De räknar med vår hälsa
Många hälsorelaterade beslut är baserade på biostatistik. Möt tre forskare som gör beräkningarna som kan påverka ditt liv.
”Man föreställer sig vad som kan hända”
Namn: Nicola Orsini
Titel: Forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Forskar om: Utveckling av biostatistiska metoder.
”Det bästa med biostatistik är att man föreställer sig vad som kan hända; man förutser en fördelning av fynden redan innan man börjar samla in några data. I biostatistik ingår att planera vad man ska mäta och hur – samt att analysera och tolka resultat. Och eftersom många hälsorelaterade beslut är baserade på statistik finns i dag ett växande behov av att bättre förstå och värdera de slutsatser som dras utifrån all data. Statistik kan hjälpa oss att se ett mönster bakom till synes röriga observationer. Det tar hand om osäkerhet kring verkliga fenomen.
Mitt största intresse är forskning kring så kallade syntesmetoder, särskilt metaanalyser – då man slår ihop mindre studier till en stor – av dosrespons. Resultaten från dessa metaanalyser kan ofta få stort inflytande hos hälsoforskare och beslutsfattare. Internationella hälsoorganisationer, som informerar om faktorer som tros påverka hälsan, utgår ofta från dessa resultat. Världscancerforskningsfonden (WCRF) analyserar till exempel hur cancerprevention och överlevnad är relaterat till kost, näring och fysisk aktivitet. Jag samarbetar med forskare från skilda discipliner och har möjlighet att utveckla statistiska metoder som på sikt förändrar sättet som forskningen görs på.
En del studenter kanske tycker att biostatistik verkar svårt. Andra kanske tycker att det verkar lätt eftersom de vet hur man använder mjukvara för statistisk analys. Intrycket som studenterna får beror till stor del på hur ämnet lärs ut. Undervisning kan göra skillnad här.”
”Jag försöker förutsäga framtiden”
Namn: Martin Eklund
Titel: Forskare i epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Forskar om: AI-system och prediktionsmodeller för att förbättra cancerdiagnostik och behandling.
”Vem ska få biopsi? Hur ska det gå till? Det är viktigt att hela tiden välja rätt patient för rätt åtgärd. Genom prediktionsmodeller och maskininlärning kan vi förbättra cancerdiagnostik och behandling.
Jag försöker förutsäga framtiden för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer. Diagnostik handlar mycket om beslutsfattande. I dag finns risk att patologer bedömer vävnadsprov olika, vilket ökar risken för över- och underdiagnostik.
Jag och mina kollegor har visat att det är möjligt att utveckla AI-system som har lika hög träffsäkerhet som världens bästa uropatologer. I framtiden tror jag att människa och AI-system kommer att jobba ännu mer hand-i-hand så att fler med prostatacancer kan få adekvat behandling. Vår prediktionsmodell för att mer träffsäkert välja vilka män som ska biopseras är i dag kliniskt implementerad. Det är jättekul.
Det roligaste med min forskning är annars den kreativa processen, att spåna kring nya forskningsprojekt – ibland spontant under en kafferast, andra gånger mer planerat i möten. Det som driver mig är att det mynnar ut i någonting som hjälper människor i slutändan.
Biostatistiker behövs genom hela forskningsprocessen.
Vi är vana vid att tänka till kring fallgropar, både när man planerar en studie och när man senare analyserar data. För att passa som biostatistiker tror jag att man måste ha en kombination av nyfikenhet, kreativitet och noggrannhet. Mitt bästa arbetsredskap är så klart datorn med statistisk programvara för att göra beräkningar.”
”Jag använder ofta papper och penna”
Namn: Therese Andersson
Titel: Forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Forskar om: Statistiska metoder för att mäta cancerpatientöverlevnad.
”Många tror kanske att vi biostatistiker bara gör beräkningar åt forskare, men vi är ju själva forskare. Jag fokuserar främst på cancerepidemiologi och överlevnadsanalys och samarbetar med många olika forskare, kliniker och epidemiologer. Det är så intressant att hela tiden lära sig så mycket om olika former av cancersjukdomar. All min metodutveckling är förankrad i frågeställningar som de som jag samarbetar med har. Jag brukar kunna se om deras frågeställningar skulle kunna besvaras bättre om vi tog fram en annan statistisk metod.
Varken vänner eller familj förstår vad jag håller på med, men om jag ska försöka förklara det brukar jag berätta om femårsöverlevnad, som är ett standardmått för överlevnad i cancer, som de flesta har hört talas om. Jag brukar säga att det är ett bra mått, men att det inte besvarar allt. Därför jobbar jag med att ta fram andra sätt att kvantifiera överlevnad, som till exempel antal förlorade personår för den cancerdrabbade eller den förväntade livslängden jämfört med befolkningen generellt.
Jag tar också fram komplexa modeller för att få en bättre bild av vad som händer under ett sjukdomsförlopp vid olika cancersjukdomar. I dag har vi mer och mer information och kan därför analysera data på bättre sätt än förr. Men det ställer även högre krav på metoderna vi använder och det är viktigt att dessa fortsätter att utvecklas.
Det viktigaste arbetsverktyget är min dator med ett särskilt datorprogram för statistik. Men jag använder ofta penna och papper när jag sitter och funderar på hur jag ska göra olika beräkningar.”
Berättat för: Maja Lundbäck, först publicerat i Medicinsk Vetenskap nr 4/2020
Relaterat
Läs fler spännande artiklar om medicinsk forskning
Du har väl inte missat Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap? Här kan du läsa fler artiklar om det senaste inom medicinsk forskning och möta forskarna bakom fynden. Bli prenumerant!
Biostatistik på KI
Forskare inom biostatistik studerar teorier och metoder för hur man samlar in, analyserar, presenterar och tolkar biomedicinska data. Biostatistiker jobbar nära experter inom många andra forskningsområden.