Genusperspektiv på unga vuxnas sjukskrivningar

Sammanfattning

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken för långvarig sjukskrivning bland unga (16-29 år) och unga kvinnor har en högre risk för långvarig sjukskrivning än unga män. Trots att vi vet att unga och särskilt unga kvinnor är extra utsatta saknas svenska studier som fokuserar på orsaker till sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa samt hinder och resurser för att återgå till arbete med ett genusperspektiv. I GUNGA projektet avser vi att få fördjupad kunskap om upplevda orsaker till att just unga riskerar sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Vi kommer också att undersöka upplevda hinder och möjligheter för att återgå till arbete. Frågeställningarna kommer att belysas både ur ett arbetstagar- och ett arbetsgivarperspektiv och faktorer som relaterar till hem- och arbetsförhållanden samt livsstil beaktas. Eftersom vi vet att det finns skillnader mellan kvinnor och män vill vi också förstå hur dessa skillnader upplevs och tar sig uttryck.

Metod

Projektet har en kvalitativ forskningsansats och datainsamlingen består primärt av semi-strukturerade intervjuer med kvinnor och män i åldrarna 19-29 år som har erfarenhet av sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa och genom intervjuer med arbetsgivare som har erfarenhet av att vara chef för unga sjukskrivna. Intervjuerna kommer att fokusera på orsaker till sjukskrivning samt upplevda hinder och möjligheter för en lyckad arbetsåtergång ur både ett arbetstagar- och ett arbetsgivarperspektiv. Vi avser att intervjua cirka 20 deltagare av respektive kategori.

Analyserna av insamlad data kommer att göras med innehållsanalys och med ett genusperspektiv, eftersom vi vill upptäcka eventuella skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser.

Publikationer

Vetenskapliga artiklar

Unga vuxna och chefers erfarenheter av unga anställdas återgång i arbete efter sjukskrivning

I artikeln The return to work after sick leave due to common mental disorders among young employees: a qualitative interview study with young employees and managers undersöktes hur det var för unga personer sjukskrivna för psykisk ohälsa att återgå i arbete. Både chefer och unga rapporterade att en viktig aspekt för återgång var att upprätta en plan för återgången, följa upp den planen samt att anpassa arbetet under den perioden. Både chefer och unga upplevde att det kunde vara svårt att veta när det var dags att återgå eller trappa ner sjukskrivningen vid deltidssjukskrivning. Både chefer och unga menade att det var viktigt med extra stöd från chef och kollegor under den här perioden, och vissa chefer beskrev hur de i det närmste antog en föräldraroll under den här perioden, och stöttade sin unga anställda vid kontakt med andra aktörer så som hälso- och sjukvård, eller Försäkringskassan. 

Chefers erfarenheter av orsaker till sjukskrivning och prevention av lättare psykisk ohälsa för unga

I artikeln  Managers’ experience of causes and prevention of sick leave among young employees with Common Mental Disorders (CMDs)–A qualitative interview study with a gender perspective intervjuades 23 personer som hade erfarenhet av att vara chef för en ung arbetstagare som blivit sjukskriven på grund av lättare psykisk ohälsa. Studien hade en kvalitativ design som möjliggjorde att cheferna fick dela med sig av sina erfarenheter i semi-strukturerade intervjuer. Fokus i studien var dels på upplevda orsaker till att unga blev sjukskrivna, dels på chefernas förebyggande arbete för att motverka sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland unga. Ett genusperspektiv applicerades för att fånga skillnader mellan unga män och kvinnors och mellan kvinno- och mansdominerade branscher.

Cheferna beskrev orsakerna till sjukskrivning som att de unga 1) är slutkörda redan när de kommer ut i arbetslivet 2) kämpar med för höga förväntningar 3) har utmaningar i privatlivet och 4) är oförmögna att hantera specifika yrkesrelaterade krav och utmaningar. Cheferna rapporterade att för att förebygga sjukskrivning krävdes insatser för att underlätta övergången till arbetslivet för unga arbetstagare. 

Chefernas erfarenheter visade att genusbaserade normer och förväntningar har betydelse oavsett om orsaken till den unga arbetstagarens sjukskrivning återfanns i arbets- eller privatlivet. Resultaten visade även på behovet av att väga in genusaspekter vid preventivt arbete, vid kommunikation kring psykisk ohälsa och arbetets organisering.

