Forskning om arbetsmiljön inom akademin

Den traditionella synen på akademisk miljö är att den präglas av autonomi och självständighet, kollegial styrning, konsensusbeslut och legitimitet i gruppen. Tidigare forskning har visat att framgångsrika forskningsmiljöer karaktäriseras av ett kreativt och öppet klimat, att talanger lyfts fram, att gruppen är heterogena samt att förändring anammas.

dekorativ bild
Arbetsmiljö och produktivitet inom akademin Foto: N/A

Flertalet studier visar att det finns många riskfaktorer inom den akademiska miljön såsom hög grad av mobbning, osäkra anställningar och icke-fungerande ledarskap. De projekt som kommer att presenteras nedan handlar om arbetsmiljöns koppling till vetenskaplig prestation samt mobbning och trakasserier, som är vanligt förekommande inom akademin.

Arbetsmiljö och produktivitet inom akademin

Bakgrund

Det internationella kunskapsläget visar tydligt sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och anställdas hälsa. Kunskapsläget om relationen mellan arbetsmiljön och produktivitet är dock bristfällig. I tidigare studier har vår forskargrupp kunnat påvisa att arbetsmiljöproblem orsakar större produktionsbortfall än hälsoproblem. Med detta som utgångspunkt har vi i föreliggande projekt hypotesen att vissa faktorer i arbetsmiljön är av avgörande betydelse för god vetenskaplig produktivitet. Vilka dessa faktorer är avser vi undersöka i projektet.

Syfte

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön, inklusive ledarskapets betydelse, för medarbetares vetenskapliga produktivitet.

Metod

Studien inleds med en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen inom området. Data från befintliga register från medarbetarundersökningar och prestationsdata vid ett universitet kommer att användas. Register över prestationsdata förs i universitets reguljära verksamhet och innehåller uppgifter rörande bibliometri (antal publikationer, citeringsindex etc), samt erhållna externa forskningsanslag. Intervjuer med ca 20 forskare kommer att genomföras för att specifikt undersöka den höga grad av fragmenterade arbetsuppgifter som finns inom akademin och dess påverkan på vetenskaplig prestation.

Resultat

Arbetsmiljön på universiteten påverkar forskares prestation. En god arbetsmiljö ökar både möjligheten att sprida sin forskning i högkvalitativa vetenskapliga tidskrifter och för att lyckas få in forskningsanslag. Ett bra socialt klimat, en omtänksam chef som är en god förebild, goda möjligheter att styra sitt eget arbete samt ett öppet socialt klimat var faktorer som visade sig vara viktiga för detta. Resultaten ger stöd för att universitet kan förbättra det vetenskapliga utfallet genom att förbättra den psykosociala arbetsmiljön för forskarna. Under slutet av 2020 samt våren 2021 kommer nästa resultatrapporter.

Ny rapport

I denna rapport fördjupar vi oss i sambandet mellan arbetsmiljö och forskares prestation. Vi har även undersökt hur engagemang i undervisning och andra uppdrag påverkar den vetenskapliga meriteringen. Resultaten fortsätter att stödja det vi tidigare visat att arbetsmiljön påverkar forskares prestation i form av förmåga att erhålla externa bidrag samt publicering. Rapporten visar även att succés med att beviljas bidrag och att publicera sig påverkar framtida möjligheter att få bidrag och kunna publicera vilket har implikationer för karriärutvecklingen. Dessutom visar resultaten att engagera sig i utbildning eller ta på sig andra uppdrag påverkar den vetenskapliga meriteringen negativt med direkt bäring på karriärmöjligheter. Ladda ned rapporten här.

Forskare, projekttid och finansiering

Medverkande forskare är Irene Jensen, Christina Björklund, Lennart Bodin, Emmanuel Aboagye, Malin Mattson Molar och Helena Tinnerholm Ljungberg.

Projektet startade 2017 och pågår tom juni 2021

Projektet finansieras av Kis centrala samverkansgrupp.

Publikationer

Arbetsmiljö och produktivitet inom akademin: En studie om den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för forskares prestation

I Jensen, C Bjorklund, J Hagberg, E Aboagye & L Bodin (2020) An overlooked key to excellence in research: a longitudinal cohort study on the association between the psycho-social work environment and research performance, Studies in Higher Education, DOI: 10.1080/03075079.2020.1744127

Perceived Health and Work-Environment Related Problems and Associated Subjective Production Loss in an Academic Population

An overlooked key to excellence in research: a longitudinal cohort study on the association between the psycho-social work environment and research performance

Arbetsmiljö och produktivitet inom akademin: En fördjupad analys av den organisatoriska och sociala arbetsmiljöns och tidsallokeringens betydelse för forskares prestation, Rapport 2

Finansiering

Projektet finansieras av Kis centrala samverkansgrupp.

