På glänt till en annan värld
Vi äter med den, pratar, andas. Men vår mun är också hem för flera hundra olika bakteriearter. Hur deras liv hänger ihop med några av mänsklighetens vanligaste sjukdomar intresserar professor Georgios Belibasakis.
Namn: Georgios Belibasakis.
Titel: Professor i klinisk oral infektionsbiologi vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.
Ålder: 40.
Familj: Fru Nagihan Bostanci som också är professor i odontologi vid Karolinska Institutet och deras dotter som är 2 år.
Ledarstil: Jag är lagorienterad. Hellre ”Låt oss göra detta!” än ”Gör det!”
Så kopplar jag av: Umgås med min dotter. För första gången sedan barndomen bor jag just nu vid vatten och det är mycket vilsamt att sitta på balkongen och titta på båtarna som seglar förbi.
Inspireras av: Ofta av personer i helt andra verksamheter än min egen, som idrotts- eller affärsvärlden. Att vinna en idrottslig tävling motsvaras i forskarens värld av att publicera en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Det ligger enormt mycket arbete, pepp och planering bakom som inte syns.
Text: Cecilia Odlind, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 4, 2016.
GEORGIOS BELIBASAKIS visar mig en bild på en munhåla. Patienten har en aggressiv form av parodontit, en infektion som snabbt förstör tändernas käkfäste. Tandköttet är rött och har dragit sig tillbaka, en stor del av de missfärgade tänderna syns. Slitet, är det sammantagna intrycket. Men patienten är ung och har skött sin tandhygien. Troligen handlar det snarare om otur med de genetiska anlagen. Den här aggressiva formen av parodontit som drabbar en del unga människor är en av de sjukdomar som Georgios Belibasakis vill förstå bättre med sin forskning.
– Sjukdomen tvingar denna man till tandläkaren ofta, han plågas av värk och har problem med att tugga maten. Men det är inte bara det, hans självförtroende är också sämre. Och han ler mer sällan, säger Georgios Belibasakis.
För den som har en frisk munhåla är det kanske lätt att glömma bort hur viktig den är för vår allmänna hälsa. I Sverige och många andra länder i Europa har man framgångsrikt till stora delar kunnat förebygga många orala sjukdomar. Med hjälp av tandvårdsutbildning till skolelever och tandborstning med fluortandkräm har till exempel förekomsten av karies minskat drastiskt på bara ett par generationer.
– Men sjukdomen förekommer fortfarande och det finns mycket vi inte förstår, som varför en del får hål i tänderna mycket lättare än andra. Därför behövs fortfarande både mikrobiologisk och beteendemässig forskning, säger han.
Och i sann odontologisk anda är Georgios Belibasakis främsta mål också att förebygga.
– Allt som kan förebyggas måste vi se till att förebygga. Men när det inte går måste vi ju även ha bra metoder för att diagnosticera så tidigt som möjligt och bota så skonsamt som möjligt, säger han.
UNGEFÄR TIO PROCENT av befolkningen drabbas av allvarlig parodontit, eller tandlossning, som tillsammans med karies är de mest förekommande av mänsklighetens alla bakteriella sjukdomar. För att förstå i vilken miljö de frodas, studerar Georgios Belibasakis bland annat sammansättningen av bakterier i våra munnar. Där finns över 700 olika bakteriearter. Näst efter magtarmkanalens bakterieflora utgör munnens flora det mest variationsrika bakteriella ekosystemet på vår kropp.
– Siffran är debatterad. Resultat från mer moderna analysmetoder har antytt betydligt fler arter, antalet kan komma att öka framöver, säger Georgios Belibasakis.
Alla dessa bakterier lever normalt i vår munhåla – och det vill vi faktiskt att de ska göra. De håller vårt immunsystem aktivt och hindrar bland annat att andra farligare bakterier koloniserar munnen. Själva bakteriesammansättningen varierar mellan individer och påverkas av olika faktorer till exempel vad och hur vi äter och om vi stressar mycket. Även hormonella variationer och genetik inverkar. Men det viktiga är troligen inte enbart vilken kombination av bakterier man har, enligt Georgios Belibasakis.
– Vi pratar inte om en bra eller dåligt sammansatt bakterieflora. Det vi tror just nu är snarare att man ska se upp när ekosystemet i munnen kommer i obalans. Om en viss typ av bakterier plötsligt ökar i antal så är det en varning, då kan de orsaka sjukdom, säger han.
Ohälsan i munnen är alltså snarare kopplat till förändringar i den normala bakteriesammansättningen, än påhälsning av smittämnen utifrån. Omständigheter i miljön i munnen påverkar detta men mer kunskap behövs om hur. Olika individer kanske också är mer eller mindre motståndskraftiga mot sådana förändringar i miljön och det kan leda till förändringar i bakteriesammansättningen.
– Generellt kan man säga att en stabil bakterieflora är en bra bakterieflora, menar Georgios Belibasakis.
OM VI INTE BORSTAR TÄNDERNA samlas olika bakterier på tänderna och i tandköttsfickor. Tillsammans bildar de ett tjockt lager som kallas biofilm. Antibakteriella molekyler i saliven, som normalt skyddar tänder och tandkött från giftiga ämnen som bakterier utsöndrar, når inte igenom lagret. De bakterier som befinner sig närmast tandytan kan då i skydd av biofilmen orsaka skador på tänder och tandkött. På motsvarande vis når antibiotika inte heller igenom.
