Mattias Öberg

Mitt huvudsakliga forskningsområde är hälsoriskbedömning av kemikalier. Det är ett tvärvetenskapligt fält och jag arbetar i nära samarbete med ett stort nätverk av svenska och internationella forskare, myndigheter och organisationer.

Nuvarande forskning fokuserar på att vidareutveckla den vetenskapliga grunden för kemisk riskbedömning, med särskilt fokus på PFAS. Jag är involverad i utvecklingen av ett PFAS Forensik- och lösningslabb, ett tvärvetenskapligt initiativ som samlar miljövetenskap, toxikologi, modellering och policy för att bättre förstå och hantera kemikalierisker i en föränderlig miljö och ett föränderligt samhälle. Parallellt leder jag forskning som använder lipidomik för att undersöka hur PFAS-exponering påverkar blodets lipidprofiler och bidrar till risken för hjärt-kärlsjukdom. Genom att kombinera populationsbaserade studier, inklusive högexponerade grupper såsom i Ronneby, med mekanistiska studier i humana cellsystem, strävar vi efter att identifiera biomarkörer och mekanismer som kan förbättra framtida riskbedömningar av PFAS och andra kemikalieblandningar.

Genom dessa projekt syftar min forskning till att stärka den vetenskapliga grunden för regulatoriska beslut och bidra till ett bättre skydd av människors hälsa i en värld som i allt högre grad präglas av komplex kemikalieexponering. För att stärka användningen av aktuell forskning i samhället har jag även engagerat mig i tillämpat akademiskt arbete. Jag är medlem i den Nordiska expertgruppen för kemisk riskbedömning i arbetsmiljö och ingår i EFSA:s rådgivande grupp för biomarkörer för effekt. Jag är också ordförande för den nationella kommittén för European Registered Toxicologists (ERT). Dessutom är jag expertkoordinator för kemiska och toxikologiska händelser vid Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet samt toxikologisk direktör för den svenska fakulteten för Advanced Hazmat Life Support (AHLS).

Jag är också engagerad i att nå ut och kommunicera kunskap om kemikaliers hälsorisker. Jag har medverkat som expertvittne i flera rättsprocesser och har producerat poddserien Riskzonen samt dokumentären Mörkt vatten för Spotify Doc. Den senare tilldelades Svenska Radioakademins Guldörat i kategorin Årets scoop 2023. Jag är också författare till boken Ingen anledning till oro (Volante, 2025), som belyser en av vår tids största miljömedicinska skandaler – PFAS-föroreningar – genom sammanvävda perspektiv från vetenskap, regelverk och människors erfarenheter.

Aktuella projekt som projektledare:

• • Blood lipid profiling to explore effects of PFAS with relevance for cardiovascular disease in humans (Financial support: Formas)
  • Skuggor kring mörkt vatten (Financial support: Formas)
    
    Övriga projekt:
  • PFAS Forensics and Solutions Lab: Cross-domain exploration and mitigation of chemical risk under climate and socio-environmental change for a chemically safe future (PI: Zou Liangchao, KTH, Financial support: Formas)
  • PERFORCE3, a Innovative Training Network about perfluorinated chemicals. (PI: Ian Cousins; Financial support: European Union’s Horizon 2020)
  • Phthalates in female reproduction –impact of mixture composition on hazard characterization (PI: Pauliina Damdimopoulou, Karolinska Institutet, Financial support: Formas

Min undervisning omfattar föreläsningar, kursledning samt handledning av master- och doktorandstudenter. Mitt önskan är att utbilda nästa generation toxikologer, med fokus på att ge studenter verktyg att hantera komplexa, verklighetsnära utmaningar inom kemisk riskbedömning och hållbarhet. Jag är kursledare för Global Sustainability in Toxicology inom masterprogrammet i toxikologi och undervisar i riskbedömning på avancerad nivå. Min undervisningserfarenhet sträcker sig över alla nivåer, från gymnasieelever och grundutbildning till master-, doktorand- och postdoktoral nivå, vilket speglar ett kontinuerligt engagemang i att bygga kompetens genom hela den akademiska utbildningskedjan.

Jag har varit handledare för fyra egna doktorander:

• Mia Johansson (2016) - Asthmatics as a susceptible population in health risk assessment of airbourne chemicals
• Joakim Ringblom (2016) - Worth weighting for - Studies on benchmark dose analysis in relation to animal ethics in toxicity testing
• Antero Silva (2022) - Application of the Benchmark dose response approach for risk characterisation of chemicals
• Lars Brunken (2025) - Chemical hazard characterization of PFAS: Current approaches in dose-response assessments and the lipidomic disruption in human cell models