Mobbning och trakasserier inom akademin
Mobbning och trakasserier inom akademin Foto: N/A

Mobbning och trakasserier inom akademin

Bakgrund

Mobbning och trakasserier på arbetsplatsen har varit av stort intresse under en längre tid både nationellt och internationellt. Mobbning och trakasserier kan klassas som en av de mest allvarliga arbetsmiljörisker som finns på arbetsplatsen och flertalet studier har visat dess skadliga effekter på den utsattes mentala hälsa och prestationsförmåga. Mobbning och trakasserier förekommer i alla sektorer, där akademin är en av de sektorer där förekomsten är bland de högsta. Det har visat sig att alla typer av trakasserier förekommer inom akademin där flertalet studier visar att det bland kvinnor i första hand handlar om sexuella trakasserier och bland män är främst trakasserier på grund av etnicitet.

Tidigare studier som har genomförts visar att individuella och organisatoriska faktorer som höga krav, låg kontroll, höga nivåer av rollkonflikt, dåligt ledarskap, bristande informationsflöde, samt ett negativt socialt klimat ökar risken för mobbning. Tidigare forskning har visat att de tre vanligaste riskfaktorerna relaterade till mobbning/trakasserier bland universitetsanställda var konkurrens angående status eller arbetsuppgifter, avundsjuka eller att förövaren var osäker på sig själv.

Syfte

Detta projekt har flertal syften. Det första syftet var att använda en longitudinell strategi för att undersöka sambandet mellan arbetsrelaterade psykosociala faktorer och rapportering av mobbning i en akademisk miljö. I denna studie jämfördes akademiker och icke-akademiker.

I den andra studien var syftet att undersöka prevalensen av trakasserier inom akademin, vilken typ som är mest förekommande samt relation till förövaren. I denna studie jämfördes också kön och profession.

Metod

Studiepopulationen bestod av anställda (forskare och administratörer) på en medicinsk fakultet på ett svenskt universitet. Tre datainsamlingar (benämnts med T1, T2, T3) genomförandes med hjälp av genom att skicka ut en enkät med frågor kring psykosocial arbetsmiljö som skickades ut vid tre tillfällen med två års mellanrum. Totalt antal svarande vid respektive mätning var: TI= 2993, T2= 3213 samt T3= 3525.

I studie två användes endast T2 och T3 som olika mätpunkter.

Beskrivande statistik samt regressionsanalyser har genomförts för att studera samband mellan psykosociala faktorer och framtida mobbning i akademin respektive industrin. Vi använde logistiska regressioner för att beräkna oddskvoter (OR) med 95 % konfidensintervallet (95% KI). Oddskvoten ger en uppfattning om hur sambandet är mellan psykosociala arbetsrelaterade faktorer och framtida mobbning på arbetsplatsen.

Resultat

I studie 1 fann vi att faktorer som brist på stöd, låg kontroll, inkonsekventa rollkrav, dåligt ledarskap, dåligt organisationsklimat, hög sjukfrånvaro och hög frisknärvaro kan vara viktiga förutsäga framtida mobbning. Vi fann att faktorer i en akademisk miljö skiljer sig något åt ​​gällande riskfaktorer för mobbning för akademiker och icke-akademisk personal. Detta kan indikera att för att framgångsrikt förhindra mobbning vid ett tidigt skede är det viktigt att ta hänsyn till individers professioner inom verksamheten.

I studie 2 fann vi att prevalensen av trakasserier bland akademiker var vid den första tidpunkten 5,6 procent och vid den andra tidpunkten 6,6 procent. Den grupp som mest utsatta för trakasserier var lektorer/adjunkter vid båda tidpunkter, följt av doktorander. Att tillhöra gruppen lektorer/adjunkter ökade risken med två gånger och för doktorander 1,70 gånger jämfört med seniora forskare.

De vanligaste trakasserierna var inte definierade inom diskrimineringslagen utan annan typ av trakasserier. I en jämförelse mellan män och kvinnor visade resultatet på vissa skillnader. Kvinnor utsattes i högre grad för sexuella trakasserier medan män oftare trakasserades på grund av etnicitet. De vanligaste förövarna var en kollega inom organisationen eller chefer/ ledaren.

Forskare, projekttid och finansiering

Medverkande forskare i studie 1 var: Christina Björklund, Irene Jensen, Marjan Vaez och Ulrich Stoetzer.

Medverkande forskare i studie 2 är: Christina Björklund, Irene Jensen, Malin Mattson Molnar och Anna Wärnquist.  (Denna studie är fortfarande pågående).

