Forskaren: ”Vi måste sluta hylla solbränd hud”

Text: Annika Lund, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 2/2014

– När jag ser en person som har en kraftig solbränna i ett uppenbart kosmetiskt syfte, då ser jag en person som utsätter sig för en stor hälsorisk. Jag har väldigt svårt att se något vackert i det, säger han.

Men den skönheten ser många andra. Särskilt svenskar faktiskt. Det finns studier som visar att det i Sverige finns ett mer solbränt skönhetsideal än i många andra länder – och följdriktigt har vi högre förekomst av malignt melanom, den mest aggressiva formen av hudcancer, än de flesta andra länder i Europa. Det är en snabbt ökande cancerform, där antalet fall sedan ett decennium ökar med fem procent varje år. Det ger en ödesdiger kurva som inte ser ut att mattas av eller vändas nedåt.

De senaste decennierna har svenskarnas solvanor ändrats kraftigt, med fler solsemestrar. Det är dessa förändrade vanor som ligger bakom ökningen. Men sjukdomen är fullt botbar om den bara upptäcks tidigt. Om hudtumören tas bort innan den hunnit växa sig tjockare än en millimeter är chansen att bli botad mycket stor. Hinner sjukdomen sprida sig i kroppen är överlevnaden mycket dålig, i genomsnitt mellan sex och nio månader.

– Vi måste ha flera strategier kring malignt melanom. På kort sikt vill vi hitta fler fall riktigt tidigt, vilket botar fler. På längre sikt krävs en attitydförändring kring vårt solande. Det är enda sättet att få färre att insjukna. Samtidigt vill vi få fram bättre behandlingar för dem med spridd sjukdom, säger Johan Hansson, professor och forskargruppsledare vid institutionen för onkologipatologi-onkologipatologi vid Karolinska Institutet.

Få fler födelsemärken bedömda

Ett mål är alltså att få fler födelsemärken bedömda av en läkare. Här finns en uppenbar fördel med just melanom, eftersom tumörerna sitter på huden, synliga för ögat. På flera platser i landet pågår försök där läkare på vårdcentraler fotograferar misstänkta födelsemärken genom ett dermatoskop, ett särskilt slags förstoringsglas för hudundersökningar.

Bilderna skickas via en särskild smart phone-applikation till hudläkare för bedömning. Tanken är att det ska ge en snabbare återkoppling till primärvårdsläkaren, som kan göra en bättre prioritering. Det skulle i så fall ge färre märken som tas bort i onödan samt avlasta specialistsjukvården, men försöken är inte utvärderade ännu.

Men det är inte alla som ber läkare titta på avvikande födelsemärken. Tvärtom. Vissa grupper söker vård för sent för sina hudmelanom. Det gäller till exempel män som bor ensamma, enligt en studie som presenterades tidigare i år. Det anses förklara varför ensamboende män oftare än andra dör i sin hudcancer. Samma tendens ses för äldre kvinnor.

Här kan vårdcentralens läkare fylla en stor roll, tror Johan Hansson.

– Vi vill uppnå en situation där hudundersökningar görs i samband med andra läkarbesök, kanske årliga hälsokontroller. Vårdcentralens läkare skulle också spontant kunna erbjuda vissa patienter att få huden undersökt. Att uppnå detta kräver inte orimligt stora insatser – dermatoskop är inte dyra, många har nära kontakt med en husläkare. Jag hoppas jag får se detta innan jag går i pension – och jag är ganska gammal, säger han.

Attityder gentemot solning

En svårare nöt att knäcka är svenskarnas attityder gentemot solning. Helst vill Johan Hansson att vi slutar hylla den solbrända huden. Det gör honom tveksamt inställt till brun-utan-solkrämer och solduschar, som visserligen inte är farliga för huden, men som ändå bidrar till att upprätthålla det solbrända skönhetsidealet.

– På sikt behöver vi komma bort från det. Det kommer kräva omfattande insatser och ta tid. Människors känslor av att vara attraktiva och känna välbehag är svåra saker att påverka – men det går, säger han.

Fram tills för några år sedan fanns ingen botande behandling att erbjuda patienter med hudcancer som spritt sig till andra delar av kroppen. Här har stora genombrott skett de senaste åren. Nu finns flera möjliga läkemedel – och många tankar om hur forskningen kan gå vidare.

Till de nya behandlingarna hör en grupp målsökande läkemedel, som blockerar en signalväg i tumörceller med mutationer i en specifik gen, BRAF. Ungefär hälften av alla hudmelanom har just denna mutation. När den onormala signalvägen stängs av dör tumörcellen, och i dag finns två godkända läkemedel som gör det.

– Majoriteten av patienterna får bra effekt, där tumörerna krymper eller försvinner. De flesta upplever en snabb förbättring av sina symtom, säger Johan Hansson.

Men effekten kan tyvärr vara kortvarig. Eftersom endast en signalväg är angripen utvecklar de flesta tumörer resistens, och det redan efter i genomsnitt sju till åtta månader.

Stora individuella variationer

Samtidigt finns stora individuella variationer i hur länge läkemedlet ger effekt, och det saknas bra tester för att se vilka patienter som kommer ha långtidsnytta av behandlingen. Det är en av de saker Johan Hanssons forskargrupp försöker ta reda på, i ett samarbete med Lunds universitet. De söker markörer för vilka patienter som är långsiktigt hjälpta av dessa målsökande behandlingar.

Nya på marknaden är också flera immunstimulerande läkemedel som inte angriper någon specifik mutation i tumören, vilket gör att det kan användas av fler patienter. De bygger på att bromsande signaler i immunförsvaret stängs av. Det stimulerar till en våldsam
produktion av T-celler som angriper tumören.

Även här har den ökade medianöverlevnaden varit kortare än ett år – men med stora individuella variationer. En mindre grupp patienter är fortfarande efter flera år symtomfria, och kan möjligen vara helt botade från spridd melanomsjukdom. Samtidigt förekommer allvarliga biverkningar, där immunförsvaret vänder sig mot kroppens friska vävnader, vilket i vissa fall ger livshotande inflammationer. Vilka som ska reagera hur går i dag inte att förutsäga och även här letar forskare markörer.

– Det kommer täta resultat om nya behandlingar mot spridd melanomsjukdom och det är glädjande eftersom det här en mycket aggressiv cancerform som ofta drabbar yngre människor, säger Johan Hansson.