Expertområden

Akutkirurgi

Akutkirurgi är ett stående inslag i många olika typer av hälsokriser. Det kräver prioritering, särskilt när behoven överstiger de tillgängliga resurserna, vilket är ett vanligt inslag i kriser och katastrofer. I vårt nuvarande samhällsklimat, med polykriser och en önskan om att förbättra det svenska totalförsvarets förmåga, kommer behovet av den kompetens och skicklighet som akut- och traumakirurgi besitter att öka. Därför vill vi på centrumet belysa vikten att behålla och utveckla denna kompetens, genom utbildning, forskning, fortbildning och samverkan 

Arbetet inom det här området leds av vår expertkoordinator Lisa Strömmer.

Extremväder, klimat och hälsoeffekter

Klimatförändringar och mer frekvent förekommande extremväder, i form av värmeböljor, torka, kyla etc., skapar avsevärt negativa hälsoeffekter och är ett hot mot den existerande medicinska infrastrukturen och utövningen. Åtgärder för att begränsa och anpassa oss till detta måste genomföras och utvärderas genom multidisciplinära forskningssamarbeten, för att avgöra och följa effektiviteten. Dessutom, med tanke på den redan existerande omfattningen av extremväder, behöver vi förstå dess konsekvenser för människans hälsa och hur vi bäst förbereder för och förebygger negativa hälsoeffekter. 

Inom det här expertområdet är vi med i ett samarbete inom universitetsalliansen Stockholm trio, tillsammans med KTH Climate Action Centre, Bolin Centre for Climate Research på Stockholms universitet och Centre for Excellence of Sustainable Health på KI, kring klimat och hälsa. Vi arbetar även bland annat med att katalysera forskningssamarbeten. 

Arbetet inom det här området leds av vår expertkoordinator Petter Ljungman.

Hälsosystemsresiliens

En hälsokris avgörs av kombinationen hälsohot/omstörtande händelse och hälsosystemets sårbarhet. Sårbarheten, både för individen och samhället, kommer att avgöra dess förmåga att förbereda, hantera och lära av en kris. Hur resilient ett system är under normala omständigheter påverkar hur och hur väl det kan hantera det ovanliga och svårare omständigheterna som en hälsokris skapar. Effektiva och användbara sätt att stärka hälsosystem och förbättra dess resiliens kommer därför att leda till förbättrad beredskap och förmåga att hantera hälsokriser. Dock är det viktigt att det görs med en förståelse för kontext och förmågor inom hälsosystemet i fråga. 

Därför arbetar vi för att understryka vikten av hälsosystemsresiliens, både i Sverige och internationellt, genom utbildningar, kunskapsspridning, forskning med mera.

Arbetet inom det här området leds av vår expertkoordinator Helena Nordenstedt.

Infektionssjukdomar och vaccinberedskap

Infektions- och smittsamma sjukdomar kan utgöra ett allvarligt hälsohot och leda till både lokala och globala hälsokriser, framför allt om grundläggande resurser inom hälso- och sjukvårdsinfrastruktur är begränsade. Vacciner är effektiva och tillförlitliga verktyg för att bekämpa många infektionssjukdomar. De utgör en viktig faktor i hälsokrisberedskap. samtidigt som en effektiv hantering av fall och vaccinimplementering är lika viktigt när krisen väl har inträffat. 

På Centrum för hälsokriser vill vi stötta initiativ som utforskar hur vaccinkompetens och utveckling, tilltro till vaccin, samarbeten, logistik och hantering kan förbättras under normala omständigheter, och sedan hur de därigenom skapas förbättrade förmågor att hantera en hälsokris.

Arbetet inom det här området leds av vår expertkoordinator Helena Hervius Askling.

Intensivvård med knappa resurser

I nästan alla hälsokriser, oavsett hur och varför de uppstår, så ökar behovet av intensivvård av patienter. Samtidigt så minskar ofta resurserna och förmågan att ge intensivvård, på grund av sårbarheter så som överbelastning av systemet, bristande infrastruktur och andra osäkerhet. Därför finns det ett behov av att förbättra och förstärka förmågan att ge intensivvård med knappa resurserna. 

