På glänt till en annan värld

– Vi pratar inte om en bra eller dåligt sammansatt bakterieflora. Det vi tror just nu är snarare att man ska se upp när ekosystemet i munnen kommer i obalans. Om en viss typ av bakterier plötsligt ökar i antal så är det en varning, då kan de orsaka sjukdom, säger han.

Ohälsan i munnen är alltså snarare kopplat till förändringar i den normala bakteriesammansättningen, än påhälsning av smittämnen utifrån. Omständigheter i miljön i munnen påverkar detta men mer kunskap behövs om hur. Olika individer kanske också är mer eller mindre motståndskraftiga mot sådana förändringar i miljön och det kan leda till förändringar i bakteriesammansättningen.

– Generellt kan man säga att en stabil bakterieflora är en bra bakterieflora, menar Georgios Belibasakis.

OM VI INTE BORSTAR TÄNDERNA samlas olika bakterier på tänderna och i tandköttsfickor. Tillsammans bildar de ett tjockt lager som kallas biofilm. Antibakteriella molekyler i saliven, som normalt skyddar tänder och tandkött från giftiga ämnen som bakterier utsöndrar, når inte igenom lagret. De bakterier som befinner sig närmast tandytan kan då i skydd av biofilmen orsaka skador på tänder och tandkött. På motsvarande vis når antibiotika inte heller igenom.

– Jag brukar jämföra dessa biofilmer som utgörs av våra ’egna’ bakterier med ett upplopp av fotbollssupportrar. Var och en kan vara trevliga men de kan bli farliga i grupp, säger han.

För att förstå mer om dessa processer studerar forskargruppen modeller av biofilm i laboratoriet.

– Där kan vi se hur biofilm beter sig, hur bakterier kommunicerar med varandra men också hur de interagerar med värdceller, säger Georgios Belibasakis.

Men fortfarande saknas mycket kunskap om vad munfloran har för betydelse både för den lokala och den allmänna hälsan.

– Vi arbetar samtidigt med att kartlägga och upptäcka de specifika bakterier som kan vara intressanta ur hälsosynpunkt. Genom att göra storskaliga proteinanalyser på munprover över tid kan vi sålla fram ett antal intressanta proteiner som ökar vid sjukdom och titta närmare på hur dessa är kopplade till bakteriesammansättningen, säger Georgios Belibasakis.

I ett EU-projekt där forskargruppen medverkar är målet att ta fram ett rörligt laboratorium som kan snabbanalysera ett salivprov. Det kan vara användbart i länder där avståndet till tandvårdskliniker och sjukhus är långt. Men det är även tänkt att hjälpa tandläkare att enkelt kontrollera exempelvis patientens mikrobiologiska profil i munnen.

– I framtiden kanske du till och med kommer att kunna ta ett test själv hemma. Precis som att du kan upptäcka feber som ett tecken på infektion skulle du kunna upptäcka förändrad munflora som en varning på annalkande tandsjukdom, säger Georgios Belibasakis.

Vilka åtgärder som detta ska resultera i är i nuläget lite oklart eftersom tillräckligt med kunskap fortfarande saknas. Men en rekommendation skulle helt enkelt vara att under en period besöka tandläkaren eller tandhygienisten oftare än vanligt för att övervaka och förhindra sjukdomsutveckling.

– Det är lättare att åtgärda problemen i ett tidigt skede, säger han.

Just tandhygienister är en yrkesgrupp som Georgios Belibasakis vill lyfta fram.

– De utgör ryggraden i det förebyggande arbetet. Eftersom de träffar många patienter innan de utvecklat sjukdom har de potential att upptäcka högriskpatienter tidigt. De borde uppmuntras till forskningsengagemang i större utsträckning, säger han.

EN ANNAN MUNSJUKDOM SOM INTRESSERAR Georgios Belibasakis är periimplantit, det vill säga den infektion som kan uppstå i samband med tandimplantat.

– Det är en nutidssjukdom. Stora tekniska framsteg har inneburit att vi kan hjälpa patienter som saknar tänder att återfå dessa funktioner, det är mycket bra. Men det innebär också en ökad risk för helt nya typer av komplikationer som vi måste följa noga även inom forskningen, säger han.

Det gemensamma målet för all den forskning som Georgios Belibasakis bedriver är att han vill att den ska leda till nytta för patienten.

– Alla experiment, även de enklaste försöken i laboratoriet, anser jag ska göras i syfte att besvara frågor kring sjukdomsprocesser eller förbättrad hälsa. Vi använder munnen när vi äter, pratar, andas. Jag menar att vi bör se på munhälsa ur ett mer holistiskt perspektiv, som en viktig del av hela människan och den allmänna hälsan, säger han.