Research Infrastructure KI (RIKI) är en ny organisatorisk enhet vid Karolinska Institutet som börjar byggas upp 2026 och utvecklas stegvis fram till sommaren 2027.
Genom att samla resurser och kompetens ska RIKI göra det enklare för forskare att få tillgång till avancerade tekniker och bidra till mer samordnade arbetssätt och hållbar resursanvändning. Organisationen ska också skapa tydligare stödstrukturer och möjligheter till kompetensutveckling för medarbetare inom forskningsinfrastruktur.
Initiativet är kopplat till KI:s strategiska fokusområden och behovet av en mer sammanhållen struktur för forskningsinfrastruktur.
Arbetssätt och struktur
RIKI byggs upp successivt och är en del av en bredare strategisk utveckling där organisation, ledning och stödfunktioner anpassas för att möta universitetets framtida behov.
RIKI leds av en direktör för forskningsinfrastruktur som rapporterar till rektor och ansvarar för den operativa ledningen av verksamheten.
Core-faciliteterna väntas internt organiseras i avdelningar och stöds av administrativa funktioner och stöds av administrativa funktioner. Forskarinflytande säkerställs genom rådgivande grupper och genom infrastrukturnämnden. Finansiering sker via statsanslag, externa bidrag och användaravgifter.
Vad KI vill uppnå med RIKI
Organisationen riktar sig till infrastrukturer som erbjuder avancerade metoder och tekniska tjänster med bred nytta för många forskare. För forskare vid KI kan RIKI skapa en mer sammanhållen och tillgänglig struktur för forskningsinfrastruktur, en central aktivitet i många projekt. Gemensamma standarder, samordnad bokning, tekniskt stöd och tydliga processer minskar administrativa hinder och frigör mer tid till själva forskningen.
Strukturellt innebär RIKI bättre resursutnyttjande, ökad kvalitetssäkring och starkare kopplingar mellan olika infrastrukturer – från biobanker och prekliniska modeller till data- och analysplattformar.
Framåt kan samverkan göra det lättare att bedriva tvärvetenskapliga projekt som nyttjar flera olika forskningsinfrastrukturer samtidigt som forskare får mer jämlik tillgång till avancerad utrustning, expertkompetens och hållbara forskningsinfrastrukturmiljöer.


