoordinator inom området är Helena Hervius Askling
  • Intensivvård med knappa resurser 
    I nästan alla hälsokriser, oavsett hur och varför de uppstår, ökar behovet av intensivvård av patienter, samtidigt som förutsättningen att leverera den förändras. Att kunna arbeta med knappa resurser blir därför en viktig kompetens.
    Expertkoordinator inom området är Märit Halmin
  • Kemiska och toxikologiska händelser  
    Olyckor och avsiktliga utsläpp av kemiska och toxikologiska ämne är ett allvarligt hälsohot. Att förhindra sådana händelser och hantera dem på lämpligt sätt är avgörande för hälsokrisberedskapen.
    Expertkoordinator inom området är Mattias Öberg.
  • Laboratorie- och diagnostikberedskap
    Ett förändrat eller ökat behov av laboratorieutrustning och diagnostiskkapacitet förekommer i många hälsokriser, i allt från infektionssjukdomar till kemiska utsläpp. Att kunna skala upp den verksamheten är en viktig del av hälsokrisberedskap.
    Expertkoordinator inom området är Jessica Alm
  • Psykosocial beredskap
    Ett heltäckande angreppssätt på hälsokriser behöver även täcka in psykisk hälsa och psykosocialt stöd, på så väl individ som samhällsnivå. För att vara effektivt behöver det stödet dessutom förstå olika gruppers behov och förmågor.
    Expertkoordinator inom området är Karima Assel.
  • Samhällspolitik och beredskap 
    Hälsokriser uppstår i ett socialt och samhälleligt sammanhang, som avgör nivån av beredskap, hur krisen hanteras och möjligheterna att lära från den. Därför behöver vi förstå dessa strukturer och hur de kan påverkas.
    Expertkoordinator inom området är Maja Fjaestad
  • Utbrottsberedskap och respons 
    Utbrott av smittsamma sjukdomar kan vara svåra, rent av omöjliga, att bota och långt ifrån alla kan förhindras med vaccin. Beredskap inför dem och kunskap i hantering av dem avgörande för att förhindra en eskalerande hälsokris. 
    Expertkoordinator inom området är Hedvig Glans

Organisation och kansli

Vår verksamhet är uppbyggd kring ett kansli bestående av föreståndare,  strategisk processledare, administrativ koordinator, samverkansansvarig  och kommunikatör, samt våra expertkoordinatorer. 

Dessutom har vi tillgång till utökad och bredare expertis inom dessa och andra hälsokrisrelevanta ämnen (så som kriskommunikation, organisation och ledning, och teknik och data) tack vare våra nätverk – Hälsokrisnätverket och Nordic Health Crises University Network.

Organisatoriskt har centrumet sin hemvist på den institution på KI där föreståndaren är anställd (för närvarande institutionen för global folkhälsa). För att säkerställa transparens i relation till den institutionen så är prefekten medlem av centrumets styrgrupp. Centrumet rapporterar, via föreståndare och styrgrupp, direkt till KI:s rektor.

Centrumets fysiska kontor ligger på institutionen för global folkhälsa i Widerströmska huset på KI campus Solna.

Styrdokument

I våra styrdokument kan du läsa mer om centrumets uppbyggnad, uppdrag, planering och tidigare genomförda aktiviteter. 

Cirklar som går in i varandra. I cirklarna står det: lärdomar från covid-19, forskarskola, hälsokriser i grundutbildningar, hälsokrisakademi, expertförmedling, KI:s sensor, hälso- och sjukvårdens beredskap, beredskapsinfrastruktur mm

Fokus och programområden 

I verksamhetsplanen 2024–2026 har vi valt att samla vår verksamhet kring 10 fokusområden. Dessa områden har vi i samlat i två programområden för verksamheten: vetenskap till policy (science to policy på engelska), som handlar om policyutveckling och expertisförmedling, och Hälsokrisakademin, som samlar vår verksamhet inom utbildning.

Styrgrupp

Vår styrgrupp består av representanter från flera institutioner på KI, samt externa partners. De borgar för att utvecklingen av, och arbetet inom, centrumet sker i enlighet med vårt uppdrag. Därtill bidrar de med råd och stöd för centrumets fortsatta utveckling.

Medlemmar i styrgruppen (verksamma vid KI om inget annat anges) för perioden 2025-01-01 till 2027-12-31 är: 

Innehållsgranskare:
Anna Zorzet
Åsa Svensson
2026-07-01