Unga arbetstagares erfarenheter av orsaker till sjukskrivning på grund av lättare psykisk ohälsa

I publikationen A gender perspective on perceived causes of sick leave due to common mental disorders among young Swedish employees: A qualitative interview study intervjuades 13 kvinnor och 12 män mellan 20–29 år för att undersöka upplevda orsaker till sjukskriving på grund av lättare psykisk ohälsa (Common Mental Disorders, CMD). Genom att använda en kvalitativ design med ett tillämpat genusperspektiv kunde vi fånga unga kvinnor och mäns genusbaserade erfarenheter och dessutom beakta andra kulturella och sociala aspekter av deras erfarenheter. Intervjuerna analyserades med induktiv konventionell innehållsanalys.

Studien bidrar således till förståelsen av unga anställdas upplevda orsaker till sjukskrivning på grund av CMD, genom att låta dem dela med sig av erfarenheter från sina arbets- och privatliv före sjukskrivningen.

Både likheter och skillnader i kvinnor och mäns upplevelser framkom. Både unga kvinnor och män beskrev att det var utmanande att vara ny – både på den specifika arbetsplatsen och på arbetsmarknaden generellt. De visste inte vad som förväntades av dem och hade önskat tydligare introduktion och vägledning. I vissa fall beskrev de också att de utsattes för dåliga arbetsförhållanden, med höga krav på tillgänglighet efter arbetstid, långa arbetspass och utåtagerande chefer. Vissa av studiepersonerna beskrev sig själva som sårbara och känsliga och att mötet med arbetsplatsen hade blivit för utmanande för dem. Både unga män och kvinnor beskrev en mer pressad arbetssituation för unga kvinnor jämfört med män, där kvinnor måste prestera mer för att framstå som lika kompetenta som män, dessutom tar unga kvinnor tar mer socialt ansvar i privatlivet och på arbetet. Å andra sidan bekräftade vår studie att maskulinitetsnormer bidrar till svårigheter för män att be om hjälp och prata om psykiska problem, vilket sågs som en bidragande orsak till sjukskrivning.

Att vara kvar i eller återgå till arbete med CMD - erfarhenter från chefer och unga anställda under Covid-19 pandemin 

Publikationen Hindering and enabling factors for young employees with common mental disorder to remain at or return to work affected by the Covid-19 pandemic – a qualitative interview study with young employees and managers undersökte vi hur det var för unga personer med lättare psykisk ohälsa (common mental disorders) att vara kvar i arbete eller återkomma till arbete efter sjukskrivning och hur Covid-19 pandemin inverkade på det. I studien intervjuades 25 unga med erfarenhet av sjukskrivning och 23 chefer som varit arbetsledande för unga med sjukskrivning på grund av lättare psykisk ohälsa.

Av intervjuerna framkom att det fanns både hindrande och möjliggörande faktorer för unga. De hindrande faktorerna var förändrade arbetsförhållanden, minskat välbefinnande när unga tillbringade mer tid hemma, och osäkerhet. De möjliggörande faktorerna var minskade krav, ökad balans och välfungerande arbetsprocesser. Lärdomar av studien var att det för chefer är viktigt att skapa och upprätthålla en väl fungerande kommunikation vid distansarbete, se varningssignaler för otydliga gränser mellan arbete och privatlivet samt att lämna utrymme för återhämtning. Dessa slutsatser är relevanta också efter pandemin, då dagens arbetsliv innehåller stora inslag av distansarbete.

Studieprotokoll för projektet

Projektets första artikel är ett studieprotokoll med titeln A Gender Perspective on Sick Leave Among Young Adults – Barriers and Resources for Return to Work as Experienced by Young Employees and Managers: A Protocol for a Qualitative Study. Artikeln beskriver teori och metod för Gunga-projektet.

Medverkande forskare är Caroline Olsson (projektledare), Helena Tinnerholm Ljungberg, Irene Jensen, Elisabeth Björk Brämberg, Lotta Nybergh och Martina Wallberg.

Studien är finansierad av Forte (Projekt-ID: 2019-00883).

Kontakt

Enhet: Interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa