Att vara läkare – genusrelaterad utsatthet, hälsa och psykosocialarbetsmiljö

Att studera till, eller att vara verksam som, läkare innebär stora utmaningar, vilka kan vara relaterade till den sociala arbetsmiljön, genus och upplevd hälsa. I det här projektet kommer dessa relationer att undersökas med ett omfattande datamaterial som samlas in via SCB.

Genusglasögon
Illustration: Amanda Berglund

Genusrelaterad utsatthet, som trakasserier och diskriminering, förekommer i hög grad både inom akademin och hälso- och sjukvården. För läkarstudenter, doktorander och anställda läkare med akademisk tjänst är dessa kontexter sammanlänkade vilket skapar en dubbel utsatthet, som inte tidigare har undersökts i Sverige. Från internationell forskning vet vi att läkare och läkarstudenter rapporterar högre utsatthet än andra akademiker. Flera faktorer som utmärker kåren bidrar också till en ökad utsatthet, såsom hierarkiska och traditionella organisationer, face-to-face situationer såsom patientarbete och en uppfattning om att det ingår i läkarrollen att tåla kränkningar. Utsattheten innebär en förhöjd risk för upplevd missnöjdhet med arbetet, lägre jobbprestanda, utbrändhet, psykisk och fysisk ohälsa samt intension att lämna yrket.

Till dags dato har det dock saknats data avseende genusrelaterad utsatthet i den svenska högskolan, vilket för närvarande samlas in genom ett nationellt samarbetsprogram under ledning av Karolinska Institutet. Genom tillgång till data från denna datainsamling (N 125.000) kommer det här projektet bidra med en fördjupad statistisk bearbetning och analys av den utsatthet som kan förekomma i skärningslinjen mellan akademin och hälso- och sjukvården. Resultaten kommer att analyseras med en genusteoretisk ansats.

Syftet med det här projektet är att undersöka förekomst av genusrelaterad utsatthet och trakasserier i relation till hälsa och psykosocial arbetsmiljö för läkarstudenter, doktorander och anställda läkare med akademisk tjänst. Vidare ska studien ligga till grund för framtagandet av rekommendationer som kan användas förebyggande för att minska risken för utsatthet i skärningslinjen mellan akademin och hälso- och sjukvården.

Metod

Projektet har en kvantitativ forskningsansats och datainsamlingen består av enkätsvar som samlas in av SCB under våren 2021. Datamaterialet kommer att bearbetas med olika statistiska metoder.

Forskare, projekttid och finansiering

Medverkande forskare är Caroline Olsson (projektledare), Christina Björklund och Irene Jensen.

Projektet är tvåårig och ska slutrapporteras 31 december 2023

Projektet finansieras av Forte (Projekt-ID 2021-01304)

Caroline Olsson

Projektledare
Jensen
C6 Institutet för miljömedicin

Christina Björklund

Senior forskare
Björklund
C6 Institutet för miljömedicin

Irene Jensen

Professor
Jensen
C6 Institutet för miljömedicin