Sjuknärvaro
Vi har gjort och gör flera studier om så kallad sjuknärvaro. Studierna baseras på intervju eller enkätdata från olika projekt, t.ex. SLOSH, Arbetslivskohorten och Polisprojektet.
Publikationer på engelska:
1. Taloyan M, Kecklund G, Thörn L, Kjeldgård L, Westerlund H, Svedberg P, Alexanderson K. Sickness presence in the Swedish Police in 2007 and in 2010: associations with demographic factors, job characteristics, and health. Work. 2016:54(2)379-87.
2. Gustafsson K, Marklund S. Associations between health and combinations of sickness presence and absence. Occupational Medicine 2014; 64(1):49-55
3. Aronsson G, Astvik W, Gustafsson K. Work conditions, recovery and health A study among workers within pre-school, home care, and social work. The British Journal of Social Work 2013; 1-19. Doi:10.1093/bjsw/bct036
4. Taloyan M, Aronsson G, Leineweber C, Magnusson Hanson L, Alexanderson K. Westerlund H. Sickness Presenteeism Predicts Suboptimal Self-Rated Health and Sickness Absence: A Nationally Representative Study of the Swedish Working Population. PLOS One, Sept 2012:7(9)e44721.
5. Leineweber C, Westerlund H, Hagberg J, Svedberg P, Alexanderson K. Sickness presenteeism is more than an alternative to sickness absence: Results from the population-based SLOSH study. International Archives of Occupational and Environmental Health. 2012. DOI 10.1007/s00420-012-0735-y.
6. Aronsson G, Gustafsson K, Mellner C. Sickness presence, sickness absence and self-reported health and symptoms. International Journal of Workplace Health Management, 2011;4(3):228-243.
7. Gustafsson K & Marklund S (2011) Consequences of sickness presence and sickness absence on health and work ability a Swedish prospective cohort study, International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health 2011, Vol 24(2) 153-165
8. Leineweber C, Westerlund H, Hagberg J, Svedberg P, Luokkala M, Alexanderson K. Sickness presenteeism among Swedish police officers. J of Occupational Rehabilitation. 2011:21(1)17-22.
9. Vingård E, Alexanderson K, Norlund A. Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (SBU). Chapter 10. Sickness Presence. Scand J Public Health 2004;32(Suppl 63):216-21.
Publikationer på svenska:
1. Leineweber C, Kecklund G, Theorell T, Åkerstedt T, Alexanderson K, Westerlund H. Inflytande över arbetstiden och sjuknärvaro/sjukfrånvaro. Arbetsmarknad & Arbetsliv 2013;19(4):87-99.
2. Gustafsson K, Marklund S, Wikman A. Sjukfrånvaro och hälsa före och efter hög sjuknärvaro. Arbetsmarknad & Arbetsliv. 2013;19(4),51-60.
3. Aronsson G, Gustafsson K, Astvik W Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa – en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst. Arbete och hälsa. 2010;44(7). [Abstract in English]
Arbetslivskohorten
En begränsad forskning tyder på att såväl sjuknärvaro som sjukfrånvaro har negativa hälsokonsekvenser. I många situationer kan individer välja mellan att gå till arbetet eller inte, när han eller hon känner sig sjuk. Orsakerna till vilket val personer gör är inte klarlagda.
Syftet med projektet är att studera om sjukfrånvaro och sjuknärvaro är riskfaktorer för framtida hälsotillstånd eller nedsatt arbetsförmåga. Datamaterialet utgörs av den så kallade Arbetslivskohorten, som består av ett representativt urval av 5.000 personer ur den svenska befolkningen. Data i form av intervjuer och enkäter insamlades 2004, 2005 och 2006 för personer som 2004 var 25 till 50 år. Respondenterna informerades i samband med studien om att svaren skulle kompletteras med information från SCB:s register om familjeförhållanden, födelseland, inkomster, olika bidrag, ersättning p g a sjukdom och utbildning. I ett tidigare skede samlades sådana uppgifter in för tiden fram till 2006. Avsikten är nu att komplettera med ytterligare uppgifter omfattande tiden fram till 2009. Forskningen har prövats och godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm.
Mer information angående projektet
Sjukfrånvaro inom Polisen
Sjukfrånvaron inom polisväsendet är högre bland kvinnor än bland män. Det övergripande syftet med detta projekt är att få ett kunskapsunderlag som gör det möjligt att prioritera och vidta meningsfulla åtgärder ägnade åt att sänka sjukfrånvaron för kvinnor i polisorganisationen samt att generellt höja kunskapsnivån inom detta område. Projektet syftar vidare till att skapa förutsättningar för att på sikt få en polisorganisation där könstillhörighet inte är avgörande för de anställdas hälsa och sjukfrånvaro.