Projektet startade 2011

Projektet finansierades av AFA försäkringar. https://www.afaforsakring.se/

Publikationer

Björklund, C., Vaez, M., & Stoetzer, U. (2014). Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö. En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning (Early indications of bullying in academic and industrial settings A study on the relationship between work-related factors and the occurrence of bullying). Stockholm: Div. of intervention and implementation research, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute. https://www.suntarbetsliv.se/wp-content/uploads/2016/10/rapport-tidiga-indikatorer-for-mobbning-1.pdf.

Björklund, C., Vaez, M., & Jensen, I. (2020): Early work- environmental indicators of bullying in an academic setting: a longitudinal study of staff in a medical university, Studies in Higher Education, https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03075079.2020.1729114

Björklund, C., Mattson Molnar, M., Wärnquist, A., & Jensen,I. Harassment in an academic setting. How frequent is it , what types of harassment are present and who are the perpetrators? (ongoing)

Forsknings och samverkansprogram för att motverka sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin

Bakgrund

De erfarenhetsbaserade berättelser som framkom under #metoo-uppropen har visat på omfattningen och konsekvenserna av olika former av genusbaserad utsatthet – både på individ-, organisations- och samhällsnivå. Forskning, internationellt och i Sverige, visar dock att vi vet för lite – om såväl förekomst, orsaker och konsekvenser. Programmet vill med en tvärvetenskaplig ansats bidra till att skapa ny kunskap såväl teoretiskt som empiriskt samt utveckla det förebyggande och främjande arbetet. Genom att anlägga ett kritiskt perspektiv på sexuella trakasserier vill vi öppna upp för granskning av akademins organisation och dess strukturer och därigenom bidra till ett hållbart förändringsarbete.

Syfte och mål

Målet med programmet är att etablera forskningsbaserad kunskap om inkluderande arbets- och studiemiljöer och en hållbar organisering för förebyggandet av sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin. Programmet ska i förlängningen bidra till att förstärka och intensifiera arbetet med högskolans organisatoriska kultur, med fokus på kvalitet, hållbar utveckling, arbetsmiljö, ledarskap, jämställdhet och lika villkor.

Programmet i korthet

Programmet syftar till att skapa en gemensam plattform för arbetet mot sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin.

I programmet kommer följande aktiviteter att ingå:

  1. En nationell studie av förekomst, orsaker och konsekvenser av sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i hela den svenska högskolesektorn
  2. Utveckling av ny forskningsbaserad kunskap om sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet inom akademins olika kontexter: på individ-, organisations- och sektorsövergripande nivå som kan fungera som stöd i utvecklingsarbetet och
  3. Utformandet av gemensamma plattformar, arenor och nätverk för såväl forskningssamarbeten som möjlighet till gemensamt förbättringsarbete.

Programmets första uppgift blir att genom en nationell prevalensstudie kartlägga sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet på en sektorsövergripande nivå. Undersökningen ska identifiera förekomst, orsaker och konsekvenser och utgå från intersektionella perspektiv. Undersökningen har som ambition att omfatta alla landets lärosäten samt alla studenter och anställda. Utifrån resultaten i prevalensstudien och befintlig forskning kommer lärosätena, både enskilt och gemensamt, att kunna initiera olika forsknings- och förändringsprojekt. De olika arenorna för samverkan utgör ett ramverk för detta arbete.

Programmets organisation

Programmet har inrättats på initiativ av KI, KTH och Malmö universitet samt nationella sekretariat för genusforskning vid Göteborgs universitet och bedrivs i samverkan mellan lärosätena i Sverige.

Finansiering, forskare och projekttid

KI, KTH, Malmö universitet och sekretariat för genusforskning vid Göteborgs universitet finansierar och genomför utbredningsstudien. Det långsiktiga målet är att programmet ska bli en oberoende, stabil forskningsmiljö.

De involverade i programmet är från KI programansvarig och medlem i styrgruppen Karin Dahlman Wright, koordinator Ulrika Helldén och forskningsledare Christina Björklund samt Tamara Fenjan, kommunikation. Från Malmö universitet, Kerstin Tham, medlem i styrgruppen, Charlotta Löfgren-Mårtenson, forskningsledare och Cristina Liljeroth, koordinator. Från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet

Fredrik Bondeman medlem i styrgruppen, Lisa Rudolfsson, forskningsledare samt Maja Lundqvist, koordinator. Från KTH, Anna Wahl, forskningsledare och medlem av styrgruppen och Katrin Mörck, koordinator.

Projektet startade 2019 och kommer att pågå till 2024.

Publications

https://ki.se/genusprogrammet

https://nyheter.ki.se/fortsatt-fokus-pa-att-motverka-sexuella-trakasserier?_ga=2.195541932.1858014051.1594023092-1704690940.1594023092.

Irene Jensen

Professor
Jensen
C6 Institutet för miljömedicin
Björklund
C6 Institutet för miljömedicin