– Jag brukar jämföra dessa biofilmer som utgörs av våra ’egna’ bakterier med ett upplopp av fotbollssupportrar. Var och en kan vara trevliga men de kan bli farliga i grupp, säger han.
För att förstå mer om dessa processer studerar forskargruppen modeller av biofilm i laboratoriet.
– Där kan vi se hur biofilm beter sig, hur bakterier kommunicerar med varandra men också hur de interagerar med värdceller, säger Georgios Belibasakis.
Men fortfarande saknas mycket kunskap om vad munfloran har för betydelse både för den lokala och den allmänna hälsan.
– Vi arbetar samtidigt med att kartlägga och upptäcka de specifika bakterier som kan vara intressanta ur hälsosynpunkt. Genom att göra storskaliga proteinanalyser på munprover över tid kan vi sålla fram ett antal intressanta proteiner som ökar vid sjukdom och titta närmare på hur dessa är kopplade till bakteriesammansättningen, säger Georgios Belibasakis.
I ett EU-projekt där forskargruppen medverkar är målet att ta fram ett rörligt laboratorium som kan snabbanalysera ett salivprov. Det kan vara användbart i länder där avståndet till tandvårdskliniker och sjukhus är långt. Men det är även tänkt att hjälpa tandläkare att enkelt kontrollera exempelvis patientens mikrobiologiska profil i munnen.
– I framtiden kanske du till och med kommer att kunna ta ett test själv hemma. Precis som att du kan upptäcka feber som ett tecken på infektion skulle du kunna upptäcka förändrad munflora som en varning på annalkande tandsjukdom, säger Georgios Belibasakis.
Vilka åtgärder som detta ska resultera i är i nuläget lite oklart eftersom tillräckligt med kunskap fortfarande saknas. Men en rekommendation skulle helt enkelt vara att under en period besöka tandläkaren eller tandhygienisten oftare än vanligt för att övervaka och förhindra sjukdomsutveckling.
– Det är lättare att åtgärda problemen i ett tidigt skede, säger han.
Just tandhygienister är en yrkesgrupp som Georgios Belibasakis vill lyfta fram.
– De utgör ryggraden i det förebyggande arbetet. Eftersom de träffar många patienter innan de utvecklat sjukdom har de potential att upptäcka högriskpatienter tidigt. De borde uppmuntras till forskningsengagemang i större utsträckning, säger han.
EN ANNAN MUNSJUKDOM SOM INTRESSERAR Georgios Belibasakis är periimplantit, det vill säga den infektion som kan uppstå i samband med tandimplantat.
– Det är en nutidssjukdom. Stora tekniska framsteg har inneburit att vi kan hjälpa patienter som saknar tänder att återfå dessa funktioner, det är mycket bra. Men det innebär också en ökad risk för helt nya typer av komplikationer som vi måste följa noga även inom forskningen, säger han.
Det gemensamma målet för all den forskning som Georgios Belibasakis bedriver är att han vill att den ska leda till nytta för patienten.
– Alla experiment, även de enklaste försöken i laboratoriet, anser jag ska göras i syfte att besvara frågor kring sjukdomsprocesser eller förbättrad hälsa. Vi använder munnen när vi äter, pratar, andas. Jag menar att vi bör se på munhälsa ur ett mer holistiskt perspektiv, som en viktig del av hela människan och den allmänna hälsan, säger han.
Georgios Belibasakis om...
…munhälsa hos äldre
Tandlossning drabbar de flesta förr eller senare och är på så sätt en åldrandesjukdom. Genom att förbättra kontrollen av äldres munhälsa tror jag man skulle kunna göra stora insatser för deras allmänna hälsotillstånd.
…akademiskt ledarskap
Blivande ledare på alla nivåer i akademin borde utbildas ordentligt, och då menar jag inte bara strökurser. En längre ledarskapsutbildning borde finnas för dem som är tänkta att bli chefer vid universitet och högskolor.
…sitt mest oväntade forskningsfynd
Jag arbetar inte med förväntningar i forskningen, utan fokuserar på själva forskningsfrågan. Jag försöker vara öppen för att hypotesen kanske inte stämmer och låter resultaten visa vägen.
…dålig andedräkt
Den beror framförallt på svavelgaser som utsöndras av bakterier på tungan och andra platser som är svåra att rengöra. Det är ett bra exempel på hur bakterierna i munnen påverkar hälsan på många olika sätt.
Mer läsning
En pärs för tandhälsan
Knäck, ischoklad och pepparkakor i mängder – julhelgen brukar vara en riktig pärs för tandhälsan. Men vissa klarar sig bättre än andra. Läs ett tema om folksjukdomen karies.
Hellre mångfald än enfald
Överallt på och i vår kropp lever mängder av bakterier. Utan dem skulle vi snabbt bli sjuka. Forskare vid Karolinska Institutet försöker ta reda på mer om vilken betydelse "våra vänner bakterierna" har för hälsan.