Ett väl förberett intensivvårdssystem som kan skala upp och anpassa sina metoder är grunden för en adekvat hälsokrishantering. Vi vill verka för detta genom vårt policyarbete, bidra till offentlig debatt om ämnet, deltagande i expertgrupper med mera. 

Arbetet inom det här området leds av vår expertkoordinator Märit Halmin.

Kemiska och toxikologiska händelser

Hälsorisker och kriser som uppstår till följd av kemiska och toxikologiska händelser är ett allvarligt hot mot hälsa och miljö. Det kan till exempel handla om utsläpp av toxiskt material, i form av gas, flytande eller i fast form, till följd av till exempel trafikolyckor eller medvetna utsläpp av giftigt material i syfte att skada människor och samhälle. Kemiska händelser kan skapa stora hälsokriser som påverkar både enskilda människor och hela samhället. 

Att förhindra sådana händelser och hantera dem på lämpligt sätt om de sker är avgörande för vår hälsa och välmående. Inom området lägger vi stor vikt på utbildning och utbildningssamarbeten, samt kartläggning av kunskapsbehov. 

Arbetet inom det här området leds av vår expertkoordinator Mattias Öberg. 

Riskzonen

Inom ramen för det här expertområdet har vi även producerat den fjärde säsongen av podcasten Riskzonen. Riskzonen är en podcast om faror som hotar och hur vi hanterar livets oförutsägbarhet. 

I den fjärde säsongen handlar varje avsnitt om ett ämne kopplat till temat hälsokriser, som till exempel värmeböljor, utbrott av smittsamma sjukdomar, eller hälsossystemsresiliens. Utöver Mattias, medverkar även flera andra av våra medarbetare och delar med sig av sin expertis och ger inblick i hur man bygger beredskap och hur man hanterar hälsokriser. Du hittar Riskzonen där poddar finns. 

Laboratorie- och diagnostikberedskap

Behovet av laboratorieutrustning och diagnostiskkapacitet är ett konstant kännemärke i många hälsokriser, i allt från infektionssjukdomar till kemiska utsläpp. Därtill är behovet av att kunna anpassa och utöka laboratorie- och diagnostikkapacitet i en kris ständigt förekommande och behöver tas med i beredskapsarbete. 

Med utgångspunkt från erfarenheter från covid-19-pandemin vill vi arbeta för att cementera och förbättra surge capacity förmågor i laboratorie- och diagnostik arbete för att vara bättre förberedda när nästa hälsokris slår till, oavsett vad det må vara.

Arbetet inom det här området leds av vår expertkoordinator Jessica Alm.

Samhällspolitik och beredskap

En hälsokris uppstår inte i ett tomrum, utan tvärtom inom ett sammanhang. Det sammanhanget kommer att avgöra nivån av beredskap, liksom hur krisen kan hanteras och hur både individer och samhälle kan utvärdera den och gå vidare. Det är därför ytterst viktigt att förstå hur politik, samhälle och sociala strukturer påverkar beredskap och hantering av kriser, och vilka begränsningar och verktyg som kan användas och utvecklas. 

Centrum för hälsokriser vill vara en konstruktiv partner i samtida krishantering genom att stimulera policyutveckling och samarbete, samt arbeta agendasättande för ökad hälsokrisberedskap. Vi vill även bidra till att skapa forum för diskussion och lärande inom ämnet, genom t ex våra policy lab.

Arbetet inom det här området leds av vår expertkoordinator Maja Fjaestad. 

Utbrottsberedskap och respons

När en hälsokris på grund av utbrott av en smittsam sjukdom inträffar, oavsett omfattning, så är en snabbt och effektiv hantering avgörande. Utbrott av smittsamma sjukdomar kan vara svåra, rent av omöjliga, att bota och långt ifrån alla kan förhindras med vaccin. I stället kan de endast hanteras på bästa sätt, för att förhindra en eskalerande hälsokris. 

Med utgångspunkt i vår helhetssyn på hälsokriser, och med kunskap och vikten av hälsosystemsresiliens, så vill centrumet verka för att stärka förmågor inom både beredskap och hantering av utbrott av infektionssjukdomar. Det gör vi genom bland annat utbildning och policyarbete inom området. 

Arbetet inom det här området leds av vår expertkoordinator Hedvig Glans.