Suicid i transportsystemet

NASP har med finansiering från Trafikverkets forsknings- och innovationsmedel gjort en förstudie om suicid i transportsystemet. Sakkunnig i suicidprevention från Trafikverket har tillsammans med forskare från NASP skrivit rapporten.

Syfte

Det övergripande syftet med aktuell förstudie är att ge underlag för ett framtida evidensbaserat suicidpreventionsarbete i transportsystemet.

Förstudiens delsyften är:

  1. att redogöra för, samt sammanställa de datakällor och dess variabelinnehåll som finns avseende suicid kopplat till transportsystemet;
  2. att sammanfatta och sammanställa aktuell vetenskaplig kunskap om evidens av olika insatser för att förebygga suicid inom transportsystemet;
  3. att utifrån det rådande kunskapsläget identifiera luckor i kunskapen och ge förslag på tänkbara forskningsfrågeställningar; och
  4. ge rekommendationer avseende konkreta förebyggande åtgärder inom transportsystemet.

Resultat

I aktuell rapport har databaser från olika myndigheter kombinerats. Under perioden 2015-2019 framkommer att det årligen skett cirka 130 suicid inom det svenska transportsystemet. De flesta sker inom järnväg och tunnelbana (ca 84), inom vägtrafik (ca 31) samt genom hopp från broar (ca 14). Suicid inom sjöfarten förekommer i viss omfattning, medan suicid inom spårvagnstrafiken och inom luftfarten är mycket sällsynta. Utöver de händelser där personer omkommer sker det dagligen att personer i suicidal kris söker sig till transportsystemet.

En litteraturgranskning som kompletterar och sammanfattar resultat från tidigare sammanställningar av suicidpreventiva insatser inom transportsystemet är gjord. I den framgår att den suicidpreventionsmetod som har starkast evidens är suicidmetod-restriktion, t.ex. plattformsdörrar på tågplattformar eller höga ej klättringsbara staket på broar. Det finns viss evidens för andra metoder, t.ex. delvis täckande/partiell fysisk barriär vid riskplatser, att påverka motivationen hos den suicidala personen samt metoder som ökar möjlighet till upptäckt och intervention av suicidala personer.

Det finns ett behov av svensk forskning inom området. Endast enstaka svenska studier publiceras i vetenskapliga tidskrifter årligen. Aktuellt arbete har identifierat att det finns en generellt god tillgång till data av hög kvalitet som kan användas för framtida forskning. Även ett flertal framtida forsknings- och innovationsfrågeställningar har identifierats. Generellt kan konstateras att en mycket viktig uppgift för forskare och transportsystemets aktörer är att skapa en ökad evidens för suicidpreventiva metoder. I synnerhet för de metoder där evidensläget i dagsläget är svagt eller saknas men som bedöms som lovande av sakkunniga.

För att arbeta med en evidensbaserad suicidprevention inom transportsystemet krävs att ett antal förutsättningar är uppfyllda. Det är sådana åtgärder som inte ryms inom ”evidensbegreppet” men bedöms vara nödvändiga. En politisk vilja att arbeta för att minska antal suicid i transportsystemet, en långsiktig strategi, ekonomiska medel, samarbete mellan transportsystemets aktörer och forskare samt ett tvärvetenskapligt angreppssätt är exempel på förutsättningar arbetsgruppen identifierat.

Slutsatser och rekommendationer

Baserat på sammanställningen av evidensläget för olika metoder, samt konsensus i arbetsgruppen ges rekommendationer för prioriterade suicidpreventionsåtgärder inom respektive transportslag.

Rapporten går att läsa och ladda ned i sin helhet under 'Dokument'.

Dokument

Vägnät i Skanstull, Stockholm.
Foto: Johan Fredin