Tre forskare som vill förändra skolan

För att förbättra skolmiljön måste man ut i verkligheten. Här är tre forskare som gör fält­studier i skolans värld.

Daniel Berglind, portrait
Foto: Alexander Donka

”Utomhus rörde sig barnen mer”

Daniel Berglind, docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Forskar om: Hur man får barn att röra sig i skola och förskola.
Målbild i skolan: Att man jobbar på strukturell policynivå – för att nå alla barn.

”Det mesta tyder på att ganska få barn rör sig enligt gällande rekommendationer. Vi vet också att barn blir mer och mer inaktiva ju äldre de blir. Hur vi rör oss som barn – och vad vi stoppar in i munnen – kommer att påverka hälsan senare i livet. Att få in mer aktivitet redan i förskolan är därför viktigt, eftersom man bygger in bra vanor tidigt då. Nyligen hängde jag och min forskargrupp mätare på ett antal barn på 30 förskolor och kunde se att en timme utomhus gav dubbelt så mycket aktivitet som en timme inomhus. Vi såg också att barnen var ute och rörde sig mer om de hade en stor utegård, men också om det fanns en policy för utomhusvistelse. En del nya förskolor har ju väldigt små utegårdar och det kan vara svårt att bygga om sin gård. Men att skaffa sig en utepolicy är nästan gratis.

Vi har nu lyckats påverka politikerna i Stockholm så att alla förskolor ska införa en sådan utepolicy, som vi har skapat! Eftersom alla förskolor inte inför policyn samtidigt kommer vi att göra en interventionsstudie under tiden där kontrollgrupperna utgörs av barn i de skolor där policyn ännu inte införts. Det är ett jättejobb förstås att hänga mätare på så många barn och även se till att förskolorna fyller i våra enkäter.

Skolan och förskolan är unika arenor för att påverka barns beteenden och framtida levnadsvanor. Där når vi alla barn oavsett socioekonomisk status.

För egen del försöker jag lära mina egna barn att ta trapporna i stället för rulltrappan – och så brukar vi nästan alltid gå förbi en lekpark på väg hem från förskolan.” 

”I skolan kan barn upptäcka ny och bra mat”

Emma Patterson, anknuten forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Forskar om: Hälsofrämjande och hållbara skolmåltider.
Målbild i skolan: Skollunchen som en positiv upplevelse att ta med sig in i framtiden.

Portrait of Emma Paterson

”Vill man främja bra matvanor i befolkningen är skolan en ypperlig miljö att satsa på. Här kan vi nå alla barn, oavsett bakgrund eller förutsättningar. Vi kan hjälpa dem upptäcka ny mat och lära ut vad som ger bra näring och samtidigt är hållbart för planeten. Tyvärr lever vi i en miljö som uppmuntrar till att äta ohälsosamt, vilket är en av de största anledningarna till att vi utvecklar kroniska sjukdomar. Så vi måste ändra på miljön, men hur? Detta är jag nyfiken på.

Som forskare anser jag att jag har ett visst ansvar att försöka förändra saker och ting i rätt riktning. För snart tio år sedan utvecklade jag och några andra ett webbaserat verktyg för att mäta skolmåltidskvalitet, som näringsinnehåll och miljöpåverkan till exempel. Sedan 2012 har verktyget funnits tillgängligt för alla skolor i landet och 45 procent har nu ett konto, även om alla inte är aktiva användare. Nu håller jag på att utvärdera effekterna av verktyget.

I ett annat projekt försöker vi ändra matsedeln och inköpslistorna åt några skolor, i syfte att minska koldioxidutsläppen. Vi kommer inte ifrån att det vi äter har en mycket stor miljöpåverkan, men vi kan försöka minska den.

Det klagas fortfarande ofta på skolmaten, trots att den numera oftast är jättebra. Offentliga måltider är i princip alltid mer näringsriktiga än privata luncher även om det förstås varierar mellan kommuner. Kost- och kökschefer bedriver ett fantastiskt folkhälsoarbete, som de inte alltid är medvetna om själva. Det är roligt att hjälpa dem inse det.”

”Kraven på anpassning har lagts på eleverna”

Anna Borg, anknuten forskare vid Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet, KIND.
Forskar om: Hur man kan stödja elever med särskilda behov.
Målbild i skolan: Alla barn har rätt att lyckas i skolan.

Anna Borg, portrait.

”För tio år sedan jobbade jag inom elevhälsan i Salem, som chef för en mobil enhet. Mitt uppdrag var att stötta och försöka få tillbaka 34 elever som inte gick till skolan. Men det var en del elever som jag inte riktigt förstod mig på. Jag hade aldrig läst en forskningsartikel, men en dag kom jag i kontakt med en psykolog och blev i samma veva intresserad av forskning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag förstod då att skolkrav många gånger överstiger barns kognitiva förmågor. Jag som alltid hade tänkt att det räcker med att hjälpa på individnivå, men nu förstod jag att vi snarare behöver ändra skolorganisationen. Nu är jag skolsamordnare på KIND och delaktig i nya forskningsprojekt riktade mot skolan. Det roligaste är att jag, med min bakgrund som pedagog, ges möjlighet att stötta skolor i deras pedagogiska utvecklingsarbete med hjälp av forskning från olika discipliner, som psykologi och psykiatri.

I dag är det vanligt att elever får skolsvårigheter tidigt, redan mellan 3:an och 4:an och det hänger ihop med att kraven på anpassning har lagts på eleverna i stället för på skolans organisation. Att exempelvis minimera förflyttningarna mellan klassrum och minska antalet lärare som varje elev möter, som vi har gjort i Salem, kan hjälpa eleverna att klara skolan bättre.

I framtiden hoppas jag att evidensbaserad kunskap om hjärnans utveckling blir en självklar del av lärarutbildningen, eftersom jag är övertygad om att det skulle förbättra möjligheterna att organisera lärmiljöer som inkluderar alla elever.”


Berättat för Maja Lundbäck, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 1/2020.
Foto: Alexander Donka