Rehabiliteringsgarantin: Utvärdering av införandet av en nationell rehabiliteringsgaranti för vanlig psykisk ohälsa och ryggbesvär.

Rehabiliteringsgarantin infördes 2008 som en konsekvens av den höga sjukfrånvaron för vanlig psykisk ohälsa samt ryggbesvär. Syftet med rehabiliteringsgarantin var att öka tillgången på evidensbaserade metoder för att öka återgång i arbete eller förebygga sjukfrånvaro för personer i arbetsför ålder med lindrig eller medelsvår ångest, depression och stress samt för personer med smärta i rygg och nacke.

Sedan 2008 har vår enhet haft uppdraget från Socialdepartementet att utföra ett antal utvärderingar av reformen. De behandlingsformer som inbegrips inom ramen för rehabiliteringsgarantin för personer med lindrig eller medelsvår ångest, depression och stress är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT) och för personer med smärta i rygg och nacke multimodal rehabilitering (MMR). Samtliga behandlingar skulle ha en tydlig inriktning på arbetet och återgång.

En nationell utvärdering av implementeringen av rehabiliteringsgarantin samt effekter på sjukfrånvaro och hälsa.

En första del av uppdraget handlade om att 1.) Utvärdera implementeringen av garantin ute i landstingen samt 2.) Utvärdera effekterna av rehabiliteringsgarantin. Sammanfattningsvis visade resultaten på initiala svårigheter att få utförare av rehabiliteringen att genomföra de behandlingar som ingick i garantin, detta gällde framförallt den multimodala rehabiliteringen för ryggbesvär. Ett fåtal behandlare uppger att arbetsplatsnära insatser ingår i behandlingarna både för psykisk ohälsa och multimodalrehabilitering. En förklaring för detta är dels att det saknas konkreta inslag av arbetsplatsnära insatser i uppdraget inom rehabiliteringsgarantin samt en viss syftesglidning på verksamhetsnivå där behandlarna lägger större vikt på traditionellt vårdande insatser än på arbetsåtergång. Tidigare studier har dock visat att det är viktigt att rehabiliteringspersonal finns med i patienternas upptrappning av arbetet för att stimulera en hållbar arbetsåtergång.

Utformandet av rehabiliteringsgarantin förtydligades 2015 med krav på att insatserna skulle omfatta arbetsplatsnära insatser. Våra resultat visar att detta ledde till en positiv utveckling av tillämpning av arbetsplatsnära insatser på region-/landstingsnivå och bland behandlare inom MMR. Behandlarna uppgav att de var motiverade till att arbeta med insatserna och de diskuterade arbetsåtergång med sina patienter. Behandlare inom MMR tog kontakt med andra aktörer, inklusive arbetsgivare i högre utsträckning jämfört med behandlare inom KBT/IPT. Dock ansåg ungefär hälften av de tillfrågade behandlarna att innehållet i arbetsplatsnära insatser och hur detta ska tillämpas var otydligt. Tillgång till stödverktyg i form av utbildning, rutiner och/eller riktlinjer fanns i låg utsträckning på vårdenheterna.

Effekterna av garantin visar förbättrad hälsa och arbetsförmåga efter rehabilitering, dock minskade inte sjukfrånvaron mer bland personer som tagit del av rehabiliteringen jämfört med de som inte gjort det. Evidensläget för arbetsåtergång och förebyggande av sjukfrånvaro för psykisk ohälsa har stärkts sedan rehabiliteringsgarantin infördes. Kunskapsläget idag stödjer att rehabilitering bör ske i nära samverkan och i relation till det nuvarande arbetet.

Publikationer

Svenska rapporter

Busch H., Bonnevier H., Hagberg J., Lohela Karlsson M., Bodin L., Norlund A., Jensen I. En nationell utvärdering av rehabiliteringsgarantins effekter på sjukfrånvaro och hälsa. Slutrapport, del I. Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin (IMM). Karolinska Institutet. Stockholm 2011.

Bakshi, A., Hansson, J.L., Brommels, M., Klinga, C., Bonnevier, H., Jensen, I.B. En processutvärdering av implementeringen av den nationella rehabiliteringsgarantin. Slutrapport del II. Enheten för implementerings- och interventionsforskning, Institutet för miljömedicin samt Medical Management Centrum, Institutionen för lärande, information och etik, Karolinska Institutet. Stockholm 2011.

Hellman T., Bonnevier H., Jensen I., Hagberg J., Busch H., Björk Brämberg E., Bergström G. En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport. Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin (IMM). Karolinska Institutet. Stockholm 2014

Björk Brämberg E., Jensen I.B., Hagberg J., Bonnevier H., Kwak L. En kartläggning av förutsättningar för arbetsplatsnära insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport. Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, 2015.

Internationella publikationer

Björk Brämberg, E., Klinga, C., Jensen, I., Busch, H., Bergström, G., Brommels, M., & Hansson, J. (2015). Implementation of evidence-based rehabilitation for non-specific back pain and common mental health problems: a process evaluation of a nationwide initiative. BMC Health Serv Res, 15(79). doi:DOI 10.1186/s12913-015-0740-4 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25889958

Hellman, T., Jensen, I., Bergström, G., & Busch, H. (2015). Returning to work - a long-term process reaching beyond the time frames of multimodal non-specific back pain rehabilitation. Disability and Rehabilitation, 37(6), 499-505. doi:10.3109/09638288.2014.923531 https://www-tandfonline-com.proxy.kib.ki.se/doi/abs/10.3109/09638288.20…

Hellman, T., Jensen, I., Bergström, G., & Björk Brämberg, E. (2016). Essential features influencing collaboration in team-based non-specific back pain rehabilitation: Findings from a mixed methods study. J Interprof Care, 30(3), 309-315. doi:10.3109/13561820.2016.1143457 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27152534

Hellman, T., Irene Jensen, Carole Orchard & Gunnar Bergström (2016). Preliminary testing of the Swedish version of the Assessment of Interprofessional Team Collaboration Scale (AITCS-S), Journal of Interprofessional Care, 30:4, 499-504, DOI: 10.3109/13561820.2016.1159184 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/13561820.2016.1159184

Busch, H., Björk Brämberg, E., Hagberg, J., Bodin, L., & Jensen, I. (2017). The effects of multimodal rehabilitation on pain-related sickness absence - an observational study. Disability and Rehabilitation, 1-8. doi:10.1080/09638288.2017.1305456 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28345360

Björk Brämberg, E., Jensen, I. & Kwak, L. (2018). Nationwide implementation of a national policy for evidence-based rehabilitation with focus on facilitating return to work: a survey of perceived use, facilitators, and barriers. Disability and Rehabilitation: 1-9. Doi: 10.1080/09638288.2018.1496151 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09638288.2018.1496151