De ser nyttan med naturen
Vad är det egentligen som lockar med naturen – och är den bra för vår hälsa? Vi pratar med tre forskare som studerar hälsoeffekter av att vistas i naturområden.
”Vatten gör oss lyckligare”
Namn: Maria Albin
Titel: Professor i arbets- och miljömedicin vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Aktuell: Medverkar i forskningsprojektet Blue Health (bluehealth2020.eu) som koordineras från universitetet i Exeter, Storbritannien och vars svenska del leds från Lunds universitet.
Samtliga texter först publicerade i Medicinsk Vetenskap nr 3/2018.
”Forskning visar att vi upplever att vi mår bättre och blir lyckligare av att bo nära vatten. Historiskt har städer ofta byggts vid hamnar så många människor bor nära vatten i världen. Nyligen publicerades också aktuell forskning som visar att närheten till vattenområden ökar graden av fysisk aktivitet och leder till fler sociala möten mellan människor. Vi vet även att rymd kan ge vila. Ett hav innehåller få tydliga mål utan tycks fortsätta i oändlighet och det verkar lugna oss, enligt miljöpsykologisk forskning.
Men man vet inte så mycket om exakt hur det påverkar hälsan. Ett pågående EU-projekt, kallat Blue Health, ska ta reda på mer. Bland annat planerar vi att skapa virtuella blå miljöer för att undersöka hur de påverkar återhämtning efter stress. Vi vill se om det går att få en stressreducerande effekt bara av att se och höra ljudet av vatten, så som vi redan vet att det fungerar med grönområden. Då skulle man kunna erbjuda detta till äldre som har svårt att ta sig ut eller till personer som upplever akut stress till exempel i samband med tandläkarbesök.
Projektet kommer också undersöka vikten av att tillgängliggöra blå områden så att de blir lättare att nå, mindre skräpiga och känns trygga att vara i. Annars verkar inte de positiva effekterna fungera. Men mer kunskap på området är viktigt eftersom den kan användas vid stadsplanering. Genom åren har jag själv mest studerat det som är farligt i miljön, det är roligt att även undersöka de faktorer som leder till att vi mår bättre.
Själv bor jag inte vid vatten men söker ofta upp det. Att få vila ögonen på ett hav lyfter anden. Havet! brukar jag utropa när jag ser det.”
Berättat för: Cecilia Odlind.
”Naturen är en viktig resurs för återhämtning”
Namn: Cecilia Stenfors
Titel: Docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet
Forskar om: Hur inre och yttre faktorer, inklusive naturliga och urbana miljöer påverkar kognition, återhämtning, känsloläge, stress och mående
”I det moderna arbetslivet är vi ofta stillasittande och har höga psykiska krav. Att uppleva sig mentalt överbelastad med både koncentrations- och minnesbesvär är relativt vanligt.
Forskningen visar att vistelser i naturliga miljöer tvärtom minskar negativa känslor och stress, och ökar positiva känslor, mental återhämtning och prestation. I våra studier ser vi att man presterar bättre på tester av uppmärksamhet och minne efter naturupplevelser än innan, jämfört med urbana kontrollmiljöer.
Mest positiv inverkan har verkliga naturmiljöer, men även naturbilder och film kan fungera. Nedskräpade och förstörda naturområden verkar däremot inte ha samma effekt. Det finns alltså kopplingar mellan naturens och individers välmående.
En möjlig förklaring till naturens inverkan på oss är att den är milt fascinerande och fångar vår uppmärksamhet, men samtidigt låter krävande kognitiva processer vila och återhämtas. Andra teorier framhåller att det finns evolutionära skäl till att vi mår bra i naturmiljöer med biologisk mångfald, eftersom de signalerar resurser för överlevnad i form av exempelvis vatten, mat och skydd.
Naturmiljöer utgör en viktig resurs för att möta våra folkhälsoutmaningar. Jag hoppas därför att beslutsfattare och stadsplanerare skapar mer grönområden i städerna och bevarar befintliga grönområden och skogar med biologisk mångfald. Jag tror också att vi behöver mer återhämtande miljöer i arbetslivet. Det kan handla om gröna växter, balkonger och parker som man kan vara kring och i. Man ska lätt kunna gå utomhus för återhämtning eller för att jobba, till exempel ta promenadmöten. Här måste man också jobba med vanor och arbetskultur.”
Berättat för: Helena Mayer
”Grönskan ska helst finnas runt husknuten”
Namn: Mare Löhmus Sundström
Titel: Forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Forskar om: Vilken roll grönområden spelar för hälsan.
”Hela 85 procent av Sveriges befolkning bor i städer, och vår och andras forskning visar att grönområdena är viktiga för återhämtning och fysisk aktivitet. Människor som bor i stadsmiljöer med mycket växtlighet är friskare än de som bor i områden med mindre grönska. De är mindre stressade, lever längre och har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och mental ohälsa.
Barn som föds och bor i gröna grannskap har mindre risk för låg födelsevikt och övervikt senare i livet. Och att leka vid platser med mycket vegetation har visat sig ge barnen bättre koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och självdisciplin.
Grönområdena behövs också för att kyla ner städerna och motverka höga inomhustemperaturer under värmeböljor, vilket har visat sig minska dödligheten. Ju mer vegetation desto lägre blir också risken för översvämningar under stormar och desto bättre blir luftkvaliteten.
Mycket grönska i grannskapet ökar befolkningens motivation till fysisk aktivitet, men forskningen visar att det inte räcker med ett grönområde i närheten av bostadsområdet, eftersom många inte har vanan eller möjligheten att använda dessa. Grönskan ska helst finnas runt husknuten. Därför måste stadsplanerare även förtäta grönskan när de förtätar eller bygger städer. Samtidigt ska man också känna sig trygg i grönområdet, för annars uteblir de positiva effekterna. Ett av forskningsprojekten jag är involverad i just nu undersöker om naturupplevelser genom virtual reality-teknik kan öka livskvaliteten hos personer som har svårt att röra sig själva, till exempel inom äldrevården. Själv är jag är född i en skogsby på Dagö och mår som bäst när jag är i skogen, där jag vistas i timtals.”
Berättat för: Helena Mayer
Foto: Jens MagnussonLäs fler spännande artiklar om medicinsk forskning
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning kan du läsa fler artiklar om det senaste inom medicinsk forskning. Bli prenumerant!